Det är två artiklar i Aftonbladet idag som får mig att formulera rubriken som jag gör, det verkar helt enkelt som att kungen blundar och håller för sina ögon, hur ska man annars kunna tolka den kritik som framförs utan att han går ut i media, eller låter sig intervjuas igen av TT?
AB: ”TV4 har frågat 1 000 personer om deras syn på kungahuset. 32 procent av dem vill att kronprinsessan Victoria ska ta över tronen från pappa kungen. – Tidigare har det alltid varit fler som haft förtroende för kungen än som inte haft förtroende och detta är första gången som det är ombytta roller, säger Irena Busic på Novus till TV4.”
I en annan artikel så berättar tidningen om dagens evenemang, när Riksdagen kommer ta upp frågan om ökad insyn, tolkar inte majestätet det som en sorts ifrågasättande?
AB: ”Kungen måste bli bättre på att redovisa vad han gör av skattepengarna. Men sin egen plånbok ska han fortfarande kunna hålla hemlig. Med start i dag klockan nio diskuterar riksdagen ökad insyn i hovets hantering av skattepengar. Konstitutionsutskottet, KU, vill att regeringen tar kontakt med Riksmarsalkämbetet för att se över hur statsbidragen till hovet redovisas.”
Det har många gånger sagts att riksdagens ledamöter är för republik, men att man har ansett det omöjligt att fatta ett beslut om att avskaffa monarkin. Kan man inte besluta om det själva, av delvis oklara skäl, ja då kan man besluta sig för att låta folk få avgöra frågan nästa gång vi går till valurnorna. Jag är övertygad om att vi är många som tycker att det räcker nu, låt Riksdagens talman ta över jobbet som statschef.
it Andra om: Kungen, Republik, Skandaler, Kaffeflickor, Politik, Demokrati ab1 ex1 svt dn svd1
Tweet
12 svar till “Är vår kung tondöv?”
Tyvärr, tyvärr … det funkar inte.
1/3 vill ha knugen, 1/3 vill ha viktoria och 2/3 vill ha kungahuset kvar.
Det betyder status quo, ingen ändring.
Personligen litar jag varken på kungen eller hans dotter. Båda verkar lite bakom flötet och dessutom lite luriga.
Och jag tror inte vi skall hålla oss med ett kungahus. Det känns bara sjukt.
Även om vi av en ren slump får en underbar regent.
Jag förstår hur du tänker trots att du gör våld på matematiken. Men, och det är viktigt, riksdagens ledamöter är i stor utsträckning republikaner, det borde rimligen leda till något. Eller hur?
32procent vill att kronprinsessan tar över, men vad vill de andra 68procenten?
Det är väl självklart att riksdagens ledamöter vill ha republik. Det vore en välkommen reträttplats för (infoga själv lämpligt namn här) när man gjort sig omöjlig i politiken. Att talmannen skulle vara speciellt väl läpad tror jag inte på, talmannen är väl sprungen ur politikerskrået han/hon med.
Men talmannen har redan den funktionen…
Tyvärr propsar både M och S på någon form av president som alternativ statschef. Och då vet vi ju vilka personer som blir aktuella. =:-(
Talmannen.
Problemet är att den här frågan alltid diskuteras ur perspektivet ”avskaffa kungahuset”. Så länge man fortsätter göra så kommer en majoritet av befolkningen alltid att vara emot det.
Republikfrågan behöver ett alternativ, en beskrivning av hur republiken i så fall skulle utformas och se ut. Först då skulle både politiker och väljare få någonting konkret och påtagligt att samlas kring. Det behöver finnas en politisk vision, ett samhällsmål att gemensamt arbeta mot.
Jag är själv medlem i Republikanska Föreningen. Det är tillsvidare den bästa kraften för denna fråga, i avsaknad av andra. Men RepF:s akilleshäl är att de försöker sträva efter att vara så politiskt breda (= oförargliga) som möjligt. Det innebär att de aldrig riktigt klarar av att formulera den där visionen för ”Republiken Sverige”.
Detta kommer att bli genomförbart först när landets republikaner lyckas bestämma sig för exempelvis om man ska ha president eller ej, hur den nya konstitutionen bör formuleras, vilka samhällsvärderingar i övrigt som ska påverkas av det annorlunda statsskicket och – framförallt – vad en republik innebär för gemene man.
Det där har du rätt i. Personligen föredrar jag talmannen, och går inte det – en president. Kanske en fråga för RepF att ta hand om?
Jag tycker också att talmannen skulle vara det mest logiska och rimliga valet.
Men även detta är en fråga med politisk verkshöjd. ”Talmannen-modellen” är något som exempelvis socialdemokrater normalt känner sig bekväma med. Men om man vänder upp-och-ner på en liberal och skakar brukar det ramla ut en president av amerikanskt (eller åtminstone finskt) snitt som ska väljas vid allmänna val.
Problemet med skillnaden mellan dessa alternativ är att den får betydelse för vilken samhällsroll statschefsämbetet ska ha. Med talmannen som statschef behöver man nästan inte förändra ämbetet alls. Men med en vald president måste statschefen förmodligen ges en större politisk betydelse. Annars får ju folk ingen anledning att gå och rösta.
RepF skulle knappast kunna ta tag i frågan utan att genast splittras i sina respektive fraktioner. Jag brukar faktiskt se detta som ett allvarligare hinder än vad majoriteten uppges tycka om kungafamiljen i opinionsmätningar.
Republikaner ger mig dåliga associationer från ett land på andra sidan havet. Kan man inte kalla det något annat? Högste Ordförande?
Talman.
Suveränt Jinge! Vi har redan Talman vi behöver ingen annan beteckning.
Vi kan tacka kungahuset för visat intresse i 200 år – men nej tack – vi klarar oss själva! Dam- och skvallerpress betalar nog en bra slant i alla fall för unika bilder när apanaget försvinner!