11 svar till “DN:s ledare – Krigshets och uppmuntran till folkrättsbrott”

1. Intressant att det inte förs fram några krav på att Ryssland skall sluta förse rebellerna i Ukraina med vapen och träning. Också intressant att det inte förs fram krav på att Ryssland skall lämna tillbaka Krim till Ukraina. Halvön som Ryssland på ett folkrättsvidrigt sätt har invaderat och annekterat. Ännu mer intressant apropå vinklade artiklar och fakta att det inte förs fram att anledningen till varför dessa sanktioner införts mot Ryssland beror på Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krim.

   • Frågan om Rysslands eventuella träning av rebeller och vapenstöd till dessa förefaller oklar, och var det än mer då deklarationen kom till. ”Ännu mer intressant apropå vinklade artiklar och fakta” är att det inte förs fram att anledningen till Rysslands annektering av Krim var dels statskuppen i Ukraina och dels den kraftiga försämringen av Rysslands geopolitiska situationen genom USA:s löftesbrott och dess dramatiskt ökade militära inringning av Ryssland.
     Om EU och USA – som hyllade överenskommelsen mellan folkvalde Janukovits och oppositionen 20/2 -ansåg demokrati viktigt skulle man ha protesterat mot statskuppen följande dag – och riktat eventuella sanktioner mot Ukraina, lämpligen genom FN:s säkertsråd där nog Ryssland och Kina inte hade protesterat.

     • Anders visa gärna för mig vart i FN-stadgan/folkrätten du finner stöd för att en statskupp rättfärdigar Ryssland invasion och annektering av en del av den suveräna staten Ukrainas territorium.

       För övrigt när det gäller sanktioner mot Ukraina så håller jag med dig. Redan 2012 när Janukovytj förlorade parlamentsvalet men ändå fuskade sig till segern, vilket man de facto kan kalla en statskupp, så borde sanktioner mot Ukraina ha införts. Dock tvivlar jag på att Ryssland inte skulle ha protesterat mot dessa, vilket du påstår men jag har kanske fel.

       • Som jag skrivit i tidigare inlägg här, i mars-april är Rysslands stöd till folkomröstningen på Krim och införlivandet av Krim, med 96 % stöd i folkomröstningen ett brott mot FN-stadgan. Någon invasion har inte skett och dödsoffer krävdes inte. Det är ett litet brott mot folkrätten jämfört med t.ex. USA:s och Storbritannien invasion av Irak. USA med sina 700-800 militärbaser utomlands har tvärtemot tidigare utfästelser inringat Ryssland med militärbaser och nya NATO-länder, varför annekteringen är geopolitiskt förståelig och kanske rentav minskar risken för storkrig. USA:s och EU:s sanktioner mot Ryssland är krigshandlingar enligt FN-stadgan.
         Bra att du accepterar att en statskupp ägde rum.

         Vad som hände 2012 kan inte kallas statskupp.

       • Kuppmakarna har hävdat att detta var en (”folklig”) revolution för att rättfärdiga sina handlingar.
         När en revolution händer upphör samtliga lagar (även konstitution) och den gamla statsbildningen gäller inte längre.
         På samma sätt så en revolution skett i Kiev har även skett en utbrytning av Krim.
         Så enkelt är det.

2. Stig Dagerman sa att journalistik är konsten att komma för sent så tidigt som möjligt. Bör numera kompletteras med: Konsten att undanhålla sanningen så länge som möjligt om man vill behålla jobbet.

3. Om man någonsin hade trott att ömsesidig varuhandel inte har något att göra med våld och utpressning, och att kapitalistiska affärer – den underbara demokratiska marknadsekonomin – skulle vara nödvändiga för att upprätthålla freden mellan nationerna, så kunde man genom den aktuella europeiska och amerikanska Ukraina-politiken ha förlorat sina illusioner.
   Det är ju inte bara så, att Eus politiker beskyller Ryssland för att det använder sin olja och gas som politiskt vapen – ömsom exporterar till förmånspris, som ska göra Ukraina politiskt beroende av Ryssland, och – som just nu – att pressa Jasenjuk-regimen med kravet att gas-skulden måste betalas genast.
   EU själv använder offensivt ekonomiska sanktioner för att straffa den ryska införlivandet av Krim-halvön, som Väststaterna anser var en krigsakt.
   Sanktionerna ska straffa och tvinga Putin till reträtt, för att Kreml skulle ha initierat upproret och inbördeskriget som nu härjar i östra delen av landet.
   Just det stora omfånget och den höga nivå som de europeiska handels-relationerna med Ryssland har, ger EU ett underbart vapen för att tillfoga fienden mer skada än en militär konfrontation, som de notoriska uppviglarna tydligen kan tänka sig. gna ekonomiska nackdelar räknar man med, som med ofrånkomliga krigsoffer; politiken tar sig an uppdraget att bekämpa fienden ekonomiskt. De goda handelsrelationerna med Ryssland är en potentiell hållhake. Det avslöjar utan tvivel vilken betydelse varuhandeln över gränserna har för statsmakter med världspolitiska ambitioner. Att de har ett instrument till hands för att pressa andra suveräners vilja, är självklart och hör helt enkelt till de tjänster som en ordentlig kapitalism är skyldig överheten, som tjänar den så framgångsrikt. I alla fall Tyskland har utvecklat sig till den europeiska ledarmakten.
   Och om man å andra sidan har trott, att demokratin inte skulle använda våld för att driva igenom nationens egna intressen gentemot andra stater i världen, eller om då våld, så bara som allra sista medel att befria förtryckta folk från blodtörstiga tyranner, så har man nog blivit besviken många gånger i de sista årtiondena. De fria demokratiska ledarmakterna i Väst tar i alla fall bara hänsyn till det pris de är beredda att betala för de problemlägen de själva har definierat. USA gör ingen stor hemlighet av sina hemliga våldsinsatser och subversiva aktioner, för det våld som Amerika anser vara passande, är apriori identiskt med „västliga värden“, som rättfärdigar drönaraktioner, oro-stiftande, att beväpna och offra främmande trupper, vartenda „leading from behind“ och alla luftslag som ska avskräcka fienden – för världens stater ska ju veta om det så att de tar sig i akt.

