Anders Romelsjö på jinge.se

Läget inför Geneve 2 och rapporten om tortyr i Syrien


Vi har då och då skrivit Syrien på den här bloggen, senast 20/1 om indikationer från FN att dessa användes av rebeller i Ghouta utanför Damaskus i augusti. Denna gång behandlas fredsförhandlingarna Geneve 2 som inleds idag. Syrian National Council, den av USA & Co initierade, stödda och av exilsyrier till stor del bestående organisationen beslöt för ett par dagar sedan att delta i Geneve 2. I en övergångskommuniké kräver man, med USA:s stöd, en övergångsregering utan Assad. Detta är enligt min preliminära bedömning ett provocerande och omöjligt krav. Assad har lett försvaret av sitt land mot utländsk och i viss mån inhemsk aggression, helt i linje med FN-stadgan.

I praktiken leder Syriens regering och armé den konkreta kampen mot terrorismen i världen som kraftsamlat i Syrien, med stöd de facto av länder som USA,Storbritannien, Frankrike, Saudiarabien, Qatar och Turkiet, medan Syrien själv har stöd bl.a av Ryssland, Iran, Hizbollah och sannolikt helt eller delvis av många regeringar i världen.

DN skrev på morgonen 20/1 ”Den syriska politiska oppositionen hotar hoppa av de kommande fredssamtalen i Schweiz, sedan FN-chefen Ban Ki-Moon har bjudit in Iran till att delta i samtalen. Den syriska politiska oppositionen kräver att Ban Ki-Moon omedelbart drar tillbaka sin inbjudan till Iran att delta i fredssamtalen som ska inledas i Schweiz på onsdag – annars hotar de hoppa av.” Även USA kräver att FN-chefen drar tillbaka sin inbjudan – såvida inte landet offentligt ställer sig bakom planen från den förra fredskonferensen i Genève 2012, om att en övergångsregering ska ta över makten i Syrien. Om Iran inte till fullo och offentligt accepterar Genèvekommunikén så måste inbjudan återkallas, säger UD-talespersonen Jen Psaki. Enligt Ban Ki-Moon har Iran i samtal med honom ställt sig bakom tanken på en övergångsregering.”
Assad 8al-assad

Syriens president al-Assad, som leder kampen på marken mot terrorismen i Syrien – och världen – har bra nog förklarat att han inte tänker avgå. Syriens regering planerar fria val av president i juni – vilka säkert skulle bli föremål för omfattande övervakning och avser att kandidera. Min och mångas bedömning är att han sannolikt har ett betydande stöd från befolkningen.

Men redan dagen efter inbjudan, i förgår kväll (20/1), drog FN:s generalsekreterare tillbaka inbjudan till Iran, med annolikt efter påtryckningar från USA. I föregående blogginlägg har vi redovisat FN:s starka beroende av USA:s politiska agenda, och hur detta negativt påverkar FN:s arbete, anseende och fredsarbetet i världen. DN skrev kl 23 20/1 ”FN-chefens beslut att bjuda in Iran till fredsförhandlingarna om Syrien i Genève väckte ramaskri. Efter hot om bojkott från syrisk opposition drogs inbjudan tillbaka.”
Obama hök untitled

På morgonen 21/1 hör man i en lång intervju i återkommande nyhetssändningar med en representant från den Islamiska Fronten, en känd antidemokratisk, terroristvänlig al-Qaidanära organisation förklara att den inte delta i fredssamtal i Geneve, och man kritiserar skarpt de från den syriska oppositionen som deltar. Nyhetsreportern upplyser inte om vad den Islamiska Fronten är, och ingen annan kommer till tals om fredssamtalen. Detta är knappast förenligt med den policy om objektivitet som radion ska enligt sina stadgar.

Av en händelse -eller för att diskreditera Syriens regering i ett känsligt läge – publicerades igår en rapport som uppger att man har bevis för att omkring 11 000 män dödats av Syriens regering. Jag har laddat ned den konfidentiella rapporten från Guardians hemsida, och läst den. Den baseras på studier av 5 500 fotografer avseende 1300 avlidna män, varav 835 har undersökts. Fotografierna uppges ha tagits av en sjukhusfotograf som tillhört militärpolisen (kodnamn ”Caesar” i rapporten) och som sedan flytt, följt av sin familj. Dessa män påstås ha dödats av organ inom Syriens militär eller förvaltning. Det framgår dock att sjukhusfotografen inte sett någon avrättning (Executive summary bl.a.).

