Är ungdomarna nöjda med Vanja och LO?


Sverige har en stor ungdomsarbetslöshet, kanske störst inom EU. Därför har politiker av olika blå nyanser utnyttjat tillfället till att komma med förslag för att försämra ungdomarnas löner och anställningsvillkor.

AB: ”Från arbetet med rådgivning till unga rapporterar LO om en verklighet långt från den vanliga bilden av den svenska arbetsmarknaden. ”Provjobb”, ofta utan betalning. Lön som inte betalas eller ligger långt under avtalen och naturligtvis de mest osäkra anställningsförhållanden lagen tillåter. Än värre är kanske att allt detta nu i arbetslöshetens spår har blivit många unga människors förväntningar. Det handlar om att ta de villkor som bjuds, och samhällsdebatten uppmuntrar knappast till att ställa krav. För Jan Björklund, Maud Olofsson och Urban Bäckström – som alla talade om ungdomars arbetsmarknad under Almedalsveckan – handlar ungdomars utsatthet om att anställningstryggheten är för stark och ingångslönerna för stora.”

Sedan långt tillbaka har vi en regel som inte efter-
levs, lika lön för lika arbete. Exemplen finns i tusen-
tal, en kvinna har normalt sämre lön än en man även om de är jämngamla, har lika lång erfarenhet och samma utbildning. Att landets riksdag inte gör något åt ett sådant missförhållande är anmärkningsvärt. Det finns visserligen regler, men efterlevnaden är dålig och kontrollen praktiskt taget obefintlig.

När det gäller lön till ungdomar så är det ytterst få som protesterar mot att dessa kan få en längre provanställning och till och med något lägre lön när de just etablerar sig på arbetsmarknaden. Förr var detta naturligt eftersom hantverksyrken ofta innebar att de fick vara lärlingar under något eller några år, lärlingar med lägre ersättning. Även idag finns liknande system t.ex. inom byggbranschen.

Men sådana lärlingsjobb ska givetvis omfattas av ordentliga avtal och regler för löner, försäkringar och dylikt. Dessutom ska de inte vara individuella utan gälla för hela branschen oavsett vilken den nu är.

Och där skräms jag av den sittande höger-
regeringen, skräms rejält. Det är inte någon hemlighet att man i tysthet applåderar en uppluckrad arbetsrätt, inte heller motsätter man sig en rejäl och generell försämring av lönerna. Det är helt i linje med den politik som regeringen för.

Man har av partitaktiska skäl låtit både Anders Borg och Fredrik Reinfeldt uttala sig beskt om finansmarknaden och bonusar, men synar man de åtgärder som i praktiken har vidtagits så kan man snabbt konstatera att det är ren högerpolitik, skillnaden är att den är snyggare förpackad, och har glansigt omslagspapper. Men innehållet i paketet är detsamma som det alltid varit.

Personligen anser jag att fackets roll blivit alltmer otydlig. Möjligen påverkas jag av det faktum att höga fackliga företrädare inom LO reser på styrelsemöten i Italien och uppbär hundratusentals kronor i lön för styrelseuppdrag som de utför på betald arbetstid. Men om jag själv som f.d. fackligt aktiv 60+ ser att allt försämras, och att fackens ledning skor sig alltmer oblygt för varje år, kan då dagens ungdomar känna sig trygga i förvissningen att fackets representanter ska tillvarata deras intressen både idag och imorgon?

i Andra om: , , , , , , , , ex dn gp t

[tags]Vanja Lundby-Wedin, LO, Facket, Högerregeringen, Högerpolitik, Ungdosarbetslöshet, Löner, Avtal, Politik[/tags]


5 svar till “Är ungdomarna nöjda med Vanja och LO?”

  1. Det verkar vara en allmän tendens att all utveckling går via en försämring? Men utan tvekan så är LAS ett stort problem och gör arbetsmarknaden rigid och cementerad. Allt prat om karriär och utveckling är just bara prat. I verkligheten gäller det ju att bevaka sitt LAS och undvika att byta jobb. Det slår hårdast mot ungdomar men även de som vantrivs på sitt jobb drabbas hårt. Jag ser en lösning med fallskärmar åt alla som nödvändigt. Liksom att man återställer A-kassan som den var innan Alliansen kom till makten. Allt detta bör ju göras av en annan regering än den högerregering vi har idag. Men tyvärr kommer inte de rödgröna till makten 2010 heller. Så någon gång 2014 kanske det kan börja hända nåt…

  2. Gnället på LAS handlar inte om ungdomsarbetslöheten. Det är en långvarig kampanj från bolagshögern, med framförallt politiska motiv, som nu börjar ge utdelning (se ovan).
    Det handlar om något så simpelt som makt. Makt över arbetsmarknad, lönebildning och själva tänkandet -det som utmålas som bra för arbetsgivaren blir med automatik bra för alla.

    I själva verket är LAS inget problem för seriösa företag. Man är tvungen att i en nedskärning av arbetsstyrkan sätta sig och förhandla. Avsked skall ha saklig grund och göras under ordnade, förutsägbara former. Ingenting konstigt i det.

    För högern är naturligtvis varje lag som erkänner annan makt än penningens ett rött skynke. Men sådana primitiva drifter finns det ingen anledning att bejaka.

  3. LASen komm väl till om inte jag minns fel därför att det var vanligt förr att företagen avskedade trotjänarna så fort det var orosmoln på företageshimmlen. Dessa som hade jobbat ett helt liv i samma företag, 30 år eller mer och ofta med kunskaper som var mycket inriktade på en speciell arbetsmetod innom branchen hade ingen möjlighet att kunna få något annat arbete. För dom var det arbetslöshet fram till pension för de absolut flesta. En ung människa kommer att finna ett arbete, men en äldre har ofta ingen chanse.
    Att riva upp LASen leder bara till att man kastar ut dom äldre i arbetslöshet och man löser inget med det. LASen är inget problem men man försöker göra det till ett problem. Utan LASen blir det problem däremot för även den som är ung idag, kommer att vara gammal om 20 år. Redan en 40 åring har väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden om dom förlorar sina jobb.

  4. Gruv.arb. En skillnaden är att äldre har relativt mycket i intjänad atp, ungdomar ingenting och de kommer därmed förmodligen med dagens system bli fattigpensionärer.
    Dessutom missgynnar det alltmer omfattande projektarbetet och praktikantjobben de ungas pensionsutveckling. I det senare fallet får till och med arbetsgivaren betalt för att ha dem och lönen till dem betalas av det allmänna.
    Dock, när det gäller praktikantjobben så är det en ganska stor del som har år av yrkeserfarenhet och rutin som placeras på dem,en bra affär för arbetsgivarna.
    Med det arbetsmarknadssystem vi har idag så är effekten att de unga som har varit utan arbete de senaste 5 – 10 åren förblir förmodligen utan arbete resten av sitt liv.
    I holland tycks de ha ett system att om ett företag ska sparka folk måste uppsägningarna fördelas över alla generationer på arbetsplatsen och ingen utmärkande arbetslöshet.