Anglofiering inom Hockeyn?

Ibland blir jag alldeles matt över den företeelse som sveper över oss som en snöstorm, det finns snart inga begrepp kvar i det svenska språket, allt fler ersätts av uttryck på engelska eller den amerikanska varianten av språket.

Nyss läste jag en artikel i Aftonbladet som handlade om Malmös ishockeyklubb, den mest framgångsrika i staden, journalisten använde ordet Redhawks i löpande text, han kallade inte laget för Malmö eller Malmö hockey. Visserligen så har få hockeylag lika starka varumärken som de stockholmska AIK, Djurgården eller Hammarby, men när de mindre namnkun-
niga lagen skaffar sig amerikanskklingande namn så vinner löjet över vettet.

Vadå Malmö Rödhökar? Och varifrån har Timrå fått namnet Rödörnar? Timrå Red Eagles står det faktiskt på deras tröjor och på deras klubbmärke. Både Malmö och Timrå är etablerade hockeylag och borde kunna kalla sig Malmö hockey eller Timrå hockey. Jag undrar förstås vad de vill uppnå, ska folk tro att det handlar om NHL-lag i Sverige? Är inte svensk hockey fin eller bra nog? Till och med amerikanska och kanadensiska lag har stor respekt för svenska ishockeyspelare, och som bekant har många haft stora framgångar i NHL, och kommer fortsätta att ha det.

Jag förstår att klubbnamn och symboler ska förknippas med någon form av ungdomlighet, men ska man bygga ett varumärke på djur så ska väl rimligen arten förekomma i Sverige? Visst, jag förstår att inget lag vill förknippas med mesar, men nog har vi imponerande fåglar även här, för att inte tala om våra rovdjur. Behöver en hockeyklubb tuffa till klubbmärket så har vi flera stycken att välja på, dessutom har vi ju andra imponerande djur så fantasin hos en del klubbar är nog inte vad den borde vara.

Är det verkligen bara undertecknad som tycker att man inom sporten och journalistiken drar ett löjets skimmer över idrotten?

it , , , , , , , ex1 dn1 svd1

  33 comments for “Anglofiering inom Hockeyn?

  1. Minnas
    18 december, 2010 at 10:29

    Jag blir illamående och rädd när svenska politike, även inom vänstern, talar amerikanska. Ser man så upp till den nationen och känner sig så till den grad underlägsen, att man måste tala det språket istället för sitt anrika tusenåriga språk, så kan man omöjligen opponera sig mot den amerikanska politiken ute i världen.

    Katastraofen blir fullstndig om vi får en ny Bush som startar ett par tre stora krig tll och vi inte hittar tillräckligt med svenska politiker som ser saker för vad de är, på riktigt, utan skickar gärna ännu fler soldater för att ta livet av hela byar i avlägsna trakter.

  2. Martin Forsman
    18 december, 2010 at 11:23

    Det korrekta namnet på klubben tror jag faktiskt är MIF Redhawks där MIF förstås står för Malmö Ishockey Förening. Annars håller jag med om att det är lite löjligt med ’Amerikanska’ namn på svenska klubbar.

  3. 18 december, 2010 at 11:46

    Kan ’redhawk’ möjligen vara lokal USAmerikanska för ’glada’? För glador finns ju i Skåne. Men då skulle det heta ’kite’ om man pratar riktig engelsk-engelska. Och varför inte översätta Malmö på en gång? Har för mig att namnet betyder något i stil med ’sandig ö’, så kläm till med Sandy Island Kites för laget – eller sluta vara puckade puck-puckon och lär er ordentlig svenska!

    Har försökt kolla, men någon fågel med officiellt namn redhawk verkar inte existera. Däremot finns några med snarliknande namn, och de verkar snarare vara olika arter av ormvråkar än glador. Och ormvråk finns ju också i Skåne – fast de snarare bruna än röda, utom börringevråkarna som är väldigt ljusa till färgen.

    • 18 december, 2010 at 11:59

      Ja det hela känns lite barnsligt. Som om MIF Hockey blir mer poppis med tillägget Redhawks..

    • sörmlänning
      18 december, 2010 at 12:00

      Varför inte ” Malmö Puckade Rödhakar”?

  4. Frans
    18 december, 2010 at 12:33

    Jag har starka minnen av att Percy Nilsson (dåvarande ordföranden, nuvarande arenaägare, stark man) fixade namnbytet någon gång runt millenieskiftet. Det surades rejält över detta bland supporters, men det fanns ju inte så mycket att göra när chefen sagt sitt. Han hade mycket stor, och på många sätt välförtjänt, makt som lagt ut många miljoner på klubben och på så vis bidragit till två sm-guld. Ett internationellt namn är lättare att marknadsföra utomlands tydligen.

