Håkan ”Klaveret” Juholt

När Göran Persson stod på scenen valnatten 2006 med en stor bukett rosor så visste vi inte vad som skulle komma. Vi visste inte vem som skulle bli hans efterträdare och vi visste inte heller vilken politik som Alliansen skulle föra. Visst begrep vi att det skulle bli ännu mer företagsvänligt, och eftersom vi visste vilka som var de ledande politikerna inom alliansen så förstod vi att det skulle bli värre än med sossarna i regeringen.

Men det blev värre än så, det blev värre än värst. Jag tänker inte ge mig till att gradera den borgerliga politiken eller de ministrar som Reinfeldt släppte fram, alla vet ändå utan att jag behöver rapa upp det igen. När sedan socialdemokraterna valde att låta Mona Sahlin efterträda Persson så var vi många som tog oss för pannan. Monas politiska historia behöver inte upprepas heller, men det var inte bara den som hon hade emot sig, värst var nog hennes accent som påminde om det vi i dagligt tal brukar kalla ”Stockholmska”, och det trots att den inte är speciellt stockholmsk.

Accenten var en negativ klassmarkör, möjligen var den det eftersom den inte försvann i sena tonåren som den brukar, och resultatet var givet – landsbygdsbor tyckte att Mona var en ”Nollåtta” trots att hon växt upp ute på Värmdö, eller om det var i Nacka.

När sedan talet om ett rödgrönt samarbete dök upp så var jag personligen mycket ambivalent. Å ena sidan tyckte jag att det var självklart eftersom en kommande regering skulle vila på tre partier, så skulle väl samtliga partier sitta i den också. Vi vet hur det gick, väljarna gillade inte kombinationen, något som också berodde på Vänsterpartiet och Lars Ohly trots att han enligt min mening gör ett betydligt bättre intryck på folk i allmänhet än Sahlin.

När så Håkan Juholt överraskande blev aktuell för ordförande-
skapet så var vi många som undrade vad det var för figur, men efter talet på S-kongressen så trodde vi, minsann – nu hade en riktig sosse blivit ordförande i det Socialdemokratiska Arbetarpartiet, ett parti som Persson hade fört långt till höger om den traditionella sossepolitiken.

Men glädjen blev kortare än kortvarig. Juholt satte igång en rensning som var lika radikal som den kinesiska under kulturrevolutionen. Lyckligtvis är socialdemokraterna lite mer stillsamma av sig så en del av ”offren” blev arbetsbefriade men fick behålla sin lön som Sahlin. Andra fick gå men behålla sin plats i riksdagen och Thomas Östros blev före detta ekonomisk-politisk talesman för partiet, han ersattes snabbt av Tommy Waidelich som på en direkt fråga sade att hans politiska förebilder var – Pär Nuder och Kjell-Olof Feldt.

I det läget slog väl hjärtat dubbelslag på alla vänstersossar och oss till vänster om (S). Håkan Juholts fantastiska tal på sossekongressen var tydligen bara prat, inget annat än prat. Ska partiet ha en ekonomisk politisk talesman så trodde i alla fall undertecknad att det skulle bli en socialdemokrat av den gamla sorten, men icke. Idag beslöt jag mig därför att googla lite på honom och hittade snabbt att han är vice ordförande i en förening som heter Socialdemokratiska Israelvänner, en förening som enligt tidningen Dagen ska verka i Göran Perssons anda.

När TV4 frågade honom om hans inställning till Rut och Rotavdrag så visar det sig att han utnyttjat båda, på följdfrågan om han vill att Rutavdraget ska bli kvar säger han: ”- Jag tycker att det är en sak vår skatteöversyn får titta på. Det jag tycker att vi ska utveckla och ta till vara, det är att vi nu fått en marknad för hushållsnära tjänster…”

Så nog är Håkan Juholt skicklig alltid, men frågan är om socialdemokraterna verkligen behöver en ordförande som är bra på att luras, jag är inte så säker på det. Möjligen bör vi döpa om Håkan Juholt till ”det blå skåpet” eller ”klaveret”, finns det andra passande namn så kom med ett tips i en kommentar. Annars får väl Håkan ”Klaveret” Juholt duga…

it , , , , , ab12345 ex12 svd1234 dn1234567svt sr

  22 comments for “Håkan ”Klaveret” Juholt

  1. Gösta Berling
    1 april, 2011 at 17:11

    Vi får vänta och se, det kan i alla fall inte bli sämre än med alliansen.

