Vintern, döden för katter?

Katten är som bekant människans bästa vän. Numera har vår huskatt gått om hunden som vårt vanligaste husdjur, något som givetvis är helt naturligt. För en kattsambo behöver inte gå ut med katten tre gånger om dagen i ur och skur, dessutom väljer katter oftast att avstå sin lilla inspektionsrunda när det är hundväder. Min lilla Felin nöjer sig med att sitta i fönstret och sukta efter de blåmesar och talgoxar som sitter utanför fönstret och förser sig av nötter, frön och talg.

En sak som man ofta glömmer bort är att huskatten härstammar från Nordafrika/Mellanöstern. Det märks tydligt, min misse väljer ofta att vila på varma platser, på t.ex. datorn och routern som på bilden, eller i husses knä. Ibland så parkerar hon ovanpå husse nattetid, allt för att tillgodogöra sig överskottsvärmen. Huskatten är dessutom hyfsat social mot sin burköppnare, för människan övertar ju rollen som kattmamma när kattungen är tolv veckor normalt.

Min fyrbenta sambo är inne-
katt, självklart för mig eftersom jag inte vill att hon ska bli rävmat eller överkörd. Hur jägare tänker som släpper sina hundar lösa i ett vargrevir förstår jag inte och kommer aldrig att förstå. Nu är ju inte katter några sociala djur. De är utpräglade solitärer, något som bidragit till deras rykte som mystiska. Det är inte en slump att katter förknippas med oknytt och trolldom, de struntar nämligen i människan utom då det gynnar dem själva. Knackar jag med kammen på tvättmaskinen så uppfattar lilla Felin det som en signal som betyder att hon ska bli kammad. Hon kommer med en sådan fart att hon bara sällan lyckas få stopp ovanpå apparaten ifråga. Men skulle jag locka på henne just i skrivande stund skulle hon möjligen vrida på huvudet och titta på mig, men också det är tveksamt.

Vissa tror att man bör ha två katter ”för att de ska få säll-
skap”. Men det är fel, och ska man ändå envisas så är det bäst att ha en hona och hennes dotter. Men inte ens de drar jämt i alla lägen. Igår när jag var och hälsade på ett av barnbarnen så berättades det att hennes katter slåss ibland, och de är just mor och dotter, dessutom har de levt tillsammans i sex-sju år nu. Det är lättare när de kan vara ute, men nu är det så kallt så att de avstår. Veterinärer har många gånger vittnat om att katter som har haft en ”kattkompis” alltid trivs mycket bättre när ”kompisen” försvinner eller dör.

Det betyder också att katten inte tar skada av att lämnas ensam hemma ett antal timmar dagligen, det är så katterna skulle leva om inte vi tog hand om dem. Själv är jag alltså kattägd och inte kattägare. Jag kan aldrig sluta fascineras av att våra små Felis catus är praktisk taget exakta kopior på tigrar, enda skälet till att vi kan ha dem är att de väger mindre än en hundradel av sina större släktingar. Och det ska vi vara himla glada för om man säger så, för om husse var stor som en teskedsgumma så blev jag kattmat på stört.

Min kattsambo skulle vara innekatt även om vi bodde i ett torp i de värmländska skogarna. Vargar får skaffa sig mat själva, det finns ju alltid folk som bjussar på sina hundar, som jägare t.ex.

it , , , , , , , , , , ,

  31 comments for “Vintern, döden för katter?

  1. 2 december, 2010 at 15:05

    Trist att husdjuren inte lever längre än så. Jodå, de brukar ordna upp sina mellanhavanden, såg en film förut hur sex katter ordnade sin tillvaro i ett och samma rum. Intressant. En i varje hörn och två i en bokhylla. Annars kan de tillgodogöra sig av varandras värme oxo.. Framförallt syskon.

  2. Mimmi
    2 december, 2010 at 15:38

    Himla söt katt! Bägge bilderna är underbara men den undre är tokfin. Men hur har du fått den så skarp?

    • 2 december, 2010 at 15:42

      Mja, den är från början över 4288 x 2848 pixlar, här är den 362 x 366 pixlar, så den är egentligen minst elva gånger ”skarpare” minst.. (något förenklat) Ja hon är söt. :-)

  3. Gert
    2 december, 2010 at 15:41

    Våra kattsyskon Amos och Astrid är alltid innekatter i stan, men det märks att de vill ut. Öppnar man ytter- eller balkongdörr, så vill de alltid smita ut. När vi åker till skärgårn så är katterna med i sina burar, och väl framme så behöver de inte övertalas att rusa ut i terränglådan. Första dygnet där har de knappt tid att komma in och käka, men sen lugnar katterna ner sig, och sover gärna inne på hela eftermiddan. Vi försöker dock att hålla dem inomhus nattetid. Rävfaran är alltid där, både dag och natt är mickel aktiv.