    Hursomhelst. Kommentatorerna bidrar i allra högsta grad till anglofieringen med sina engelska hockeyuttryck när det faktiskt finns motsvarande välkända svenska uttryck. OK att säga offside, eller icing, jag har aldrig hört svenska uttryck för dem, men varför ska man säga hooking?

    • 18 december, 2010 at 12:48

      Ja, hur man ska bete sig med resten av hockeyspråket vet inte jag. Ising blir väl isning eller maskning. Men det är inte sååå konstigt tycker jag, men Redhawks känns barnsligt.

    • 18 december, 2010 at 15:35

      Ja, för att inte tala om ”assist” för målgörande passning. Det säger de hela tiden på sportnytt som man inte kan undgå at höra på morgnarna.
      Varför inte generellt kalla alla ishockeylag med amerikanska namn för puckon. Det är ju helt logiskt.

  5. PerAnders
    18 december, 2010 at 12:47

    Nej, du har så rätt så. Blir också dödligt trött på denna anglifiering av allt. Det är kanske inte konstigt att en hel del inte kan stava idag. Bra skrivet.

  6. Mathias Hellsten
    18 december, 2010 at 13:43

    Jag håller helt med dig om att anglofieringen, eller snarare NHL:iseringen skulle man kunna säga, är irriterande. Malmö, Timrå, Frölunda och så vidare borde klara sig på ortsnamnet, eller något svenskt tillnamn, om man nu ska vara språkkonservativ. Några fakta-upplysningar och reflektioner, bara:

    Man kan väl egentligen tycka att det är litet väl i senaste laget att klaga över detta specifika namnbyte nu, åtta år efter att det skedde. Anledningen var, så vitt jag vet, ekonomiska problem (man sålde kanske en del av klubben och ägaren ville marknadsföra den ”NHL-mässigt”?).

    Hammarby har definitivt inte något starkt varumärke inom hockeyn, eftersom de inte har något hockeylag överhuvudtaget sedan 2008, då Hammarby Hockey gick i konkurs och lades ner. Det sorgliga var att man hade en av Sveriges bästa ungdomssektioner som pumpade in stjärnor i Elitserien: Roffe Ridderwall, Johnny Oduya, Mariusz Czerkawski, Nisse Ekman, Calle Steen, Mika Hannula och många fler kommer därifrån. Men ungdomssektionen fick lägga ner för att den inte kunde bära det misskötta A-laget.

    Och nej, dessvärre är svensk hockey inte ”fin nog”. NHL är det enda som räknas. KHL har väl börjat konkurrera lite-lite grann på senare år, men NHL är totalt dominerande. Spelare vill inte hamna i Elitserien. Spelare vill spela i Elitserien så att de får chansen till NHL spel. De föredrar oftast farmarligan AHL före Elitserien om de får välja. Det är där pengarna finns, och så vidare. Numera har tyska hockeyligan seglat om svenska i kvalité i internationella jämförelser. Ett tecken på NHL:s dominans är att man de senaste åren haft NHL-säsongens premiärmatcher i Globen i Stockholm, därför att man anser att det finns så pass mycket marknad att vinna här. Det är sorgligt, men det det är så det är.

    Förhoppningsvis drar AIK:s återvändande till Elitserien upp hockey-intresset i Stockholm igen, så att det kanske kommer in litet mer pengar. DIF:s finalplats förra året och publikstämningen som fanns då drar säkert sitt strå till stacken. Bajen Fans Hockeyförening är på stark fram-marsch, det kanske också underlättar.

    • 18 december, 2010 at 14:05

      Förhoppningsvis drar AIK:s återvändande till Elitserien upp hockey-intresset i Stockholm igen, så att det kanske kommer in litet mer pengar.

      AIK drar upp publiktillströmningen i hela landet. Först då gnaget inte lyckades ta sig upp på egen maskin började man diskutera om man skulle utöka elitserien.

      Det är helt enkelt så att ALLA landsortslag har mer publik då gnaget är på besök.

      • Mathias Hellsten
        18 december, 2010 at 15:08

        Det gäller överlag inom både fotboll och hockey. Hammarbys bortasektion har själva slagit publikrekord på majoriteten av Superettans arenor under den här säsongen, till exempel.

