Alliansen och socialdemokraterna har båda både fel och rätt om de ökade klyftorna


”Klyftorna i Sverige har inte ökat under dagens regering” skrev 17/6 e ledande folkpartisterna Erik Ullenhag och Carl B Hamilton på DN debatt. De skriver vidare ”Den största delen av den ökade relativa fattigdomen skedde fram till 2006/2007. Enligt Finanspolitiska rådet har inkomstskillnaderna varit närmast oförändrade mellan 2006 och 2011.” ..”Efter 2006 har olika inkomstgrupper i större grad följt varandra när det gäller den procentuella utvecklingen av de disponibla inkomsterna. Undantaget är den tiondel av befolkningen med lägst inkomster, i snitt cirka 6 500 kr i månaden, som har fått en liten minskning av den reala inkomsten under perioden. Det är självfallet beklagligt men ändrar inte den övergripande slutsatsen att inkomstskillnaderna under alliansregeringen inte har förändrats i någon större grad.”

I en replik skriver Mikael Damberg och Magdalena Andersson att klftorna har ökat ”Ett uttryck för detta är ökningen av den relativa fattigdomen i Sverige, alltså den andel av hushållen som har en inkomst som är mindre än häften av medelsvenssons. Denna grupp har enligt SCB ökat från 5,2 procent år 2006 till 8,3 procent år 2011.” De påpekar vidare att ”Arbetslösheten har skjutit i höjden.. Allt färre arbetslösa har idag ett försäkringsskydd och allt fler lever på försörjningsstöd och bidrag under längre perioder än tidigare. Barnbidraget har inte höjts sedan 2005. Pensionärer, betalar dessutom idag en högre skatt än de som är i arbetsför ålder och har ett jobb.”

I en slutreplik idag bestrider Ullenhag & Hamilton att de ekonomiska klyforna har ökat. De har fel i detta. Men de har rätt i att klftorna ökade även under socialdemokraternas tid. Så båda har både fel och rätt! Låt mig komplettera bilden.

Ingen av parterna redovisar hela bilden, f.a. inte Ullenhag & Hamilton. Låt mig ta påminna om förhållanden för två grupper som inte är oviktiga även om de inte finns med i den redovisade statistiken – barn och unga. Jag diskuterar inte den försämrade situationen för arbetslösa och utförsäkrade, som helt utelämnats i sin artikel. Och inte hur borttagande av fastighetsskatten särskilt gynnar höginkomsttagare med högt värderade fastigheter.

Enligt två centrala mått har barnfattigdomen ökat i Sverige.

Rädda Barnens index har utarbetats av en av landets ledande experter, Tapio Salonen, professor i socialt arbete i Malmö och baseras de två delmåtten låg inkomststandard (11 500 kr disponibelt i familj med en vuxen och ett barn, och 17 500 kr för 2 vuxna+2 barn) eller försörjningsstöd, vilket ger ett absolut fattigdomsmått.
Barn tecknat imagesCAYJZ9KV

Enligt Rädda barnens mått var knappt 13 % av barnen (242 000 barn) och minst lika många föräldrar fattiga. Stora skillnader finns mellan olika grupper och olika områden. Nästan vart 3:de barn med utländsk bakgrund och ungefär lika stor andel av invånarna i Malmö är fattiga enligt detta mått, jämfört med 4 % i Täby. Andelen fattiga barn varierar över tid och med konjunkturen. Barnfattigdomen ökade kraftigt under 90-talskrisen, när arbetslösheten exploderade och inkomstklyftorna växte. Fram till och med 2007 minskade barn­fattigdomen sakta men säkert. Sedan vände det. År 1991 var 15 % av barnen fattiga, år 1997 över 20 %, år 2007 var det 10,7 % och förra året var det 12,7 %, dvs en ökning med c:a 20 % sedan 4 år. Siffrorna visar också betydelsen av vilka år som jämförs.

En fördubbling av andelen barn i fattiga hushåll har skett i Sverige under de senaste 15-20 åren till drygt 13 % år 2010 enligt EU:s relativa fattigdomsmått. Detta avser andelen hushåll med en lägre inkomst än 60 % av medianinkomsten i ett land.

Medan andelen miljonärer och miljardärer i Sverige har mångdubblats på 20 år har andelen fattiga barn endast minskat obetydligt (Rädda Barnen) eller ökat kraftigt (EU:s statistik). Förra året ökade antalet miljardärer i Sverige med omkring 10 % och antalet dollarmilardärer med 14 %. Ungefär var tredje pensionär har en inkomst under fattigdomsgränsen

Och ökningen av de ekonomiska skillnaderna och av den relativa fattigdomen går igenom i de allra flesta länder i världen genom kapitalismens utveckling de senaste 30 åren. Se mitt blogginlägg 27/9 2012.

