Varför beskrivs koldioxidutsläpp i vikt?


När man nås av nyheten att vissa delegater grät av glädje när USA beslöt sig för att godkänna skrivningen i slutdokumentet så undrar man hur lättrörda människor är egentligen.


Slutresultatet
var nämligen inte någon slags enighet om utsläppsmål, man har i princip bara kommit överens om att man ska försöka komma överens år 2009. Det är klart att USA och utvecklingsländerna kan vara överens om att man ska komma överens när det inte kostar dem någonting. Jag minns inte exakt nu, men jag har för mig att man hade ett förslag om att minska utsläpp av växthusgaser mellan 25-40 procent, men något sådant beslut har inte fattats. Så vad man egentligen har kommit överens om är att man ska fortsätta att träffas.

Det är mycket som jag inte förstår när det gäller medias rapportering när det gäller miljön. Ta t.ex. utsläppen av koldioxid. Där talar man om att bilarna släpper ut tonvis av den varan. Jag trodde i min enfald att koldioxid är en lättflyktig substans som snabbt stiger upp i atmosfären och där trycker upp exempelvis ozonskiktet. Sedan talar man om utsläppen i form av vikt, det blir helt obegripligt. Visst förstår jag att det i grund och botten finns någon slags förklaring till detta fenomen, men ingen bryr sig om att berätta.

Möjligen grät delegaterna på Bali av den anledningen och inte det faktum att USA inte kommer att gå med på att minska koldioxidutsläppen. När man talar om framgångar på Bali så undrar jag vad dessa framgångar består av.


Ett personligt elverk, snart i var mans hem…

Det enda jag egentligen begriper är att temperaturen på vår planet så sakteliga är på väg uppåt och att det förr eller senare kommer att bli mycket varmare och att all is smälter bort. De katastrofer vi då står inför är gigantiska.

Men hur sjutton kan man räkna koldioxidutsläpp i kilo? Borde det inte vara volymenheter man talar om?

AB 1 Dagen DN SvD 1 2

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

[tags]Koldioxid, Bali, Växthusgaser, Kyotoprotokollet, USA, Utvecklingsländerna, Miljö, Växthuseffekten, Politik[/tags]


20 svar till “Varför beskrivs koldioxidutsläpp i vikt?”

  1. Alltså. Det är inte så att koldioxiden ”trycker upp” ozonskiftet eller något sådant. Växthuseffekten handlar om att det finns gaser, exv vattenånga, koldioxid, metan, etc., som håller värme bättre än det kväve (och syre?) som utgör det mesta av atmosfären. Därför blir det varmare ju mer av dessa gaser som finns i atmosfären.

    Att gaser mäts i kilo istället för volymenheter har att göra med att beroende på temperatur, och tryck kan en viss mängd koldioxid ta upp olika mycket plats. Gaser expanderar när de blir varma, och krymper under tryck. Typ. Så en ballong med ”en liter koldioxid” betyder något helt annat tio meter under vattenytan jämfört med på en alptopp.

  2. Att räkna med kilogram är inga problem, det är ett mått på massa. All materia har massa. Att koldioxid är en gas gör ingen skillnad. Dessutom är koldioxid faktiskt tyngre än ex. syre.

    Även om du skulle ta ex. en sten ut i rymden, där det inte är någon större gravitation skulle stenen fortfarande ha samma massa, tyngden däremot skulle vara förändrad.

  3. En liter bensin väger ca 0,8 kg. Vid förbränning frigörs kolet i de kolväteföreningar som bensinen består av. Fria kolatomer reagerar med syre och varje kolatom binds till två syreatomer . Varje sådan bildad CO2-molekyl väger naturligtvis någonting och den sammanlagda vikten av de CO2-molekyler som bildas vid förbränning av bensin väger i runda slängar 2,5 gånger så mycket som bensinen ursprungligen vägde eftersom syre är tyngre än väte (det går åt ca: 15 liter luft för att förbränna en liter bensin).

    Volym koldioxid går inte att mäta. Vad man mäter (förutom vikt) är koncentration. ppm = parts per million.
    Just nu är koncentrationen av CO2 i vår atmosfär ca: 380 ppm.

  4. Bra! Jag förstod att ett svart skulle presteras tämligen snabbt. Jag googlade frågan men hittade ingen adekvat information.