    Jag tror inte att din Felin skulle nöja sig med att vara innekatt i ditt framtida värmlandstorp. Kattens jaktinstinkt är ograverat kvar sen urtiden, till skillnad från hundens som människan har domesticerat bort.

    • 2 december, 2010 at 15:49

      Det handlar inte om att hon skulle nöja sig, hon skulle få så lov. Jag försöker kompensera lite genom att leka med henne tio minuter – en kvart, om dagen. Tussar, bollar, snören och en laserpenna.. Jodå, öppnar jag dörren utan att kolla in henne så ser jag bara ett svartvitt streck dra förbi.. :-) Jag har fått hämta henne våningen under, hon är inte så kaxig när hon kommer ut i trapphuset, inte heller då jag tar med henne ut i löplina och sele. Möter vi en hund så blir hon plattare än en pannkaka…

      Så det skulle bli stängda fönster och dörrar om vi bodde på landet. Möjligen skulle jag sätta upp fårstängsel på balkongen/verandan så att hon kunde vara där vid behov. Men räv eller vargmat skulle hon aldrig få bli. Där vi hade stugan i Värmland förut såg vi dessutom regelbundet Kungsörn, en dylik skulle kanske tycka att en katt smakar fågel…

    • Bosse
      2 december, 2010 at 16:22

      Kattens jaktinstinkt är ograverat kvar sen urtiden, till skillnad från hundens som människan har domesticerat bort.

      Det kan möjligen stämma när det gäller intensivavlade små knähundar men knappast när det gäller större mer ursprungliga hundar och absolut inte när det gäller spetshundar och andra jakthundsraser (som väl hörs på namnet att de i högsta grad har jaktinstinkt).

      T.ex. så släpper jag inte lös den sibiriska laikan och det är av två skäl. Dels finns det alldeles för mycket varg här i skogarna för att hon skulle gå säker, och dels är hennes jaktinstinkt så stark att hon skulle strunta i mina inkallningar och fara runt och jaga allt hon kom över så länge hon bara orkade vilket känns lite onödigt eftersom det ändå inte är tänkt att hon ska vara med på någon älgjakt eller annat framöver.

  4. 2 december, 2010 at 17:49

    Hej Jinge.
    Jag har följt din blogg ett tag lite pö om pö, och uppskattar ditt perspektiv på världen och de händelser som utspelar sig i den.
    beträffandfe katter så måste jag säga att mina 2 katter avviker från ditt perspektiv att katter mår bäst själv. Jag hade 2 katter. honor. halvsyskon. De funkade bra med varandra, men den ena gilla aldrig min tjej. Hon flydde efter ett år. Eftersom min farfar lärt mig att vi inte kan äga djur, bara leva med dom, som grannar, så antog jag att hon hittat någon plats där hon trivs bättre. Jag hade rätt. Numera har en gammal tant henne och dom trivs som fiskar i vattnet. Men hennes syster mådde så otroligt dåligt så efter 2 veckor, så skaffade jag en ny katt. Denna gången en hane som är ett par år äldre. Det tog ett par dygn innan de lärt känna varandra, men numera är de som ett gift par. De skojar, leker och rengör varandra. Funkar utmärkt.
    Som du säger, så är katter individualister, så kanske man får se från katt till katt. Kanske om man ska dela vardag med en varelse, oavsett vilken, är det sunt att möta den på en idivid basis…
    jag vet inte.

    Lite ironiskt är att jag följer ditt politiska engagemang men att första gången jag skriver till dig, rör det sig om katter…

    // ehsan noroozi

    • 2 december, 2010 at 18:01

      ”så måste jag säga att mina 2 katter avviker från ditt perspektiv att katter mår bäst själv.”

      Nu är det inte bara ”mitt” perspektiv, det är samtliga etologer/zoologer som hävdar att katter är solitärer. Sedan finns det givetvis avvikelser inom gruppen Felis catus, så t.ex. i Rom där turisterna ger katterna så mycket mat så att de inte alls behöver hålla på sina revir.

