|
Jag har de senaste två åren vid upprepade tillfällen ojat mig över de klimatmodeller som klimatforskarna använder sig av för att förutsäga växthusgasernas inverkan på klimatet. Orsaken är uppenbar, inga ”modeller” kan användas med någon grad av säkerhet när det gäller att förutse något som aldrig tidigare inträffat. För att datorer ska kunna räkna, något som de är bra på, förutsätts att modellerna är korrekta. Tyvärr så är dessa modeller endast ett utslag av vad experterna på området tror, eller möjligen bara vågar tro. Om några forskare har åsikten att vi redan har passerat point of no return så kommer hon/han aldrig få redogöra för det. DN: ”Den globala uppvärmningen märks mycket tydligt i bergskedjan Anderna i Sydamerika. I Peru smälter glaciärerna undan i snabb takt och vattenbrist hotar miljoner människor i huvudstaden Lima.” Dagens Nyheter berättar att Pastoruriglaciären i Anderna har smält undan med fyrtio procent de senaste tjugofem åren. Det är en alarmerande stor siffra, och läget är likadant i praktiskt taget hela världen. Glaciärerna smälter och snart nog har vi bara fotografier kvar som minner om den sortens is. Isen vid polerna smälter också i en takt som gör att vattennivån i haven kommer att öka. Återigen är det datorerna som beräknar vattennivåökningen utifrån ett antal modeller. Trots det så är det möjligen mer korrekt att betrakta en vattennivåökning med minst sex meter som mer säkerställd än de beräkningar som man gör inför temperaturstegringen i världen. Man kan faktiskt räkna ut hur mycket vatten det finns på jorden, till skillnad från möjligheterna att förutspå hur mycket temperaturen ska stiga. Där vet vi ingenting och risken är att stegringen inte avtar förrän de flesta skogar brunnit ner och därmed solinstrålningen avtagit markant. Och just det är det mest otäcka enligt min uppfattning. Vi vet inte om planeten kommer vara beboelig om ett antal år. Men vi lär förstås märka det. Skulle det vara möjligt att bromsa en sådan utveckling om vi idag klockan 12.00 sätter stopp för bränning av alla fossila bränslen? Vi vet inte, point of no return finns men ingen vet var den finns. Lika lite vet vi om de ”modeller” som forskarna använder i sina klimatförutsägelser. Varför tror de att just dessa är korrekta, kan det vara så att forskningsanslagen styrs av hur dramatiskt forskaren beskriver utvecklingen? Sannolikt är |
det så, men det är också lika säkert att en forskare som praktiskt taget är övertygad om att människan inte klarar den kommande miljöförändringen också blir utan anslag. Med andra ord så är sakernas tillstånd oförändrade. Vi vet inte hur mycket temperaturen kommer att gå upp, vi vet inte heller om det ät 3-4 grader eller 30-40 grader. Forskarna har påstått att vattennivån inte kan stiga mer än tolv meter maximalt om all is smälter. Är siffran korrekt betyder det att alla länder får rita om sina kustlinjer rejält samtidigt som åtskilliga länder försvinner helt. Ska jag vara lite mindre pessimistisk, kalla det gärna alarmistisk, så är det givetvis utomordentligt bra att tidningarna berättar så mycket som möjligt om klimatförändringen. Även om inga experter kan säga mer än vad de tror ska hända så kanske vi fortfarande kan göra något åt situationen. Det är nog tyvärr så att folk i väst ännu inte inser varför de ska använda en lågenergilampa i stället för en på 80W om man ska generalisera, vad värre är att en stor del av planetens befolkning inte kan utnyttja någon sådan energi alls. Själv slutar jag väl antagligen inte med att blogga förrän jag måste försörja min dator med egenskapad energi i forma av en generator som drivs med pedalkraft…
Andra bloggar om: Växthuseffekten, Klimathotet, Global uppvärmning, Växthusgaser, Miljö, Politik [tags]Växthuseffekten, Klimathotet, Global uppvärmning, Växthusgaser, Miljö, Politik[/tags] |
23 svar till “Miljöbomben närmar sig målet”
Dom flesta som brukar avfärda uppvärmningen är folk som tycker att det inte finns några faktiska bevis för att saker och ting har med globala uppvärmningen att göra. Att allt är enskilda händelser. Det är ett intressant resonemang. För det finns ju inga faktiska bevis på t.ex. att universum är skapat. Allt är egentligen bara teorier. Den filosofiska frågan är då, finns universum, även om vi inte har bevis för att det är skapat?
Gissningsvis är problemet med modellerna att de byggts efter mallar där saker och ting lunkar på med små stegvisa förändringar, utan större extremer. Det beror nog av hur forskarna har ubildats. Hade de skolats i dialektik hade det nog byggts in möjligheter till tvära kast och skenande processer i modellerna. Med andra ord hade några doser Hegel, Marx och Engels suttit bra i utbildningen även för naturvetare. Fast nu har man visst upptäckt behovet av tvära ryck i modellerna, så det ordnar nog till sig.