   När politiker och media kommenterar Ukraina-krisen, får man veta att vapeninsatser som kommer från fel sida inte är acceptabla och att Rysslands förändring av den politiska geografin är ett återfall i 1900 talets redan lyckligt övervunna världskrig. Då bevittnar man en befästad partisk ståndpunkt, som upptäcker Röda armén återkomst i varje proryskt orostiftande och som, strax efter att man blivit underrättad om förläggning av Nato-kampflygplan till Baltikum och US-krigsfartyg till Svarta Havet, gömmer bort betydelsen av detta.

   Den slående ensidiga antiryska språkregleringen som talar om en ny tidsålder, där gränsförändringar medelst våld skulle vara mega-out, innehåller dessutom ännu ett budskap, nämligen klarläggandet, att mot en fiende som använder gårdagens metoder hjälper enbart samma medel som de mäktiga staterna på 2000-talet fortfarande har så gott om och som de enligt Nato-chefen inte ska slänga bort utan istället skaffa mer av. Den kontrafaktiska besvärjelsen av de nya tider, som egentligen har skrotat ner imperialismens klassiska våldsarsenal, återger dessutom en politisk ståndpunkt, som EU- regeringar försvarar med fullt pådrag: konfrontationen med Ryssland som den har varit med att skapa, men inte längre kan styra, än mycket mindre sen USA har eskalerat situationen, har lett till att man kämpar med sin imperiala politik medelst en fredlig erövring av kontinenten, med sin ekonomiska dominans, med inordnande av partnerstater och en allt mer omfattande definierad periferi i en bindande rättsordning, som inte bara gör EU till en gemensam marknad, utan till ett område som just nu väsentligt styrs från Berlin.
   Detta stöter i Ukraina på gränsen av Rysslands beredskap att finna sig i att dess inflytande- och dispositionsrätt där ska ta slut; det är det ena som ingen i EU kan förlåta Putin. Men framför allt konfronteras man av USAs och andra allierade östra staters program att inte bara försvaga Ryssland ännu mera, utan att förklara den till en fiende, vars makt definitivt måste neutraliseras och vars inflytande måste elimineras oåterkalleligt.

   Amerika tillsammans med sina östeuropeiska Nato-skyddslingar vill ställa Putin inför alternativet, att antingen dra sig tillbaka ur Ukraina och Krim, alltså kapitulera inför Västerns anspråk på Rysslands periferi eller att bli politiskt isolerad och inte längre vara en respektabel kontrahent;
   och de hotar inte enbart med beväpnat våld, utan håller redan på att utrusta Kievs restliga statsmakt för kommande konfrontationer.
   Ett sådand tillvägagångssätt kan inte längre utnyttjas för en utvidgning av det tyska inflytandet, nämligen som utpressnings-riktlinje för tyska erbjudanden att fredligt hålla i schack och inskränka den andra sidan, så som USAs militans i det förgångna dög till.
   Det är oförenligt med Berlins imperiala politik och det är ruinöst för Tysklands hela Europa -och världspolitik, daärför att det kastar tillbaka Tyskland på dess reala grund och stillatigande utnyttjade förutsättning för dess civila ledarmakt, som det inte har koll på själv.

4. Washington Is Escalating the Orchestrated Ukrainian “Crisis” to War

   http://www.paulcraigroberts.org/2014/07/24/washington-escalating-orchestrated-ukrainian-crisis-war-paul-craig-roberts/

5. I en intervju i Kulturradion berättade Olof Lagercrantz (chefredaktör för DN 1960-75) à propos Finska vinterkriget, som han hade deltagit i: ” Jag insåg att tidningarna var så fruktansvärt vinklade …Vi var felaktigt informerade. Journalisternas hjältemod blev större och större ju längre bort de var från fronten.”

   På ett seminarium om medierna i början av året kommenterade Stig Arne Nohrstedt, professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, att de tongivande svenska medierna för det mesta tappade bort folkrättsperspektivet i humanitära katastrofer och att ”de har försummat att uppmärksamma hur olika FN-resolutioner implementerats.” ”/Deras/ ofullständiga information kan innebära att medierna ägnar sig åt något som skulle kunna rubriceras som krigshets.”

6. USA:s myndigheter har erkänt att alla slutsatser om att Ukraina har beskjutits från Rysslands territorium är grundade på information från sociala nätverk. Detta sade pressekreteraren Josh Earnest.
   Dessutom har informationen om att ryska militärer lärde hemvärnet använda luftvärnkomplexen Buk inte heller några andra bekräftelser än internet.
   Läs mera: http://swedish.ruvr.ru/2014_07_26/Washington-erkanner-anklagelser-mot-Ryssland-grundas-pa-rykten-fran-Internet-7657/

7. […] Aftonbladet – Borgarna + Bonnier = sant Journalisten.se – Störst mediekoncentration i Sverige och Ungern NewsFocus – The Takeover of the American Media Jinge.se – DN:s ledare – Krigshets och uppmuntran till folkrättsbrott […]