Av dessa 835 män visade en granskning av fotografierna av rättsläkare att 20 % varit föremål för trauma, och ytterligare 30 % för misstänkt våld. Fyrtiotvå procent var avmagrade. Tjugofyra procent hade icke-specifika skador i ansiktet. I rapporten, som har stöd av 3 namngivna åklagare (Två från en specialdomnstol gällande Sierra Leone och en från domstolen för brott i forna Jugoslavien) uppges att fotografierna tagits dels för att myndigheterna skulle kunna utfärda dödsbevis utan att kontakta anhöriga och dels för att kontrollera att order om avrättning utförts.

Ingen utomstående eller annan källa ger belägg för att detta varit fallet och det framgår faktiskt inte av rapporten att bilderna tagits i Syrien. ”It was recognized that the images were said to have been produced during a time of armed conflict in Syria” (Sid 9 rad 1 i rapporten). De tre åklagarna uppger att de noga intervjuat fotografen med täcknamnet ”Caesar” och funnit honom trovärdig. Inga närmare uppgifter finns på vad de grundar denna sin bedömning. Men det framgår att ”Caesar” från tidigt skede arbetade för en regeringsfientlig grupp som kontaktade honom i september 2011. Man har intervjuat en kontaktperson för gruppen som säger ”Vi ville hitta personer som arbetade för regimen och som hade sympati för vår sak”.

Studien har finansierats av Qatar, en stat som är känd för att hela tiden har stött al-Qaidagrupperna dels i Syrien och dels i västra Irak och dels även Muslimska Brödraskapet i Egypten.

Det är möjligt att rapportens beskrivning och tolkning är riktigt, men det saknas definitivt tillräckligt stöd i rapporten för detta.
 Det har visat sig att påståenden från oppositionen om massakrer av säkerhetsstyrkor i Syrien tidigare har varit felaktiga (”Massakermarknadsföringsstrategi kallade den tyske TV-mannen och f.d. EU-parlamentarikern Todenhöfer detta) Se häftet ”Vad händer i Syrien”. Och det har kommit flera belägg för att den kemiska attacken i stadsdelen Ghouta i Damaskus i augusti utfördes av rebeller. Man erinrar sig att ”desinformation” är en viktig komponent i USA:s ”unconventional warfare” enligt den amerikanska arméns manualer.
Syrien - svenska rebeller kataeb1-e1355829610624-450x276

Läget inför förhandlingarna.
Den syriska regeringen har stärkt sin ställning sedan ett år tillbaka. För den som använder fakta och inte har skygglappar framstår ”demonen Assad” som den nu kanske främst ledaren i kampen mot terrorismen i världen genom den militära kampen mot terrorismen som kraftsamlat i Syrien. Alltmer samstämmiga rapporter beskriver hur al-Qaida-associerade grupper har en alltmer dominerande roll bland rebellerna på marken. Massmedia (t.ex. New York Times) har rapporterat att USA har ökat vapenleveranserna till Syrien. Landet undslapp anfall från USA, bl.a. med hjälp från skicklig rysk diplomati. Syrien lever upp till åtagandet att förstöra sina kemiska vapen. Syrien har snabbt och entydigt ställt upp på alla fredsförslag från FN. Dess allierade Ryssland har vunnit i anseende internationellt genom sitt fredsarbete, och Irans internationella anseende är på väg uppåt genom den väldiga förhandlingsvilja den visat inför USA:s orimliga krav. Saudiarabien och Qatar är i viss konflikt i synen på Muslimska Brödraskapet, och Turkiets anseende är fläckat av korruptionsanklagelser och regeringens bemötande av dessa. USA:s internationella är fläckat av NSA:s avlyssningar, förutom av allt annat, men Obama har ett skimmer av fredsman efter att inställt anfallet på Syrien och minskat antalet soldater i Irak och Afghanistan. Men USA är en formidabel motståndare med desinformation (lögner) som viktig vapen (se t.ex ovan och tidigare blogginlägg om massmediabilden)

Förslag på paroller
1. Nej till krig mot Syrien!
1. Stöd en fredlig lösning och FN:s fredskonferens om Syrien!
3. Stoppa det långvariga militära stödet av USA, Storbritannien, Saudiarabien, Qatar och Turkiet & Co till rebeller, vilket stärkt al-Qaida, och är det stora hindret för fred!
4. Upphäv sanktionerna mot Syrien!
5. För ett fritt, enat och självständigt Syrien!
6. Inget svenskt stöd för krig mot Syrien!
7. Öka den humanitära hjälpen till Syrien!
8. De som står bakom angreppskriget och förstörelsen i Syrien (paroll 2) ska bidra väsentligt till återuppbyggnad.