  5. KAn tänka mig att det är lite förvirring kring detta. Vet inte om man ska använda sig mer eller mindre av begrepp från fysiken och kemin i ”klimatdebatten”, tror att det är bra att ha mer. Problemet är att det inte alltid är så lätt att förklara en del grundprinciper, har stött på den här problematiken tidigare.

    Men för det mesta tror jag att de flesta människor litar på det som forskare säger, och antar att att när de mäter koldioxid i massaenheter att det finns relevans i det som sägs.

  6. Frågan är relevant, eftersom koldioxid vid normala temperaturer och tryck finns i gasform.

    Koldioxid beskrivs i vikt av det enkla skälet att volymen beror på koncentrationen. Alltså är vikten ett adekvat mått på hur mycket det i realiteten är, enkelt uttryckt.

    Däremot använder man andra mått för att beskriva koncentrationen, till exempel ppm (parts per million). Det måttet kan till exempal användas för att beskriva hur mycket koldioxid som finns i luften.

  7. Ytterligare något.
    Erik M tog upp det mesta, men koldioxiden kan inte ”trycka upp” ozonet. Som Erik påpekade betyder tryck och temperatur mycket för hur stor volym en gas upptar. Tänk på bilderna när man sänder upp ballonger till stratosfären från Esrange. De ser väldigt tomma ut. När trycket sjunker på högre höjder vecklas ballongen ut mer och mer samtidigt som trycket inuti ballongen hela tiden anpassas till att vara lite högre än det utanför, ända tills ballongen är helt utvecklad.
    Så det jag vill tillägga är följande.
    Ozon är ca 65 % tyngre än luft.
    Koldioxid är ca 50 % tyngre än luft.
    Metan är ca 45 % lättare än luft.
    Vätgas är ca 97 % lättare än luft.
    Vatten (som gas) ca 38 % lättare än luft.
    Så vattengas, metan och vätgas är lättare än luft och stiger upp. Varm luft är lättare än kall luft och stiger uppåt: varmluftsballong. När vattengasen kyls av kondenserar den och bildar vattenånga. Beroende på höjd över marken blir det dimma eller moln.
    Koldioxid och ozon stannar marknära. Marknära ozon bildas av syre när det reagerar med utsläpp från vissa växter, men framförallt från bilar och industrier (i smog). I Kalifornien har man mycket av sol, bilar och marknära ozon. Marknära ozon är mycket skadligt, för djur och växter, och skyddar mycket lite från solens UV-strålning.
    Ozon i stratosfären bildas av solljus och syre. Skyddar mot solens UV-ljus och befinner sig på behörigt avstånd från marklevande varelser.

  8. Noterar för övrigt att det är intressant vad du reklamerar för med dina Google-annonser. Jag får just nu upp reklam för kraftbolaget E.on. Inga miljövänner precis!

  9. En liten till. Det personliga elverket du visar i bild släpper ut koldioxid vid elproduktion, så då blir det till att köpa utsläppsrätter. Försåvitt du inte räknas som förnybar… .
    Påminner mig om en DN rubrik: hur man kan koldioxidbanta. Jag undrade: andas man bara vartannat andetag?

  10. Hur stor plats en viss mängd gas tar upp beror på tryck och temperatur. Så visst, volymenheter är kanske ett bra mått när man vill beskriva hur mycket gas det rör sig om men då måste man också ange vilka temperatur- och tryckförhållanden som föreligger.

    Det allra simplaste vore egentligen att bara ange hur många koldioxidmolekyler det rör sig om i enheten mol. Men eftersom folk är mer bekanta med enheten kilogram så multiplicerar man antalet molekyler med molekylvikten och anger den produkten istället.

  11. Spelar lagom roll att mäta Co2 i Ton eller volym eller whatever… om vi inte ens vet var gränsen går.. Alla tycks ju idag ’veta’ att vi släpper ut för mycket Co2… Alltså måste någon veta var gränsen går för vad som är ok att släppa ut… eller? Låt oss anta att denna gräns innebär att utsläppen per capita måste minska med 50% av dagens utsläppsmängd. Det innbär isåfall att vi om mänskligheten lyckas att minska till den nivån också måste stoppa befolkningsökningen. Vad är det annars för vits med att minska Co2 utsläppen med 50% om befolkningen ökar med 50%, då är vi tillbaka på samma nivå… *suck* inse att loppet är kört!! Eller tror någon här att födelsekontroll i global skala går att genomföra inom de närmsta 100 åren?! get real.

