Anders Romelsjö på jinge.se

Inte mitt hjärta utan Patrics..


Patric med mor

I samband med mitt första inlägg om min egen hjärtoperation så läste Patric Norrå min bloggning och kommenterade med:

”Grattis på femårsdagen Jinge! själv har jag en dryg månad kvar till min femårsdag.”

Patric gick igenom en hjärttransplantation för snart fem år sedan. Och han har skrivit om den upplevelsen, och mer kommer förhoppningsvis. Berättelsen är både gripande och intressant och vi som ”bara” har genomgått en bypassoperation har en hel del att hämta från Patrics berättelse.

Vill du maila Patric och fråga om något så är hans epostadress patric, krumelur, norra, punkt, se. Jag skriver hans adress så bara för att inte spamspindlarna ska kunna greppa adressen..

Klicka på denna rad för att komma till Patrics berättelse!

Jinge

7 svar till “Inte mitt hjärta utan Patrics..”

  1. Att läsa om detta får en att vara tacksam att hälsan står en bi. Än så länge. Livet är en gåva. Den ska man förvalta väl. Tur att en donator kunde hittas i tid, annars är det ett stort problem att det finns för få donatorer.

    Annica

  2. Jo visst är det så att det är en enormt stor brist på organ, tydligast märks ju detta för oss som har att välja på ett nytt organ eller att dö. 2000 när jag fick mitt hjärta så var vi bara 20 personer som fick ett nytt hjärta. kölistan brukar ständigt vara mellan 20 – 30 personer och det skulle ha varit fler i kö om det funnits mer organ för det är många som inte sätts upp på väntelistan på grund av att de är så friska så att de i alla fall skulle hamna i slutet av listan.

  3. Ja Patric, så är det. Jag satte iaf upp mig på donationslistan för ngt år sedan. Mitt hjärta vill de nog inte ha, kanske inte ngt annat heller, men kan de tillvarata något när ”elaka gubben” kolar så.. :-)

  4. Hej Patric!
    Har just läst din berättelse om din sjukdom och vad du gått igenom. Jag förvånas över din förmåga att minnas så detaljerat. Har själv blivit opererad för cancer på tjocktarm
    och lever. Det blev ett antal gånger, men sedan 1996 har man inte hittat några elaka celler. Jag skulle aldrig kunna skriva en sådan redogörelse som du åstadkommit. Jag hoppas verkligen att du får leva som en frisk människa. Jag blev opererad i Lund och jag tycker att läkarna och personalen överhuvudtaget är beundransvärda. Min sjukdom upptäcktes senhösten -94 så det gick ett par år innan allt var bra igen.
    Ha det bra Patric!
    / Ingvar

  6. Hej! Läste din berättelse för någon vecka sedan, men orkade inte kommentera den direkt. Blev mycket rörd av din berättelse och kände igen mycket av det du berättade om. Min pappa hade dilaterad kardiomyopati och dog 46 år gammal i maj 2001, drygt 3,5 år efter att han fått diagnosen. Han hann aldrig få något nytt hjärta och hjälppumpen han fick var av en nyare, mindre modell, men annars var det mycket jag kände igen. Nu verkar det som om jag också drabbats. Har inte mått riktigt bra sedan i julas, blev inlagd akut 31 januari med en ”vilopuls” på ca 180, förmaksflimmer och allvarlig hjärtsvikt visade det sig senare. Man har uteslutit ”alla andra” orsaker till hjärtsvikten och säger nu att också jag har dilaterad kardiomyopati. Har fått en del att tänka på och skulle gärna komma i kontakt med andra som har eller har haft dilaterad kardiomyopati.