      En normal honkatt håller sig med ett revir på 1,5 kvadratkilometer, hankatter två. I villaområden handlar det mest om den dominerande hanen eftersom dessa missar får sin mat hemma så är det inte lika stridigt kanske.

      I Olof Libergs doktorsavhandling (nämns på flera ställen på bloggen) så forskade han på ladugårdskatter, en grupp som där ofta honan har kvar en eller fler av sina honkattungar. Det påminner lite om hemmaboende katter eftersom matfrågan inte är något större konfliktämne.

      Men du kan knappast vara säker på att det var din tjej som den andra kattan inte gillade… Att släppa ihop en befintlig hane är dock lite udda, det gjorde du när hanen var helt liten då antar jag?

      • 6 december, 2010 at 14:53

        Nejdå. Hanen är ett par år äldre än honan som är 2. Men de är ju kastrerade och så och det kanske påverkar.

        • 6 december, 2010 at 15:04

          Det påverkar säkert, men antagligen inte såå mycket.

  5. 2 december, 2010 at 18:12

    Jodå, man ska ha två katter så de har sällskap. Men de ska ha växt upp tillsammans. Annars kan man räkna med en lång pers för att få dem att trivas. Och vissa katter kommer aldrig trivas med andra efter att ha bott ensamma ett tag medan andra alltid kommer vilja ha sällskap. Det kan du läsa om i böcker om kattpsykologi.

    • 2 december, 2010 at 19:02

      medan andra alltid kommer vilja ha sällskap.

      Läs på om katter. Kolla Bonniers stora kattbok t.ex..

      http://animal.discovery.com/cat-guide/cat-behavior/cat-sleep.html

      • 3 december, 2010 at 19:15

        Ah, men varför inte läsa i min egen bok om kattpsykologi?

        http://www.amazon.co.uk/Think-Like-Cat-Well-Adjusted-Cat-Not/dp/0140288546/ref=ntt_at_ep_dpi_3

        Författaren har också skrivit en bok som enbart handlar om att få katter att hålla sams. Mina katter gillar båda två andra katter. Den ena släpptes en gång ut bland ett gäng av dem och gick och purrade medan de väste åt honom. Det är inte en slump att ensamma katter ofta bosätter sig i kolonier.

        Överlag handlar det helt enkelt om att ha två katter för att vara säker på att de får stimulans. Går att göra på annat sätt oxo, t.ex med att leka ordentligt (även när de är vuxna), fågelbord, etc.

        • 3 december, 2010 at 19:28

          Det är inte en slump att ensamma katter ofta bosätter sig i kolonier.

          Nej tyvärr Hampus, du surrar. ”Ofta bosätter sig i kolonier…” :-)

          I Rom och på ett par andra platser med obegränsad tillgång på mat.

          Jag tvivlar på att din författare verkligen kan presentera bevis för sin tes så att alla etologer/zoologer ändrar sin uppfattning.

          Av våra 36 kattdjur är det endast ett (1) som uppvisar sociala sidor och det är lejonet. Mejla valfri professor i etologi och fråga så får du se.

          • 4 december, 2010 at 10:57

            Nejdå, vi har en kattkoloni här i Husby också under en skola. De rensade för ngt år sen på 30 katter. Men det kommer nya tillbaka. Så de finns gott om kattkolonier även där inte finns obegränsat med mat.

            • 4 december, 2010 at 11:55

              Nope! Ni har en eller flera honor och deras honkattungar. Hankatterna körs iväg när de blir könsmogna. Läs Libergs doktorsavhandling om ladugårdskatter.

              ”Predation and social behaviour in a population of domestic cat. An evolutionary perspective”

              • 4 december, 2010 at 21:49

                Säkert sant, men låt oss säga så här då: En lägenhet är inte naturen. I en lägenhet är katterna alltid mätta och belåtna. I en lägenhet kommer katten vara ensam en stor del av tiden då husse/matte är på jobbet. Den kan inte jaga heller. Fallet är alltså inte naturligt.

                Katten behöver stimulans. Det kan den få genom att man leker med den seriöst och ordentligt när man är hemma. Eller genom att den har sällskap. Helst båda. Om man introducerar sällskap ska man göra det på rätt sätt, dubbla sandlådor, etc. Annars får man ett helsicke. Gör man rätt kan det fortfarande gå åt helsicke, men oddsen är mindre.