DN skriver vidare 13/6 ”Temagruppen Unga i arbetslivet står bakom en ny kommande rapport som visar att över 112.000 personer mellan 16 och 25 år står utanför både jobb och studier. Skillnaderna mellan olika kommuner är enorm.” Siffrorna var ändå högre för ett par år sedan.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Vad tror och vill befolkningen och hur ser det ut?
Den rikaste femtedelen äger 87 procent av nettoförmögenheten enligt Statistiska Centralbyrån. Den fattigaste femtedelen äger ingenting, utan har enbart skulder. Den rikaste 1 % äger 23 % av nettoförmögenheten. Vill vi ha det så?
Enligt en opinionsundersökning, på Knapsubloggen, vill svenskarna att den rikaste femtedelen ska äga 25 procent, medan den fattigaste femtedelen ska äga 15 procent av förmögen­heten. Svenskarna tror att den rikaste femtedelen i verkligheten äger 38 procent, och den fattigaste femte­delen 10 procent. Klyftorna är mycket större än vad folk tror!
Och Ullenhag och Hamilton tiger om detta! Vad är information och vad är desinformation?

Men är detta nödvändigt?

Nej, naturligtvis inte. I ett Sverige, där medborgarna kontrollerar produktionsmedlen och våra naturtillgångar, dvs. i ett betydligt mer demokratiskt Sverige, går det att organisera bort arbetslösheten. På ganska kort tid. Hade alliansregeringen avstått från skattesänkningarna och för försämringarna för de allra svagaste i samhället hade rimligen antalet fattiga barn och ungdomar i utanförskap varit mindre!

Ökade klyfor har samband med ökad ohälsa.Baserad på vetenskapliga analyser fann professor Richard Wilkinson och universitetslektor Kate Pickett ett tydligt positivt samband mellan graden av jämlikhet i utvecklade länder och i USA:s delstater och olika mått på hälsa och sociala förhållanden. Boken väckte stor uppmärksamhet och fick väsentligen (mycket) positiva recensioner. ”Antagligen årets viktigaste bok” skriver recensenten i the Guardian, medan man i den aktade, väsentligen neoliberala ekonomiska tidskriften ”The Economist” faktiskt skriver ”Det är långtgående slutsatser författarna drar, men bevisen, som är smärtsamt tydligt framlagda, är svåra att säga emot”.
Observera dock att man inte med säkerhet kan relatera de ökade sociala skillnaderna i dödlighet till de ekonomiska skillnaderna, men detta är en trolig förklaring.

Men man kan fråga sig om största potentialen ligger i att ersätta kapitalismen med ett betydligt mer humant och mer demokratiskt ekonomiskt system baserad på planekonomi och på att befolkningen kontrollerar resurserna och produktionsmedlen på jorden i stället för en liten, liten grupp som nu. De använder sin makt och sin fångenskap i kapitalismens tvångströja till att sträva efter att i konkurrens maximera företagens vinster i stället för att producera för befolkningens behov på basis av analyser och demokratiskt fattade beslut.

Befolkningen mer beredd än man tror!
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder menade endast 21 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I endast USA och Pakistan tyckte mer än 20 % detta. 23 % menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ”a new economic system” behövdes. En knapp majoritet, 54 %, (en majoritet i 15 av de 27 länderna) menade att Sovjetunionens fall var positivt. Tjugotvå procent, (61 % i Ryssland och 54 % i Ukraina), sa att det främst var en dålig sak medan 24 % menade att de inte visste om det var bra eller dåligt.
-En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 April 2009).


intressant.se, , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , ,

a href=”http://www.dn.se/debatt/klyftorna-i-sverige-har-inte-okat-under-dagens-regering/” target=”_blank”>DN 17/6 Replik av Damberg & Andersson DN slutreplik 20/6 BBC:s undersökning Cleveland Leader <DN 13/6Knapsubloggen 13/6 Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson Uppdrag Granskning 16/1 SvTSvT En av flera uppgifter från SCB SvD 16/1 Nils Petterssons bloggUng Vänsters blogg Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson Uppdrag Granskning 16/1 SvTSvT
DN Debatt 29/1 DN 28/1 Svensson-bloggen SvT Uppdrag Granskning 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 Läkartidningens arkiv