  12. Självklart släpper det “personliga” elverket ut CO2, att trampa runt detta kostar energi, troligen väre ju större andel kött som äts för att orka trampa, hur har maten transporteras. För ett tag sen var det nån brittisk miljönisse som räknat ut att det släppte ut mindre CO2 att åka bil till affären än att gå det. Troligen kan inte det personliga elverket konkurrera med kärnkraft eller vattenkraft när det gäller låga CO2 utsläpp. Iofs lär ansamlingen av stora vattenytor i vattenmagasin släppa ut betydande mängder växthusgaser.

  13. Att man mäter i kilo snarare än i liter är naturligt som redan förklarats. Det som dock ställer till med en hel del förvirring är att vissa räknar bara vikten på kolet medan andra räknar vikten på koldioxiden. Det blir en faktor 3,6 i skillnad så om man t ex skall jämföra utsläppen mellan två länder gäller det att se till att de är mätta på samma sätt.

    Sen måste jag korrigera el persson när han diskuterar gasers densitet och att vattenånga skulle stiga uppåt för att den är lätt medan koldioxid skulle stanna vid marken för att den är tung. Detta skulle så småningom ske i en helt stillastående atmosfär, men i praktiken har vi så mycket vindar att den ständigt rörs om så att koldioxid är välblandad, dvs finns i lika stor mängd på alla höjder. T o m mycket tunga gaser som freoner når som bekant upp i stratosfären.

  14. Jag håller med Thomas. Det var närmast en kommentar till att koldioxiden trycker upp ozonet. Man får bra blandning när man rör om, med en sked i kaffekoppen eller med ett lågtryck över engelska öarna. Marknära ozon, som överlever för att virvlas upp, är en växthusgas! Gaser är ganska lättblandade, så de blandas till en viss del även utan omrörning.
    MEN!
    Tänk på att slutna eller nästan slutna utrymmen kan vara livsfarliga.
    Jag tänker på gödselbrunnar. Människor dör varje år när de ska gå ned och rensa. Ofta dör ytterligare någon som går ned för att rädda den förste osv. Giftigt svavelväte och koldioxid ventileras inte ut från brunnen.
    Jag hörde om flera fall där styrmän dött på kylfartyg när de gått ned för att kontrollera en strulande kylanläggning. Utrymmet var fyllt av läckande freongas som trängt undan allt syre.
    Skulle kolsyretuben till vattenkranen, ”sparkling tap water”, läcka och om man har dålig ventilation skulle i princip samma sak kunna inträffa i en lägenhet.
    Annars är väl den vanligaste orsaken till större koldioxidutveckling i hemmet brand. Men de gaserna är varma och stiger uppåt. Bäst luft och sikt vid golvet. Så vid brand: HUKA eller KRYP ut.

  15. En Porsche Cayenne Turbo släpper ut 358g koldioxid/km. Detta innebär att den släpper ut mer än 3,5kg per mil? Är inte det helt absurt sjukt mycket? Hur kan den ens tillåtas att rulla på vägarna om det är så mycket?
    En Volvo C30 släpper up ca 170g/km, även det låter mycket. Vad är vettigt/normalt/nyttigt egentligen?

  16. Har lite svårt att förstå hur frågan om vikt CO2 eller inte och ozon kan trigga så många att skriva så lite.

  17. #16 Drama – En genomsnittsmänniska släpper ut ca 450 liter (ca 900g) CO2 per dag genom att andas.
    Använd det som referenspunkt.
    Jag brukar gå till jobbet men är förövrigt inte ute så mycket mer än det och jag kör väldigt väldigt lite (min bil från 2001 har gått 3000 mil) – jag skulle troligtvis minska mitt totala CO2-utsläpp om jag körde bil istället för att gå, för jag skulle inte bli så anfådd då. :P

  18. Marcus R:
    Man måste skilja på fossil koldioxid och biologisk koldioxid. Den fossila medför ett nettotillskott då den inte ingår i kretsloppet. Den biologisk medför inget nettotillskott eftersom den går runt i ett krestlopp. Därför är andning helt ointressant ur klimatsynpunkt förutsatt att du inte äter livsmedel framställda ur dieselolja förståss.

  19. så om det är 1 miljard eller 12 miljarder människor som producerar 900g/person/dygn spelar ingen roll? Här har jag inbillat mig att största anledningen till våra problem är att planeten börjar bli för trångbodd.