        För ett par säsonger sedan, tror det kan ha varit förrförra (2008) så kom SvFF med ett förslag om att det skulle vara det gästande laget som ansvarade för sin publiks säkerhet (och beteende) genom att avlöna ordningsvakter (Stockholmslagens publikvärdar åker ideelt på bortamatcherna). Resultatet av det förslaget blev en borta-bojkott från Hammarby och AIK, där supportrarna vägrade åka på bortamatcher. Argumentet var att AIK och Hammarby drar in mycket pengar till landsortsklubbarna, och då borde också dessa klubbar kunna betala för säkerheten, istället för att Stockholmsklubbarna betalar kostnaderna medan hemmalaget fick dra in pengar – AIK och Hammarby tjänar inget extra på att Ljungskile kommer på besök. I ett av derbyna, som inte direkt är förbrödringens förlovade kvällar, så körde Hammarbys och AIKs klackar en växelsång mellan respektive kortsida, där den ena sidan skanderade ”SvFF” och andra sidan svarade ”fotbollsmördare”.

        Man kan tycka vad man vill om uttrycksformen, men det var ett underifrån organiserat gräsrotsinitiativ över klubbgränserna mot vad man ansåg vara ett övergrepp från en myndighetsutövare. Resultatet blev mer eller mindre Supporterunionen, som i mångt och mycket domineras av AIK och Hammarby, men där alla elitklubbar med supporterkultur finns med. Att AIK och Hammarby står i förgrunden är inte konstigt – AIK är störst, Hammarby är svensk supporterkulturs vagga. Just nu arbetar man mot det successiva avlägsnandet av ståplats (som smygs igenom på förbundshåll, precis på samma sätt som FRA och liknande smygs igenom i riksdagen).

        Som publikvärd är det ett privillegium att se sådana här saker dyka upp. Vi lägger oss inte i sådana här saker, det vore helt otänkbart och fel om vi gjorde det. Men som privatpersoner är det fascinerande att se det hända från nära håll. Vi har den första och mest direkta kontakten med publiken, så det här är ju del i vår vardag.

        • 18 december, 2010 at 15:13

          F.ö. är supportergrupperna ofta jättefiffiga. De hittar spontant på ramsor för att häckla motståndarna, ibland riktigt fiffiga…

  7. Charles
    18 december, 2010 at 13:58

    Vad jag vet har varken MIF eller Timrå anledning att marknadsföra sig utomlands. Och skulle så vara fallet så funkar det lika bra med Malmo respektive Timra. Nej det är nog inte sånt som är orsaken till all anglifiering i Sverige. Engelskan är nämligen på frammarsch på alla områden. Jag tillhör de som anser att det redan har gått för långt.
    Engelskan brer inom skolvärlden ut sig på svenskans och andra språks bekostnad. Företag går, trots huvudsaklig verksamhet i Sverige, över till engelska som koncernspråk. Engelskspråkig reklam används i allt större utsträckning. Inom EU utmärker sig svenska företrädare genom att inte utnyttja rätten till tolkning. De sågar av den gren de själva sitter på. Se på tv-utbudet: En enorm anglosaxisk dominans. Jag saknar filmer från andra länder.

    • 18 december, 2010 at 14:07

      Jag saknar dem oxo. Men inte tjeckiska… Där är det ingen dialog utan där springer man bara på en sjöstrand hela tiden… :-(

      • Sniff
        18 december, 2010 at 15:21

        Vad har du sett nu Jinge?? Se Kolja (inga stränder där vad jag kan minnas) jag har någon slags föreställning att du liknar Zdenek Sverak som spelar Louka! ;D
        En annan film som är trevlig och hyrbar är Det djupa blå som handlar om tjeckiska flygare i Storbritannien under andra världskriget. (Kan finnas lite stränder med.) ;-)

        • 18 december, 2010 at 15:25

          Jag vet att jag sett minst TVÅ sådana filmer. De var ”konstnärliga” kanske…

    • sörmlänning
      18 december, 2010 at 15:24

      Radiomusiken sen då? Jag har provat att önska sydamerikanskt i SR P3,P4 i fyra år. Nada.

  8. Bosse
    18 december, 2010 at 19:30

    Hmm, anglofiering inom hockeyn? Jag har lite svårt att förstå upprördheten över det, det är f.ö. alls icke är någon ny företeelse. Ishockey är ju en anglosaxisk sport och i stort sett allt inom hockeyn har engelska namn (icing, offside, holding, cross checking, power play, box play, penalty killer osv.). Inte tycker jag det är någon stor sak att lagen, även de svenska ofta anpassar sina namn efter detta, inte stör det mig.

