Jag har skrivit om det förut, och jag lär skriva om det igen. Afrikas horn, en plats på vår planet som tycks hämtad ur Bibelns beskrivning av helvetet på jorden, ett ställe där små barn nästan aldrig tillåts växa upp, ett ställe där föräldrar tvingas att lämna vissa barn efter vägen för att åtminstone kunna rädda något av barnen på väg mot hjälpen i något flyktingläger.
Katrine Kielos/AB: ”Den som dör av svält dör millimeter för millimeter. Ekonomen Jeffrey Sachs har skrivit hur han förra året beskrev riskerna för ytterligare en svältkatastrof på Afrikas horn för Barack Obama: Regionen behöver en långsiktig utvecklingsstrategi – inte en militär strategi. Presidenten svarade att den amerikanska kongressen aldrig skulle bifalla något sådant. ”Hitta mig 100 röster till i kongressen” sa han. Vilket förstås aldrig skedde. Sedan slutade regnet att -falla.”
Beskrivningen av fasorna i regionen är fasansfull, egentligen borde jag publicera en video för att skildra eländet, men den jag tittade på igår var så bedrövlig att man istället rycker på axlarna för man inser att katastrofen redan har gått för långt. I citatet av Kielos text ovan så framgår det att Obama inte tror sig få stöd för hjälpåtgärder i kongressen, utan att byta ämne alltför mycket så kan vi väl konstatera att han har väldigt svårt att få stöd för någonting på alla ställen där han verkar. Han är redan en lam anka och kommer fortsätta att vara det tills han skiljs från uppdraget.
Aftonbladet har startat en kampanj för att var och en ska skänka en timlön till dem på Afrikas horn, det är visserligen ett steg, men vår regering borde egentligen bistå med ett antal miljarder istället för att privatisera hjälpen och vara beroende av enskildas vilja att bistå. Den är demokratiskt vald av svenska folket och har därmed mandat att besluta hur våra skattemedel ska fördelas. Att de inte agerar mer än vad de gjort säger oss något som vi bör svara på i september 2014.
Nu förmedlar Aftonbladet inkomna slantar till Läkare utan gränser, det är ett bra val tror jag även om jag personligen har skickat en slant till Radiohjälpen. Men alla hjälporganisationer är nog bra, men själv skulle jag aldrig välja Röda Korset, skälen till det ställningstagandet förstår antagligen de flesta. När man betalar högt uppsatta funktionärer/politiker miljonlöner så tackar jag för mig, sedan får vem som helst tycka vad som helst om det. (texten fortsätter under annonsen)
Stöd Radiohjälpens insamling för torkans offer
Miljoner människor på Afrikas horn har drabbats av den värsta torkan på 60 år. Somalias fortsatta sönderfall resulterar i enorma flyktingströmmar in i Kenya. FN vädjar nu om att alla krafter sätts in för att undvika massvält. Radiohjälpen kan styra pengar via svenska organisationer på plats så att de används väl.
Du kan rädda människors liv genom att sms:a 50, 100 eller 200 till nr 72 999 för att skänka motsvarande belopp, eller betala till plusgiro 90 1950-6 eller bankgiro 901-9506.
it Andra om: Afrikas horn, Svält, Klimat, Bistånd, Politik, Regeringen, USA ab12 ex12 dn123 svd12
11 svar till “Afrikas horn, Du kan oxo hjälpa till!”
Till problemet hör att vi i västvärlden är så väldigt förtjusta i katastrofbistånd. När det blir en riktig kris som nu ställer vi gärna upp, men det långsiktiga stöd som skulle behövas för att undvika kriserna känns inte lika angeläget. Då kommer sådana där som biståndsminister Carlsson och dissar all verksamhet.
Bakom detta ligger inte bara allmän politisk handlingsförlamning utan också en attitydförändring. Den nyliberala världsbilden har liksom slagit igenom. Folk tror på fullt allvar att internationell utveckling numera fixar sig själv enbart genom att man tar bort handelshinder och släpper kapitalflödena fria.
Alla erfarenheter visar att svältkatastrofer kan undvikas så länge länder har fungerande civila administrationer. Demokratier är naturligtvis allra bäst, men näst bäst är en fungerande stat, oavsett styrelseskick. På senare tid har världssamfundet uppvisat en benägenhet att acceptera sönderfallande stater, eftersom man liksom tycker att det alternativet är bättre än att länderna får ”fel” styre.
Om vi inte förmår att ändra den inställningen kommer vi att få vänja oss vid sådana här bilder.
Sant!
Så länge vi inte blandar in respektive regeringar i regionen så går det nog bra.
Det är den enda vägen att få dig biståndet i någorlunda ograverat skick.
Administrationen av regeringarna i t.ex. Kenya och Somalia betyder att mer än 50 % försvinner rakt ner i fickorna på regeringsmedlemmar eller deras affärsbekanta.
Dom är experter på att stjäla medel från bl.a. SIDA (se utredningen från RR)
Bankerna i regionen har fantasisummor som växlingsavgifter och administrationsavgifter. SÅ all med lite inflytade håller sig framme som Gamar och roffar åt sig av medlen som kommer i sådana här situationer. De kykliga organisationerna är inget undantag. DOm passar också på och tar ett par veckor på lyxhotell i Mombasa med allt vad det erbjuder….
Fråga mej jag vet !