                Det handlar om att lyda kattens tankar om hierarkier och revir. Och då går det oftast bra. Rekommenderar:

                http://www.amazon.com/Cat-Vs-Keeping-Peace-When/dp/0142004758/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1291495567&sr=8-1

                • 4 december, 2010 at 21:57

                  Jisses anåda…

        • 4 december, 2010 at 22:00

          Vem har sagt att är sociala i samma mening som människor? Diskussionen handlar om ifall det kan vara bra för en katt att bo tillsammans med en annan.

          • 4 december, 2010 at 22:07

            I Bonniers stora kattbok berättar en veterinär att katter som bor tillsammans blir lugnare och mer harmoniska om den andra katten dör av åldersskäl eller av sjukdom. Han hittar bara på alltså?

            Min grabb har en katt och hennes vuxna unge (hona), bägge är utekatter men likafullt slåss de ibland inomhus. (de leker inte med varandra…) Utomhus undviker de varandra.

            • 5 december, 2010 at 12:57

              Ja, han hittar på. Min väninna som är veterinär håller inte alls med. Och jag har två katter som inte slåss och min bror har fem som inte slåss. Och jag har dessutom aldrig påstått att alla katter trivs med sällskap.

              • 5 december, 2010 at 14:10

                Börjar du mjukna nu? :-)

                Jag bestämde mig igår för att skriva om skillnaden mellan solitär och social ut ett domesticeringsperspektiv. Krånglet i det hela är att katten bara varit ”tam” i hälften av den tid som vargen har varit, Canis familjaris som art betraktat är så mycket äldre än Felis catus, men jag ska nog få ihop det…

    • Sven Backström
      3 december, 2010 at 19:50

      Nej tyvärr så har du fel. Jag har studerat etologi och det finns många belägg (forskning) som bekräftar det Jinge säger. Ring upp Olof Liberg på Grimsö, han är landets mesta rovdjursexpert. Han har doktorerat på våra tamkatter, så han kan svara på dina frågor.

      • 4 december, 2010 at 01:53

        Honom har jag också nämnt ett antal gånger i liknande diskussioner, jag letade förgäves på Discovery channel som hade en artikel om saken förut som tog upp ämnet, men den tycks ha fallit för ålderstrecket nu, den publicerades ju för ett par år sedan.

        De som anser att katter är sociala relaterar normalt till kattens beteende mot sin människa, min lilla kattfröken är mycket social i sin relation till mig, men hon blir GALEN av ilska om en annan katt kommer in här (vilket har hänt).

        Diskussioner förekommer på nätet, men alla som hävdar att katten är social gör det på olika slags forum, man hittar ingen seriös etolog/zoolog som påstår det som bekant.

        http://www.cattrainingtipsforall.com/cats-as-solitary-creatures http://www.feliway.com/gb/Cat-behaviour/Cats-are-solitary-animals

        De som påstår annat är oftast folk med ekonomiska intressen i saken tyvärr. (Kattuppfödare)

  6. Alexander
    2 december, 2010 at 18:52

    Numera har vår huskatt gått om hunden som vårt vanligaste husdjur påstår du Jinge. Men det stämmer inte! Det vanligaste husdjuret i Sverige är höns! :-)

    • 2 december, 2010 at 18:56

      Sure?

      Fast termen ”husdjur” är isf lite missvisande, husdjur som lever i samma bostad som ägaren…

  7. Itachi
    2 december, 2010 at 19:52

    Jinge

    Vad tycker du om den här videon på katt vs annan katt+kråkor

    2 milj views på några dagar

    • 2 december, 2010 at 19:59

      DET är för mycket trafik dit just nu, men kråkor är kaxiga. De jäklas med björnar och vargar oxo…

  8. Elenor
    3 december, 2010 at 12:47

    Skator är också duktiga på att jäklas med katter men ibland så får de tillbaka :) Såg härom veckan när jag var på väg till jobbet ett gäng skator som retade en katt. Kattstackaren körde stilen med att låtsas att han varken såg eller hörde skatorna.

    Senare på kvällen när jag kom hem så låg det döda skator på gräsmattan :)

  9. 3 december, 2010 at 19:34

    Håller med dig till fullo! Har tre katter själv.
    Söt musch din katt hade! Mina tre är kolsvarta häxkatter.
    Jag fotar dom ofta, och brukar rita mycket katter.
    Jag slutar aldrig fascineras över hur vilda dom är, särskilt bondkatterna, som att ha en tiger i sängen!

  10. Itachi
    4 december, 2010 at 14:10

    Kråkor och katter är ett av de mer busiga arterna. =)

Comments are closed.