i Andra om: , , , , , , , , , , , , ,, , , , , ,

morgonen DN 20/1 kvällen DN 20/1 Expressen 20/1 Guardian 20/1 Åke Sellström i Washington Blog 13/12 McClatchy-bloggen Democracy Now London Review of Books Nyhetsbanken DN 13/12 Intervju med Putin mm Globalresearch artikelFria Tidningen 13/9 FIB-KulturfrontAron Lund 24/9 Björnbrum 27/9 ISTEAMS Ghoutarapport 16/9Time 16/9 om FN:s rapport Reuters 16/9 SvD 3/9 DN 27/8 DN 28/8 DN 2 28/8 SvD 24/3 Cold Lazarus Expressen Washington Post 24/3 DN 25/3 Nyhetsbanken om gaskrig Nyhetsbanken om kidnappning av FN-observatörer EU fördömer terrorister DN 23/3 DN 19/3 AFP China Daily Common Dream DN 24/3 SvD 24/3 Björnbrum Kildén & ÅsmanDN 21/3 SvD 22/3Svensson-bloggen Guardian Independent Amnesty SvD 15/3 Knut Lindelöfs blogg Aron Lund SKP-bloggen AFP V:s uttalande SvD 13/3 om Amnesty SvT Karen Leukefeld i Junge Welt Sunday Times 3/3 NyhetsbankenBjörnbrum Foto-Lasse Tipping Point Moska-mötet DN 2/3 Globalresearch om John Kerry Intervju med Assad 3/3 i Sunday Times New York Times 26/2 SvD 28/2 NY Times 28/2 kl 9.30 DN Dagens Industri 26/2 Wall Street Journal 25/2Daily Star Carl Bildts bloggTrend Nyhetsbanken 25/2 Kildén & Åsman SKP-bloggen 26/2 GlobalresearchSvD Nyhetsbanken Björnbrum Läkartidningen kommentarer Läkartidningen Syrien-artikel VoltairenetNyhetsbanken DN 14/2 SVD 14/2 P Giraldi EU om Syrien 18/2 SvD Clark i Democracy Now Middle East Online 18/2 Reuters AB 10/2Expressen 11/2 DN 10/2 SvT Agenda 10/2 kl 21.15SvD Telegraph Guardian Croneman NY Times DN 7/2SvD 9/2 Unconventional warfare dokument UW dokumentDN 22/1 Nyhetsbanken FIB-KulturfrontFIB-Kulturfront Profil Online DN 24/1 Björnbrum Veterans for Peace 19/12 Veterans for peace om Syrien Carla Stea i Globalresearch Hela pingstenSKP-blogg -uttlande från Syriens kommunistparti 5/1 Tarpleys artikel Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SKP-bloggen DOHA-protokollet DN 26/12 SvD 25/12 SvD Clearinghouse SvD 20/12 ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 SvD 12/12 Independent USA-bloggen 8 dagar8 dagar 11/12 Globalresearch 8/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren USA-bloggen Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11 Folket i Bild Kulturfront Mohamed Omars tal på hans blogg Syriensolidaritets hemsida Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör

Anders

, , , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,

16 svar till “Läget inför Geneve 2 och rapporten om tortyr i Syrien”

  1. Vid lunchekot kl 12.30 kan man höra Radio P1:s reporter Agneta Ramberg ondgöra sig över att Syriens utrikesminister korrekt har kritiserat det ekonomiska och militära stödet från Qatar och Saudiarabien till de al-Qaidassocierade, salafistiska rebellerna i Syrien. Han kunde dessutom korrekt beskriva de utlandsstödda representanterna för Syriens nationella råd (SNC) som en grupp exilsyrier utan känd förankring i Syrien.
    Det verkliga problemet är att sådana som Ramberg och hennes kollega Uddén i sina rapporter inte beskriver dessa välkända och väl belagda förhållanden, till gagn för den internationella terrorismen i den meningen att den undantas för viktig och väl befogad kritik.