/Z
Ja, fast emellanåt måste man kanske inse att korruption och pengasvinn är en del av verkligheten där ute i stora vida världen. Det har smugit sig in någon slags ideologiskt motiverad naivitet i biståndsdebatten: att det går att uträtta saker med 100-procentig effektivitet i hur medlen används. Men så funkar det liksom inte.
Jag menar, det här handlar om länder där man inte kan göra någonting alls utan att muta lokala politiker och myndighetsföreträdare. Internationella storföretag kan inte sälja en skruv utan att först sätta in pengar på rätt konto. Hur kan man då tro att biståndsorganisationer ska klara av det? De har knappast starkare muskler än storföretagen.
Det man måste komma ihåg är att brandkårsutryckningar (= katastrofbistånd) inte heller är särskilt effektiva. Pengarna används inte på bästa sätt då heller. Och vad värre är, även om katastrofbistånd räddar liv räddar man inte lika många liv som man gör genom att försöka förebygga katastroferna långsiktigt.
Det senare tror jag kräver ett mer realistiskt förhållandesätt till bistånd. Även om det svider när skänkta pengar hamnar i fel fickor så svider nog samtliga alternativ mycket mer, totalt sett.
Problemet med pengar som hamnar i fel fickor i dessa länder är att det leder i sin tur till mer korruption och mer makt åt de som får pengarna. De använder sedan pengarna för att fortsätta förtrycka sitt folk så att de ska få ännu mera slantar.
Jo, det där mantrat har vi ju rabblat en tid nu utan framgång. Tesen lyder: dra in utvecklingsbiståndet så kommer regimerna att krackelera och bryta samman – och ploff! så börjar demokratin att blomma. Men bara för att vi tror att det blir så gör det inte det!
Alla försök att ”svälta ut” förtryckarregimer har alltid misslyckats. Det finns alltid några andra mindre nogräknade länder, och framförallt en massa multinationella bolag, som står för pengarna istället. Det som händer när man drar in utvecklingsbiståndet är bara att man förlorar den lilla insyn och påtryckningsmöjlighet som man genom biståndet trots allt hade.
Det finns däremot många bra argument mot att exempelvis handla med diktaturer. Korrupta regimer kapar åt sig en betydligt större andel från sådana inkomster än vad de kan göra från någorlunda villkorat bistånd.
Finns det ingenting som andas profylakt när det gäller bistånd? Måste tusentals dö och miljoner hotas av svält innan man ingriper?
Apropå ingenting har jag hittills inte velat lägga mig i det återkommande Obama-dissandet som pågår här. Jag kan förstå att det finns vänsterfolk som är besvikna på Barack Obama. Han har uppenbarligen misslyckats med väldigt mycket, och inte infriat särskilt många av de högt ställda förväntningarna på hans presidenttid.
Men att antyda att det kvittar om Tea Party-rörelsen kommer till makten istället??? Kolla in exempelvis nedanstående länk. Vi kommer allihop att vara rökta om det där är framtiden i Vita Huset.
http://www.svd.se/naringsliv/guvernor-holl-massbon-for-usa_6373096.svd
Till bilden hör att en viktig bakomliggande orsak till krisen är den politik som det av USA av G7 helt dominerade IMF (internationella valutafonden) fört.
Den etablerade relationen mellan nomader och små jordbruk slogs sönder. En devalvering av valutan 1981, efter krav från IMF, medförde prishöjningar på basvaror. Försäljning av ris och vete från andra länder gjorde situationen besvärlig för inhemska småproducenter, som på andra håll. Till följd av devalveringen ökade priset på importerat spannmål till människor och djur under 1980-talet. Djur- och vattenhushållningen privatiserades och antalet nomader reducerades. Medel till hälso- och sjukvård reducerades med 78 % mellan 1975 och 1989, medan satsningarna på utbildning minskade från 82 US Dollar (USD) 1982 till 4 USD 1989, enligt Världsbanken. Deltagandet i skolundervisning minskade med 40 % medan lönerna i den offentliga sektorn minskade med 90 % från mitten av 70-talet fram till 1989.
I ett inbördeskrig störtades sedan USA-vänlige president Siad Bare 1991 och USA intervenerade för att ”få ordning i landet”. En av orsakerna till detta var oljeintressen. Redan före Bares störtande kontrollerades nästan 2/3 av oljetillgångarna av de amerikanska (USA) oljebolagen Conoco, Amoco, Chevron, Phillips, enligt Times. Conoco, det enda stora TNC (multinationella bolaget) med kontor i huvudstaden Mogadishu har varit direkt involverat i USA:s regerings militära insatser.
Vad som inte är att Al Shabab finansieras av bl.a Saud-Arabien, och i tysthet av västerländska underrättelseorgan, enligt vissa uppgifter. (Michel Chossudovsky: Somalia – the real cause of famine; globalresearch.ccsend.com).
Vad som sällan lyfts fram är att mat-kriser, förhöjda matpriser ej sällan beror på spekulationer av (samvetslösa eller smarta) ”investerare”.
Kolla vad Anders skriver på http://aromelsjö.se/usa/somaliakrisen-usas-politik-och-oljehunger-viktig-orsak.htm !!
Därför behövs väpnad intervention ibland: http://www.cbc.ca/news/world/story/2011/08/15/somalia-food-aid-stolen-refugees.html