Idag berättar Dan Josefsson i Aftonbladet om Bonnierkoncernens strävan efter att skaffa sig så mycket makt som möjligt över bokmarknaden. Han redogör dessutom för hur förlagen utnyttjar sin makt till att tvinga på författarna sämre avtal, och hur de genom att äga distributionen är på väg att skapa ett faktiskt monopol. De är inte där än, men fortsätter utvecklingen så hamnar vi där.

Dan Josefsson/AB: ”Exakt hur stor del av den svenska bokmarknaden familjen Bonnier kontrollerar kan inte ens medieforskarna på Nordicom vid Göteborgs universitet svara på eftersom alla siffrorna är företagshemligheter. Klart är dock att ingenstans i den rika världen har ett enda företag så stor makt över produktion, marknadsföring, distribution och försäljning av böcker som Bonniers har i Sverige. (min fetning).

Bonniers är dock inte nöjda. Kring 2007 inleddes en ny era i företagets historia, en era präglad av en aldrig tidigare skådad aggressivitet. Man vill trycka tillbaka konkurrenterna ytterligare, och gör ingen hemlighet av den saken.”

Vilka förlag ägs då av Bonnierkoncernen? Jo, Albert Bonniers förlag, Forum (inkluderar Minotaur), Wahlström & Widstrand, Bonnier Carlsen (inkluderar Manga och Bonnier Baby), Bonnier Utbildning, Bonnier Fakta (inkluderar Bonnier Existens, Fitnessförlaget och Reseförlaget), Bonnier Pocket, Bokförlaget Semic (inkluderar Jultidningsförlaget), Kartago Mediehus, Bonnier Audio (äger 70 procent, inkluderar Lyssnarklubben), Bokförlaget Max Ström (äger 91 procent) samt Månpocket (äger 70%) (Hämtat ur AB)

Jag hörde en lustig uppgift på TV för något dygn sedan, det är nämligen så att det Bonnierägda AdLibris, som säljer böcker på nätet, har skrivit kontrakt med en del kommuner om att distribuera de böcker som ska gå till kommunernas bibliotek. I mina öron låter det som en absurd tanke, ett privatägt företag ska ta hand om bokdistributionen även där. På sikt kommer man inte kunna köpa andra böcker än de Bonniers olika förlag distribuerar, och inte heller kommer man att kunna låna andra förlags böcker på biblioteken?

Sådana avsikter förnekar givetvis oligopolet om man frågar, men de köper upp de företag som distribuerar böcker, inklusive pocketförlagen. Och som jag berättade igår, musiken från Fria Proteaterns pjäs Typerna och Draken, jag antar att de köpt rättigheterna till teaterpjäsen också. Här får ni chansen en gång till att lyssna till den Bonnierägda ”Bonnieroperan” från början av 70-talet, Bonnieroperan (klicka här)!

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ser dock inga problem med Bonnierkoncernens oligopol. Minns ni Moderata Samlinspartiets hemliga bidragsgivare? De som Reinfeldt inte ville avslöja eftersom han i så fall bröt mot valhemligheten?

Det är klart att Sverige är ett mycket korrumperat land, precis som regeringspartiet de ”nya” Moderaterna. Själv undrar jag förstås vad det kostar att få en regering att dansa efter en stor koncerns pipa. Men det får vi inte veta på grund av valhemligheten.

it Bonnier, Bibliotek, Böcker, Bonnierkoncernen, Demokrati, Förlag, Journalistik, Mediekritik, Oligopol, Politik ex dn svd