”Korrekta modeller” och ”korrekta data” tror jag är omöjliga att komma fram till, om man därmed tror sig få möjlighet att tala om var havsnivån står år 2030. Däremot kan man helt säkert bli mycket bättre på att förutspå den ungefärliga utvecklingen och dra ner på osäkerhetsmarginalerna.
Förresten finns det ett tiotal länder som inte behöver rädas höjningar av havsnivån: som Mongoliet och Bolivia. Men de lär inte undkomma klimatkatastrofer ändå, så det jämnar väl ut sig.
Du får köra din dator på en bra solcell så småningom. Där finns mycket utveckling kvar.
Ett eventuellt smältande av isen vid Nordpolen påverkar inte havsnivån en enda millemeter. Basal fysisk grundlag. (Arkimedes princip).
Isen i vattnet påverkar inte så mycket. Det är isar på Grönland och isar på ”land” som påverkar mest.
Eftersom isarna i vattnet håller emot isarna på land så kan det vara olyckligt att dom försvinner särskillt som många landisar numera flyter på smältvatten. Det har hänt tidigare i historien att landis glidit ut i haven i stora stycken vilket omedelbart resulterar i stora höjningar av nivån (samma lagar här som där Allan)
KAS
(Nej, comhem, min leverantör såklart! Okej: )
Vad är det här för klimatkatastrof-idioti!?!
Hejsan Comhem!
#6 KAS,
Håller emot? Var då, gärna exempel!
Min första kommentar var bara för att påpeka ett bagatellartat skrivfel i inlägget. I kommentar 5 skriver Jinge (nästan) helt korrekt att det är landisarna som är problemet. Du skriver egentligen samma sak.
Hörde att någon galen entreprenör tyckte det var bra om istäcket över Antarktis smalt ner snart, eftersom man då kunde borra efter olja där.
Jag tror att många resonerar ungefär på den nivån, även politiker.
Fastän ingen kan undgå orostecken runt om oss.
Det är nog tyvärr så att folk i väst ännu inte inser varför de ska använda en lågenergilampa i stället för en på 80W om man ska generalisera
Jaså Jinge, du har svalt mitt tjat om lågenergilampor trots allt? :)
Oavsett om vi inte vet exakt vad den globala uppvärmningen kommer att innebära av klimatförändringar i detalj, finns det många andra miljövinster att göra genom att gå ifrån förbränning av fossila bränslen och överkonsumption av energi och resurser. Dessa anpassningar måste ändå ske och det känns därför lite väl korkat att inte anpassa sig redan nu, om det nu skulle visa sig att 99% av hela forskarvärlden faktiskt har rätt i sina antaganden.
Eller så kan man ju alltid stoppa huvudet i sanden, för det har ju funkat förr…?
Jinge, jag har ju skrivit flera gånger att en lampa på 1½ watt räcker. En 240 volts diodlampa på 1 – 1½w drar nästan ingenting. Med 4 st sänker man förbrukningen med kanske 236 w/h. Skippa lågenergilamporna, de innehåller en del miljöovänliga saker som kvicksilver.
Var hittar du en sådan lampa?
Det ska inte vara blåvitt sken utan vitt/gulaktigt…
Hur bra funkar sådana där lågenergilampor på det stora hela egentligen? Du förlorar ju en hel del värmeenergi som måste tas igen på annat vis.
Vi vet inte hur mycket temperaturen kommer att gå upp, vi vet inte heller om det ät 3-4 grader eller 30-40 grader
30-40 grader? Det går att göra ganska enkla överslag. Om vi förutsätter att det finns ett samband mellan CO2 och temperatur. Vi vet inte hur funktionen ser ut, men några kandidater kan vara logaritmiskt och linjärt samband. Logaritmiskt verkar rimligt. Jorden kan inte värmas upp i all oändlighet, så vi blir en glödande sol, bara för man tillför mer CO2. Det finns bara en given mängd värmestrålning från solen som man kan stänga inne. Värmökningen kommer att avta ju större CO2-koncentration blir. Det är ju inget brännbart material vi slänger på.
Mellan 1900 and 2000 ökade CO2 nivån från ca 0.0295% av atmosfären till dagens ca 0.0365%. Under denna tid steg temperaturen 0.57 grader. Enligt klimatpanel förväntas CO2 halten fördubblas från dagens nivå. Okej, då kan vi lösa ut hur stor värmeökningen det kommer bli vid en fördubbling från dagens nivå.
ln(0.0365/0.0295) = k* 0.57 => k = 0.3735
ln(2) = k* delta_t => delta_t = 1.85 grader.
Nu kan man dra till med ett linjärt samband om man vill vara på supersäkra sidan. Beräkningen blir lite annorlunda(man måste ha ett startvärde), men du kommer ändå inte hamna över 3-4 grader.
30-40 grader finns inte på kartan.
Clas Olsson och Kjell & Co.
Det finns också en specialbutik för yrkesfolk som har större urval, tyvärr har jag förlagt namn och adress.
ETC verkar sälja en på 2,3W, motsvara i deras fall 25w, postorder också.
Hobbex har en spot på 240.
Varmvit ca 3500 kelvingrader.
Blåvitt ca 6000 kelvin.