  2. Denna kommentar gavs till föregående inlägg om Syrien, den om att uppgifter från FN-utredningen indikerade att gasattacken i Ghouta i augusti, utfördes av rebeller. Den passar väl även till detta inlägg och jag har därför tagit mig friheten att även lägga in kommentaren här:

    ”Massmord i industriell skala”: Man behöver inte tro på sagorna, som berättar att det finns regeringar som med sina krig skulle ha avsikten att mörda så många av sin befolkning som möjligt! Vad ska det vara för ett statsintresse? Att försvara statsmakten mot beväpnad opposition är väl inte riktigt samma sak? USA vill ha bort Assadregimen och sörjer för att inbördeskriget inte tar slut: Assads regeringstrupper är ju militärt överlägsna och skulle kunna kväva uppståndet. Motsvarande till varje eskalation som Assad anser nödvändig, ställdes vapnen till oppositionens, även till al qaida-rebellers förfogande: Peu a peu hade rebellerna, som enligt propagandan ju bara är civilister eller desertörer, modern kommunikationsteknik, pansar-brytande vapen och förfogade även över mobilt flygförsvar.De kan inte besegra Assads trupper, men den nyttiga effekten är att inbördeskriget eskaleras, och att Assads regim numera enbart kämpar om sin överlevnad. Med fortsättningen av kriget blir läget för befolkningen mer och mer katastrofalt. Och alla människor i landet har dragits in i konfliken, om de så ville eller inte, för tillhörigheten till en konfession eller etnie betyder numera att man ansvarar för detta med sitt liv.

  3. När de första oroligheterna i Syrien blev bekanta, så stod det klart för massmedia: Nu kommer den ”arabiska våren” till Syrien. Bara namnet av detta spöksubjekt, som föddes på Tahrir-platsen i Kairo 2011, tillhanda-håller allt som behövs för att förstå det som hände! Ty med detta ord är det avgjort, att stater och regimer som rebellionen vänder sig emot, har förtjänat att störtas – likgiltigt om den stat det handlar om regerar som arabisk socialism, sekulär nationalism, västorienterad diktatur eller redan före uppståndet är s.k. ”failed state”. För att förstå och värdera upproren är det då också likgiltigt vilka krafter, med vilka skäl och med vilka trosbekännelser, som reser sig till motstånd emot makten i landet, ochdet är även likgiltigt, vilka delar av folket som måste vara rädda mera för rebellerna än för den härskande regimen. Och det gör heller ingen skillnad, att folk i de olika länderna i regionen som gör uppror, har olika orsaker vara missnöjd med sina olika regeringar. För där den ”arabiska våren” är på gång, ska det alltid handla om samma sak: Folket, detta helgjutna kollektiv, som står upp mot överheten, är gripen av viljan till friheten att bli regerad på det sätt som ”vi” uppskattar här och som ”vi” demonstrerar för världen. Och det system som upproret riktar sig emot, är just därför en avskyvärd diktatur.
    Att regimer störtas och en hel region blivit mogen för nyordning, uppfattar politikerna i de västliga huvudstäderna som en chans, och överlåter inte rebellionens framgång till rebellerna. För när det nu är klart, var friheten och var förtrycket är hemma, och för vem ”vi” ska ta parti, då skadar det inte alls, att man får reda på, att de upproriska folken för det första inte själva är eniga, och för det andra, att de som för kampen inte gör det med egna medel, utan med vapen och soldater, logistik och pengar från utlandet. För självklart behöver och förtjänar den ”arabiska våren” stöd från alla ”goda” makter i världen!
    Krigspropagandan sköts om av massmedia – för att folk ska förstå vilken sida som förtjänar ”vårt” stöd och vilken sida som förtjänar döden.

    • Instämmer i mycket av din beskrivning. En viktig faktor är möjligheten för storföretag i USA och EU bl.a. att tjäna pengar i dessa länder, gärna via IMF:s policy.

  4. En sak fattar inte jag. Kan en ledare som tar order från ett annat land bara vara en Quisling om denne tjänar imperialism som bottnar i amerikanska intressen och aldrig om denne står i sold till det kapital som stulit folkets egendomar i Ryssland?

    Skulle vara intressant att få en redovisning av den altruism som uppbär det ryska kapitalet

    Man kanske kan räkna med att man kommer att ersätta det afghanska folket för det kaos man grundlade där i dom misslyckade försöken att göra landet till en koloni?

    • Problemet med Syrien, liksom med Libyen, utifrån den dominerande enda supermakten var att dess ledare försökte tillvarata landets intressen och inte liera sig med USA som så många ledare i Mellanöstern (Saudiarabien,Israel,Qatar, Egypten m.fl) och annorstädes (EU etc). Håller med om din kritik av uppkomsten av kapitalismen i Ryssland, ett arbete av dåvarande ledaren Jeltsin i nära samarbete med och den av USA dominerande IMF. ”stulit folkets egendom” uppfattar jag som en korrekt beskrivning.

      Jag stödjer tanken på att de som angripit andra länder ska betala för återuppbyggnaden. Det gäller bl.a Sovjetunionen i Afghanistan och USA i Afghanistan, Irak, f.d. Sydostasien och på många andra ställen. Det skulle ge massor av jobb bl.a. Och Syrien, där det är synnerligen väl belagt att USA & Co bedriver ett angreppskrig via ombud. Detta har flera gånger ingående redovisats i denna blogg.