    Om engelska må vi f.ö. tycka vad vi vill men det är till skillnad mot svenska ett världsspråk och för den generation som växer upp nu är det en absolut nödvändighet att behärska engelskan lika bra som svenskan. Svenskan kommer på sikt att bli en liten ”dialekt” även i vårt land och engelska kommer att vara det som gäller. Många tycker att detta är utomordentligt sorgligt men för det uppväxande släktet som ska konkurrera på en global marknad är det en klar fördel oavsett vad alla gamla ruggugglor tycker. :-)

    • 18 december, 2010 at 19:49

      Många tycker att detta är utomordentligt sorgligt men för det uppväxande släktet som ska konkurrera på en global marknad är det en klar fördel oavsett vad alla gamla ruggugglor tycker. :-)

      Du förenklar frågan på ett närmast skamlöst sätt. Det handlar inte om vad vi ska säga när pucken färdats genom två zoner, det handlar om att vissa lag lägger in engelska ord i sitt namn, Malmo Redhawks, jag antar nämligen på goda grunder att prickarna över ö försvunnit. Anser inte du att det är tveksamt så behöver vi andra inte känna oss som ruggugglor, det måste ju med din fäbless för förvanskningar bli – Moult-Owls, bra att kunna eftersom du knappast riskerar en snytning från en dam om du kallar henne för detta, om hon inte är duktig på engelska förstås…

      • Bosse
        18 december, 2010 at 20:17

        Vad spelar det för roll vad ett hockeylag kallar sig? Hockey är ett spel, en lek och det är totalt egalt vad lagen kallar sig. Inte är det något direkt nytt fenomen heller, V:a Frölunda kallade sig väl för ”Frölunda Indians” redan för tjugo år sedan. Visst folk får gärna irritera sig över sånt om de känner för det men det är ändå ett pseudoproblem.

        • Kamelsilaren
          18 december, 2010 at 23:22

          Jag läste om en svensk entreprenör som som tog bort ”å,ä,ö” i sitt företagsnamn när han skulle ta sig in på USA-marknaden. Men på jänkarnas förslag satte han dit dem igen, eftersom de roliga bokstäverna visat sig vara en konkurrensfördel i USA (som fortfarande gärna vill se Europa i ett romantiskt, exotiskt skimmer).

          • Bosse
            19 december, 2010 at 01:06

            Det må så vara att de ser på Sverige/Europa i ett exotiskt skimmer men tyvärr jag har jobbat med dem därborta och i praktiken är det en klar nackdel att ha specifika svenska tecken i företagsnamn och annat om man vill in på den amerikanska marknaden. Det första hindret är att de engelska/amerikanska tangentborden saknar dessa tecken (som då bara kan skrivas mha olika tangentkombinationer).

    • Charles
      18 december, 2010 at 19:56

      Det är helt riktigt att det är nödvändigt att behärska engelska om man vill agera på en global marknad. Men det betyder väl inte att man måste blanda in engelska i sitt tal på hemmaplan? Tror man det har man fått allting om bakfoten!

      • 18 december, 2010 at 20:05

        Min dotter har arbetat i tio-femton år inom företag som har engelska som koncernspråk, och eftersom hon är gift med en amerikan så är deras bägge barn (mina barnbarn) automatiskt tvåspråkiga. Men det betyder, som du så riktigt påpekar, att Malmö borde heta rödhökar, eller varför inte ruggugglor?

  9. Ronerik
    18 december, 2010 at 20:50

    Jinge säger: ”Visserligen så har få hockeylag lika starka varumärken som de stockholmska AIK, Djurgården eller Hammarby”
    Oerhört nys! Speciellt när det gäller hockey, och då skall man inte snegla på fotboll. Hammarby är ju knappast känt för någon hockey på hög nivå. Detsamma gäller AIK. Det är först i år som man gör besök i Elitserien. Lagets tidigare vistelse i ES var en plåga med dåligt spel och dåliga publiksiffror. Det attraherar inte heller sponsorer. Som hockeylag är det bara Djurgården som passar i den citerade meningen. Dessutom finns det bra mycket större varumärken i svenska hockeyn.
    Den andra invändningen jag har är att detta har ingenting med texten att göra. Här skall det handla om anglofiering, och i fortsättningen nämns Redhawks. Visst, jättedumt! Men förledet om de fantastiska stockholmska hockeylagen har ju inget med det att göra. Varför står det där? Jo författaren vill förklara sin kärlek till de sladdande stockholmslagen i hockey. Den hyllningen kunde getts på annat sätt än detta märkliga och oförklarliga påstående.