    Personligen tror jag att Juholt är precis den han själv sagt sig vara, inte höger, inte vänster men med en svag dragning åt vänster, det är också vad som avspeglades i hans linjetal. Att vi till vänster jublade beror på att vi var rädda för och trodde att den nye partiledaren skulle bli ännu en uttalad högersosse och då var det befriande med ett tal av en gråsosse.

    Vad jag också tror är att den socialdemokratiska högerfalangen är starkare än väntat, det är säkerligen ett enormt tryck på HJ att han måste godta det besynnerliga axiomet att partiet skulle vara chanslöst vid en vänstersväng. Så för att få igenom något måste han kompromissa och ge högerkrafterna mer än vad han egentligen hade tänkt.

    Det är min tro, men är medveten om att det möjligen är mer önsketänkande än analys … Men, som sagt, historien kommer att ge sitt svar.

  2. 1 april, 2011 at 17:24

    Varför har Juholt trampat i klaveret? Det tyckte jag inte framgick.

    Är det utnämningen av Waidelich?

    Klavertrampet var väl pensionsutspelet på kongressen. Där fick Juholt först backa i procedurfrågan. Och sedan när han framträdde tillsammans med Waidelich i DN backade han tydligen också i sakfrågan. ”We won’t back off” sa Juholt och trampade i klaveret…

    /DNg

    • 1 april, 2011 at 17:53

      Varför har Juholt trampat i klaveret? Det tyckte jag inte framgick.

      Det förstår jag att du inte förstår.

  3. 1 april, 2011 at 17:28

    Klaveret låter bra. Och Waidelich heter numer Tommy Who. (Vem.)

  4. 1 april, 2011 at 17:47

    Klaver låter lite för förnämt, tycker jag. Varför inte ”dragspelet”? Han är ju bra på att dra ut högernissar ur rockärmen.

  5. Bosse
    1 april, 2011 at 19:11

    Jag vet inte vad du hade väntat dig men nog måste du ha förstått att Juholt inte är någon vänsterpartist. Han är, precis som någon redan skrivit, en gråsosse som möjligen står något lite till vänster om mittfåran i partiet. Jag tycker han fortsätter att göra ett bra intryck. Han har pondus, karisma och lägger sina ord väl, och till skillnad från Mona Sahlin tror jag han är en person som kan växa och inte krympa i en valrörelse.

    Att han verkar stå skapligt i partiets mitt tror jag också är bra med tanke på kommande val. En partiordförande som profilerat sig i närheten av vänsterpartiet skulle aldrig kunna vinna ett val, men det är såklart min egen subjektiva bedömning och jag är väl mer socialdemokrat än vänsterpartist trots att jag faktiskt röstat på vänstern vid något tillfälle.

  6. Martin Forsman
    1 april, 2011 at 21:06

    Det tragiska är att falangisterna på (S) högerflank fortsätter att styra i det fördolda. Att utse en oprövad och outbildad person till en så viktig post som ekonomisk talesperson bara för att blidka falangisterna visar ju tyvärr att Juholts ställnnig är betydligt svagare än man fick intrycket av under kongressen. En svag ledare är ett svagt parti men det verkar inte falangisterna förstå då de fortsätter att erodera partiet innifrån. Som vänsterpartist (väljare ej medlem) så borde man ju inte bry sig om smygborgarna i (S) men vi är ju faktiskt beroende av dem för att få bort Allianzen från regeringsmakten.

    (S) har ett flertal personer, främst Pagrotsky och Sommestad, som hade varit mycket mer lämpade för denna nyckelpost än Weidelich. Att ha Nuder som förebild är rätt okej enligt mig. Däremot är Kjell-Olof Feldt för mig individen som till mångt och mycket krossade Vänstersverige och faktiskt delvis la grunden för den borgliga hegemoni vi nu har i landet.

    Att man nu dessutom har sparkat en av få utlandsfödda talespersoner i partiet som dessutom råkar vara kvinna gör att en fadd smak sprider sig i min mun. Det verkar tyvärr som om ’revolten’ i (S) kidnappades av de starkare falangisterna och nu är partiet inne på en mycket farlig bana.