  5. ”Jag stödjer tanken på att de som angripit andra länder ska betala för återuppbyggnaden.
    Det gäller bl.a Sovjetunionen i Afghanistan ”

    Konstigt då Ryssland idag gör exakt samma sak i Syrien som man gjorde i Afghanistan med enda skillnad att man inte har egen stridande trupp i landet.
    Menar du att Ryssland bör betala det syriska folket för konsekvenserna av att man hållit sig med en Quisling i Syrien sedan 70 talet?
    Eller ska världssamfundet göra det åt det ryska kapitalet om det blir fred?

    ”det är synnerligen väl belagt att USA & Co bedriver ett angreppskrig via ombud”

    Men Assad är inte ett ombud ? Hans familj och den minoritet dom tillhör har inte varit det sedan 70 talet??

    Det är DÄR ert val av ”rätt” kapitalism och ”rätt” imperialism skiner igenom och rätt kapitalism är för er kapitalism som växt ur imploderad kommunism och kontrolleras av gammal partinonemklatura.

    • Det är enorm skillnad mellan Rysslands krig i Afghanistan på 1970- och 80-talet och dess relation till Syrien. USA & Co bedriver enliggt sin i USA-arméns manualer beskrivna ”unconventional warfare” krig via ombud som Saudiarabien och Qatar (som också har egna sunnimuslimska sekteristiska intressen) och via al-Qaidagrupperna och andra rebeller i Syrien. M;ycket väl belagt och till och med rapporterat i tidningar som NY Times och Washington Post. Ingen kan bestrida att stater kan ha ekonomiska intressen i sina relationer.

      Jag anser inte att det finns rätt eller fel kapitalism elelr imperialism. Personligen är jag för ett mer demokratiskt, socialistiskt ekonomiskt och politiskt system, som ska vara bättre än tidigare försök inom området. Och jag fokuserar på den helt ledande staten USA.

    • Har vi klart för oss, vad imperialism innebär? ”imperium”… inflytande utöver det egna landets gränser…
      En imperialistisk stat med utvecklad kapitalistisk ekonomi iakttar resten av världen med glasögon som vill se, huruvida andra länder duger till de egna företagarnas ackumulation av kapital.
      Stater agerar så, att dess affärsmän ska kunna göra affärer överallt i världen, kan ta för sig av rikedomar som t.ex. inte finns på det egna territoriet. De andra suveräna staterna, som påträffas ska kunna användas till detta: det är ju en främmande statsvilja man vill utnyttja till den egna ekonomins främjande, för att dess materiella- och pengarikedom ska vara till nytta för de egna kapitalisterna. Imperialistisk politik innebär just att hävda sitt eget nationella intresse – de andra staternas existens står i vägen (folk och territorium) för den egna statsviljan. De stater som är stormakter har makten och en stark ekonomi på sin sida och kan så övertyga svagare stater om vad som är bäst – det insluter ju äver stormakten Ryssland.
      Så länge Sovjetunionen fanns, var den delen av världen avstängd för kapitalistiska anspråk. Men den delen av världen är nu själv kapitalistisk och det betyder faktiskt, att Ryssland utnyttjar sina olje-och gas-tillgångar för att göra kapitalistiska affärer med andra stater.
      De ryska politikerna märker inte bara, att USA håller fast vid sin världsmaktroll, utan anser sig tvungna att svara på samma nivå: de insisterar på att beaktas i varje konflikt i regionen som de anser vara relevant,och kräver att USA slutar uppträda som global våldsmonopolist. Med hänsyn till USAs uppträdande, är det ett anspråk på att vara likvärdig världsmakt. Det underbygger Ryssland genom att uppträda som förmedlare mellan de fientliga syriska partierna.

    • Affärs- och handelsavtal mellan t.ex. Ryssland och Syrien/Ukraina och mellan USA och Egypten och Iran innebär inte automatiskt imperialism. Vi behandlar handel- och handelsavtal i kapitel 4 i boken ”USA som världspolis” som annonseras på bloggsidan. Där står den hur man kan köpa den också.

    • Nej vi anser inte att ALLA affärer är en del av USA:s ambition att kontrollera världen.

      Din andra mening är motsägelsefull. … Imperialism innebär en strävan att kontrolleraeller ha betydande fördel av världen, f.a. dess ekonomi, utan att behöva ha några kolonier. Läs gärna boken ”USA som världspolis”. Även Ryssland försöker göra bra affärer.