|
Igår skrev Aftonbladets Peter Kadhammar en artikel om – sitt eget hjärta. Han fick en infarkt och gick sedan igenom en bypass- Sådant läser jag alltid eftersom jag har gått igenom samma sak, dessutom har jag skrivit om det här på bloggen vilket innebär att jag lite då och då får e-post från anhöriga till blivande operationspatienter, och ibland från patienterna själva. Sådant är alltid skojigt och det är den sortens mail jag alltid besvarar, och jag gör det så utförligt jag kan. Och om det är en sak som de flesta tycks missa så är det att – bypassoperationer är vanligare än blind- Sådant kan vara bra att veta om man har fått beskedet att man ska genomgå bypass. En rolig sak med Kadhammars artikel är beskrivningen av den opererande kirurgen. Han beskriver honom som en stjärna bland kirurger och det är likadant jämt. Sjukvårds- Och hur skulle det gå om man fick veta att läkaren hette Oskar Karlsson och allmänt kallades för Klant-Oskar? Nej det inser alla. Har man dessutom, som undertecknad, legat på ett antal hjärtavdelningar på olika sjukhus så får man höra de andra patienternas historia och många talar just om den kirurgins superstar som opererat dem. En annan effekt av att ligga länge på hjärtkliniker är att personalen snart kommer att betrakta patienten som en inventarie. Plötsligen får man höra varför den fram- Jag har ett ytterligare tillägg till Kadhammars artikel. Han talar om affektinkontinens och menar då den depression som nyopererade ofta drabbas av. Jag vet inte om man använder termen inom sjukvården men i så fall bör man också tala om aggressionsin- |
kontinens. För den är lika vanlig, själv drab- Det går över kan jag berätta. En annan sak är att hjärnan mår dåligt av att hjärtat är avstängt under ett antal timmar. Hjärnan upptäcker det och skickar mängder med paniksignaler till hjärtat för att starta upp det. Nervbanorna fungerar som ett kroppens internet och när det inte fungerar via den vanliga vägen så testar hjärnan alla andra vägar, allt i en tilltagande panik. Det är en starkt bidragande orsak till att hjärtpatienter upplevs som förvirrade de närmaste dagarna efter operationen. Hjärnan har drabbats av överansträngning. Men läs nu Kadhammars artikel, de flesta som läser denna text ligger mer eller mindre i riskzonen, tro mig! (Sådant jag skrivit tidigare i ämnet hittar du här!) Andra om: Hjärtat, Bypassoperation, Infarkt, Hjärtinfarkt, Aggression, Depression, Konvalescens, Postop, Preop, Kranskärl, Kardiologi, Pumpen, Oro, Dödsångest [tags]Hjärtat, Bypassoperation, Infarkt, Hjärtinfarkt, Aggression, Depression, Konvalescens, Postop, Preop, Kranskärl, Kardiologi, Pumpen, Oro, Dödsångest[/tags] |
10 svar till “Oro för infarkt och plötslig död?”
Sedan kan man tillägga att Peter Kadhammar skriver mycket bra.
Usch … Det är tur att man dels är ung (i dessa samanhang i vart fall … 44 år ) samt har ett starkt hjärta – likt en oxes! Det låter nämligen ingen vidare att drabbad av aggressionsinkontinens, panikångest samt depression! Det låter knappt värt besväret – för en som redan lider av panikångest samt depression, som inte går över!
Kadhammar är en gammal kriminalreporter, han skulle inte vara det om han inte behärskade skrivkonsten.
Nature: Jag skulle säkert ha sagt samma sak när jag var 44. Jag cyklade t.ex. tre mil 4-5 ggr i veckan och höll i genomsnitt över 30 km/t. Det var den vanliga rundan och vissa gånger blev det 8-9 mil även fast jag tog det lugnare då.
Och jag slutade röka redan 15 år innan hjärtbesvären.
Fast en lustig sak Nature. Innan mitt hjärta pajade så har jag ALLTID haft en svårtartad dödsångest. Jag kunde vakna på natten helt kallsvettig av tanken på att livet inte var för evigt, jag orkade aldrig tänka på döden, jag fick rena panikattacker… :-)
Efter operationen så har jag mognat på det sättet. Jag oroar mig aldrig för det, den kommer när den kommer. Om en kvart? Om tio år? Jag vet inte och inte bryr jag mig heller. Jag VILL leva tills jag blir hundra men inser att det är knappast troligt.
Men visst vill jag bli jättegammal och jaga ungdomar med käpp, gärna aggressionsinkontinent…
:-)
(Något som vissa bloggbesökare redan tycker att jag uppnått :-)
Intressant Jinge! För jag cyklar ungefär lika mycket eller mera (saknar bil).
Ju starkare kropp och hjärta ju mer att förlora om det stannar och därför: ju friskare du är ju mer dödsångest bär vi kanske på?
Men upplevelsen av livet och vad vi kallar bestående värden är inte en helt enkelt sak att närma sig! Döden skrämmer mig inte lika mycket som livet gör!
Ja det som kallas ”god hälsa” är ett synnerligen relativt begrepp. När det gäller blodomloppet så vet vi idag inget om hur det faktiskt ser ut inne i kroppen. Idag släpper en liten blodplätt (plack) i massor av svenskars kroppar. I en del fall går det bra och de märker inte så mycket av det mer än ”ont i benet” (blodpropp som förhoppningsvis löses upp). Eller så hamnar den i hjärnan eller i något av hjärtats kranskärl.
Givetvis är det bra om man har en hyfsad kondition och i övrigt äter rätt mat och avhåller sig från alltför stora mängder alkohol, rökning etc. Men vad man ska äta/dricka skiftar som parismodet. Nu ska man dricka ett glas rödvin om dagen har jag läst, andra säger att man ska äta efter atkinsmetoden och allt möjligt sådant.
Och även om man nu skulle lyckas göra allt rätt så kan man drabbas av något elände som gör att man dör på fläcken i alla fall… :-) Det är väl vetskapen om det som gör att vissa galningar försöker segla jorden runt eller bestiga Mount Everest antar jag…
Men ett statistiskt säkerställt tips för längre liv har jag presenterat, här är Länken!
Det vi stoppar i oss mentalt och animalt är det som utgör summan?
Nu hjälper det inte med god kondition och rätt mat alla gånger. Amerikanska och Italienska forskare har bevisat ett starkt samband mellan luftföroreningar och infarkter. I somras bevisade Amerikanska forskare att diselavgaser och höga kolosterolvärden leder till inflamation i blodkärlen som när det läker bildar förkalkningar som i sin tur ger en massa problem med hjärtat. Efter 30 minuter med diselavgaser så börjar blodkärlen bli inflamerade om du samtidigt har höga kolosterolvärden. Diselavgaser och höga kolosterolvärden är farliga var för sig men i kombination med varandra blir det som en Turboeffekt. Partikelstorleken i luftföroreningarna har stor betydelse för om du skall få blodproppar i benen (läste det i SvD i går).
Lägger du då till en trafikerad stadsmiljö med alla sorters luftföroreningar parat med buller och stress så…
Letar förtvivlat efter artikel 4 i den förträffliga kardiologi-serien från 2006 – hur gick operationen?…blev det aldrig någon fortsättning? Hemska tanke – vad hände författaren?
@Gurre:
Det gick ju bra eftersom jag fortfarande skriver och det var nio år sedan jag opererades.. :)
Jag har bara inte lyckats få tummen ur och skriva sista delen..