    • Gösta Berling
      2 april, 2011 at 02:32

      Du har helt rätt i detta, Martin. Juholts ställning är nog stark bland vanliga sossar, de står nämligen lite till vänster. Och dit får man räkna flertalet kongressombud. Men s-etablissemanget står, med få undantag, en bra bit åt höger. Och man kan tänka sig att där blev aktiviteten febril efter dels linjetalet men kanske ännu mer efter att man fick klart för sig att den sociala demokratin verkligen gick hem … “Vänstersvängen” måste neutraliseras … Alltså trummar man in budskapet att partiet måste gå till höger. Och man har god hjälp av inflytelserika höger-s-journalister som kör samma tema, med syftet att alla ska indoktrineras att tro att det inte finns någon annan väg. Så HJs ställning är inte stark när det gäller att förverkliga den politik jag ändå tror att han vill stå för.

      I sammanhanget må det sägas att det gav ett bisarrt intryck att höra den kanske högraste av alla högersossar säga att man inte får tala om högersossar och vänstersossar eller riktiga och mindre riktiga sossar …

    • 2 april, 2011 at 04:46

      Första klassens människor omger sig med första klassens människor. Andra klassens människor omger sig med tredje klassens.

      Intressant resonemang. Har du en liten svart mustasch under näsan oxo?

  7. Gripen
    1 april, 2011 at 23:14

    jag tror tyvärr att socialdemokraterna och det är en nyliberal som låtsas vara vänster men är egentligen en total högerman.

    Tyvärr måste jag nog i fortsättningen vara vänsterpartist för socialdemokraterna är ju ett rent nyliberalt parti, vi behöver inte dem för de är precis samma sak som moderaterna nu.

    Vi är på väg mot en enpartistat som USA i praktiken är, vi har inga riktiga alternativ.

  8. Joakim
    2 april, 2011 at 00:19

    Måste man inte vänta & se vad nya (s) går för innan man sågar? För egen del kan jag tro att höger-retoriken till stor del är ”allians-tricket”, fast omvänt. Det nya mitthögerpartiet som egentligen smyger in vänsterfrågorna bakvägen så att säga. En smidig lösning i vår borgerliga mediavärld. Att få borgartidningarna/tv:n emot sig när man börjar prata ”ansvarslös vänsterpopulism” är givetvis tungt. Att det sedan inte blir lika radikalt som längst ut på vänsterkanten är ju självklart. Men ändå oändligt mycket bättre än alliansens döda anti-samhälle. Trots allt är det ju handlingarna & pengarna som räknas till sist, inte retoriken. Prat är varmluft. Vänta & se, vänta & se…

    • Martin Forsman
      2 april, 2011 at 11:27

      Visst skulle det kunna vara ett trick från (S) för att blidka borgarmedia men kom ihåg att oavsett hur bra (S) är/låtsas vara på högerpolitik så är högern alltid bättre. Oavsett hur mycket högerut (S) gör kommer de alltid att ha högeretblissemanget mot sig.

      jag tror (S) skulle vinna mycket på att tala klarspråk men framförallt förklara varför det faktiskt är bättre med en modern vänsterpolitik än den högerpolitik a la 1800-tal vi ser från Allianzen.

      • Joakim
        2 april, 2011 at 15:23

        Men den som ”jamar med i kören” slipper gatlopp i medierna. Dessutom kanske det är omöjligt numera att torgföra vänsterpolitik när man har ambitioner att leda, precis lika omöjligt som det var att komma med borgarsnack 1968. Vi lever väl numera i det omvända, borgerliga -68 där högerpolitik är lika sunt & självklart som friskt kranvatten. Den som säger sig vilja annat blir automatiskt idiotförklarad & gör sig omöjlig. Läs mellan raderna: att (s)-temat första maj är JÄMLIKHET är väl en närmast sensationell vänster”signal”? Det värsta av allt i borgarlandet= jämlikhet.