Marcus R, glödlampor alstrar förvisso avsevärt mycket mer värme än lågenergialternativen, men den större delen av den värmen är svår att ta tillvara på eftersom lampor allt som oftast sitter i taknivå där också värmen stannar. Sen är det inte heller alltid önskvärt med värme. I övrigt är det ganska puckat att producera el för att sedan producera värme av den elen, åtminstone i Sverige där vi har fjärrvärme och massor av bioenergi.
Vidare är det naturligtvis mycket bättre ur miljösynpunkt med LED än lågenergilampor, och i framtiden kommer det med all säkerhet att finnas bra sådana, med en tillfredställande ljusåtergivning, vilket idag sällan är fallet och i så fall är det relativt dyra lampor vi talar om. Men som sagt, tekniken går framåt och lysdioder är det vi långsiktigt borde satsa på.
Lysdiodslampor man kan köpa idag är INTE effektivare än vanliga lågenergilampor som använder lysrörstekniken. Många har dessvärre missuppfattat det här. Man måste kolla hur många lumen per watt man får ut för att få fram fakta. I laboratorier har man lyckats överträffa lysrörstekniken lite med sina lysdioder, men sådana finns inte att köpa ännu, men det kommer i framtiden.
Enda nackdelen med vanliga lysrör och lågenergilampor är att de innehåller en liten mängd kvicksilver, men om man sköter insamlingen av dessa och tar hand om kvicksilvret så är det inget problem.
Vanliga glödlampor är på cirka 2700 Kelvingrader och halogenlampor på cirka 3000 Kelvingrader.
Ju högre Kelvingrader, ju blåare och äckligare bli ljuset.
Jag har några lysdioder i köket (Lumileds Luxeon Star) som nödbelysning som skall vara varmvit 3300 Kelvingrader, men de ger ett ganska blått obehagligt sken. Jag anser 3000 Kelvingrader är max användbart hemma.
Ken det handlar ju om var man har belysningen, det behövs ju knappast läsljus överallt. T.ex. lysa upp utanför dörren är det knappast nödvändigt eller på uppfarten till huset med läsljus.
Mina varmvita ligger på ca 3000 kelvin och ger ett svagt gulaktigt sken. De vita ligger på ca 4500 och ger ett vit sken. Troligtvis beror en hel del av skillnaden på fabrikat och jag kan också tänka mig att CO, K&co etc har inte det bästa fabrikaten än, i vart fall tyder prisbilden på det.
Utöver det byter jag ut belysning i min verkstadslokal från lysrör till diodlampor, de drar fan så mycket mindre ström, 24 000 i elräkning om året är rätt mycke så det gäller att skära ner på den kostnaden.
Andra skälet till att lysrören åker är kvicksilvret, så vitt jag vet har ingen än löst problemet med den avfallshanteringen än. I vart fall när jag var involverad i arbetet med att få bort kvicksilvret från samhället fanns det bara en lösning, lagra det i plåttunnor. Ser det ut så fortfarande så skjuter vi bara problemet framför oss.
Det spelar väl ingen större roll vad vi konsumenter använder för lampor.(Även om jag själv för länge sedan bytt ut mina till mera energisnåla.)
Det är en världsomfattande miljöpolitik som måste till.
Enligt vissa forskare har vi redan gått över the tipping point…
Bra skrivet!
Jag tycker det här är konstigt att man nu diskuterar byte till lågenerglampor. Vad väntar folk på? Jag bytte redan för cirka 20 år sedan när de första lågenergilamporna kom. Vissa av dem fungerar faktiskt fortfarande.
Kommentarsreglerna! / Jinge
Neoliberal Agenda:
Prognoserna om temperaturökningar på 3-4, 5 grader eller ( i värsta fall) ännu mer bygger ju inte bara på att den koldixoxid som frigörs pga mänskliga aktiviteter orsakar uppvärmningen. Det är sant att det finns olja nog för att fördubbla halten koldioxid, men inte mycket mer.
Men skräckscenarierna bygger ju på att uppvärmningen leder till att det sätts i gång ett antal processer i naturen som ytterligare bidrar till uppvärmningen, ja till slut gör den självförstärkande. Permafrosten i Arktis tinar, regnskogarna dör etc. Och där finns sammantaget mycket mer kolddioxid bundet än i världens samlade tillgångar av olja och kol. I Arktis permafrost finns dessutom enorma mängder metan sonm är ca 20 gånger starkare växthusgas än koldioxiden. Ett varmare klimat borde logiskt sett dessutom leda till större avdunstning från haven vilket innebär att mer vattenånga tillförs atmosfären och vattenångan är ju också en stark växthusgas. Sen spekuleras det ju också att uppvärmningen skulle leda till stora utsläpp av metanhydrat från oceanerna men det vet vi ingenting om än.
Även om en uppvärmning på 30-40 grader aldrig kommer ske är uppvärmningen ett problem som måste tas på största allvar.
Och jag är ingen miljömupp som dragit åt svångremmen vad gäller s.k ”koldioxidbantning”. Här om dagen gjorde jag DN-s klimattest och enligt den släpper jag ut 9 ton koldioxid om året, betydligt mer än genomsnittssvensken.