    • 18 december, 2010 at 20:59

      Oerhört nys! Speciellt när det gäller hockey, och då skall man inte snegla på fotboll. Hammarby är ju knappast känt för någon hockey på hög nivå. Detsamma gäller AIK. Det är först i år som man gör besök i Elitserien. Lagets tidigare vistelse i ES var en plåga med dåligt spel och dåliga publiksiffror. Det attraherar inte heller sponsorer. Som hockeylag är det bara Djurgården som passar i den citerade meningen. Dessutom finns det bra mycket större varumärken i svenska hockeyn.

      Normalt skulle jag inte släppa fram sådant skitprat, men eftersom gnaget är ett av de ädlaste lagen i Elitserien så låter jag det passera.

      Även jurgårdare ska väl undantagsvis kunna kommentera på denna blogg… :-) (Undantagsvis…)

      • Ronerik
        19 december, 2010 at 07:58

        Har Jinge hört namn som Färjestad, HV71 eller Modo. Är det starka varumärken man vill hitta är det mycket bättre om man söker sådana. Det hittar man inte framförallt i botten av påsen, utan i toppen. Även Leksand är naturligtvis ett starkare varumärke i hockey än AIK IF, trots Råttan.

        • 19 december, 2010 at 08:06

          Absolut. Jag gillar de nämnda, men HV minst, en annan favvo är Brynäs. På 80-talet missade jag aldrig Brynäsmatcherna, när ismaskinen gjort en blöt fläck under Wille Löfqvist så sjöng AIK-klacken ”- Wille har pissat på sig!” med melodi från ”Skvallerbytta Bing-Bång!”

          Att du skiter ner dig fullständigt i ditt varumärkesresonemang beror helt och enbart på att du är djurgårdare, ni har alltid varit lite konstiga ända sedan ni rymde från Skansen. Det är ju fantastiskt att du kan skriva en massa strunt trots allt, har du lärt dig att prata oxo??

          Men du! Nästa gång du kommer med hitte på-historier om landsortlagens varumärken så ilsknar jag nog till. Om du åtminstone bemödat dig om en glimt i ögat hade du kanske varit förlåten, men en massa ljug utan åtföljande smiley blir enahanda i längden.

          • Ronerik
            23 december, 2010 at 00:42

            AIK-supporters har nu visat sina rätta ansikten, och Djurgårdare också. En skammens dag för Stockholmshockeyn i derbyt. Problemet är inte ”de starka varumärkena”, som faktiskt ganska snart kan vattnas ut på det här sättet. Problemet är tonläget. Problemet är hatet. Hatet mot ”dom andra” är viktigare än kärleken till det egna laget. Detta, inom oss alla, är roten till det onda.
            Analysera ditt senaste svar. Det är ganska typiskt för vad jag ser också i kvällsblaskornas kommentarer när AIK:are kommer igång. Samma nivå. Jag gjorde misstaget att slinka in här och kommentera när jag upplevde bloggen som lite seriös. Sedan får väl jag också ta på mig att jag varit onödigt spetsig. Det finns anledning till förändringar både här och där. Skall Stockholmshockeyn ha en framtid som publiksport behövs riktigt stora förändringar, och jag tror på ett jättelikt attitydprojekt med tonvikt i Stockholm.

            • 23 december, 2010 at 06:19

              Jag har inte mer info än det jag sett på TV-nyheterna, kvällspressen har jag inte läst än. Jag vet dock såpass att jag inte drar några slutsatser. Jag borde plocka fram en negativpärm och ta fram bilder som jag själv har tagit åt en stor kvällstidning på 70-talet där man gjorde löpsedel, förstasida och ett mittuppslag av mina bilder som förställde en fjortonåring som gapade åt en vakt på Isstadion och blev utburen av polisen.

              Det var minsann inget upplopp som man gjorde det till i texten, det var en (1) barnslig fjortis som skulle visa sig tuff inför kompisarna.

              Sedan dess tror jag inte på någonting som jag inte sett med egna ögon.

  10. Gösta Berling
    18 december, 2010 at 21:29

    Jag kan väl inte precis säga att jag är förtjust i angloiseringen, men bryr mig egentligen inte så mycket. Det är ett i-landsproblem.

    Personligen håller jag på Timrå men kan trots detta se något gott t o m hos stockholmslagen! Glöm inte att AIK haft Råttan Edberg!!!

    • 18 december, 2010 at 21:34

      Mats Ulander, Rådbjer, Honken…

      Nä, skitprataren är just – skitpratare, det är vanligt bland DIF:s supporters…

Comments are closed.