  9. Tharand
    2 april, 2011 at 10:17

    Jag tycker fortfarande att Juholt är ett lysande val. Waidelich är svår att bedöma innan han uträttat något men jag tycker att det är fel att som högermedia döma honom på förhand bara för att han inte har en avslutad ekonomexamen. I mina ögon är det meriterande att han varit postis, det saknas politiker som haft ett vanligt hederligt knegarjobb (jämför Sahlins fallskärm på 140.000, kommer hon gå tillbaka till 14.000 på ICA?). Anders Borg hade också en undermålig formell utbildning med värdelösa betyg och komvuxkompletteringar men har, även om jag inte gillar all hans politik, trots allt visat att han har klarat det och Östros misslyckades fundamentalt med media trots att han kanske är den mest utbildade ekonomen i hela riksdagen. Waidelich kan säkert klara det här också men jag hade själv föredragit Paggan som är en uttalat kompetent ekonom. Oavsett vad som händer så tror jag att det vore ett misstag att gå tillbaks till samma ekonomiska politik som man hade på 70-talet, det fungerar inte i en så globaliserad ekonomi som vi har idag på gott och ont. Hur Waidelich ska lösa det hela återstår att se. Kanske ska man se utnämningen som att Juholt inte vill ha en stark Östros eller Borg vid sin sida som kör sitt eget race utan någon som rörelsen kan ha mer kontroll över – så tolkar jag det åtminstone.

    • Martin Forsman
      2 april, 2011 at 12:48

      ”Kanske ska man se utnämningen som att Juholt inte vill ha en stark Östros eller Borg vid sin sida som kör sitt eget race utan någon som rörelsen kan ha mer kontroll över – så tolkar jag det åtminstone.”

      Jag håller med dig helt i den analysen. Det är dock ett tecken på svaghet hos Juholt att han inte ’vågar’ ha en utbildad person vid sin sida. Det är fömodligen hans egen låga utbildning, som inte behöver vara en nackdel, som ligger bakom detta.

      Jag är själv postis och ser det inte som negativt att ha personer med ’vanliga’ knegarjobb bakom sig i Riksdagen. När det kommer till positioner som Eknomisk Talesperson är det dock enligt mig en stor fördel om personen ifråga har en formell ekonomutbildning i någon form.

      • Tharand
        2 april, 2011 at 17:04

        Trevligt kollega, har också jobbat som postis när jag var yngre. Mina gamla kollegor har klagat rätt rejält på hur politikeradeln prioriterar sin egen bekvämlighet och värdet på bostadsrätten framför postboxar som skulle förbättra postisarnas arbetsmiljö. Minns också att jag hade kollegor som hade minst lika god förståelse för ekonomi som broilers från Timbro och Svenskt Näringsliv trots att de senare har en formell examen så jag tycker inte att man ska döma ut honom på förhand.

        Waidelich har väl åtminstone studerat NEK på universitetsnivå och även om han inte är en man för riksbanken precis så tror jag att han har tillräckliga kunskaper även om han inte har tagit ut en formell kandidatexamen. Han kommer ju ha en stor stab som ger honom råd och expertis om han blir finansminister. Sedan är det väl sossarnas problem att det kan skada deras trovärdighet i den egna rörelsen från andra hållet också eftersom Waidelich kommer bli mer beroende av tjänstemännen än vad Paggan, Sommestad eller Östros hade varit.

  10. Martin D
    2 april, 2011 at 11:08

    ”Klaveret” passar väl in på det redan etablerade Åsa-Nisse temat, men medan vi ändå är inne på ämnet så vill jag också passa på att nominera tillmälet ”Ljugholt”.

  11. Observatör
    2 april, 2011 at 17:35

    Om Juholt kan man väl – på engelska – bara säga:”This can go two ways – and it went the other way!”

  12. blingbling
    3 april, 2011 at 01:46

    Det handlar inte om Juholt eller nån annan nyckelspelare, det handlar om en organisation som har drabbats av motsvarigheten till schizofreni och som i praktiken avsomnade med Palme. Det vi nu skådar är terminalstadiet med svår förvirring och desorientering där inte ens de mest genuint hjärntvättade gräsrötterna kan tro på showen längre.

    • 3 april, 2011 at 17:31

      Extremt begåvat! Bravo!!

    • Kamelsilaren
      3 april, 2011 at 23:36

      En lika bra karikatyr på Waidelich intill så är det ju Helan och Halvan (Laurel and Hardy) på pricken. Om nu folk yngre än 60 år kommer ihåg dessa glada gossar.

Comments are closed.