Vad man inte pratat om i IT-skandalen

Denna artikel, som bidrar med intressanta aspekter på IT-skandalen har skrivits av Torbjörn Wikland, som är ekonom. Har tidigare publicerats på hemsidan i Folket i Bild Kulturfront, där han varit ordförande. Vad man inte pratat om i IT-skandalen

FIB logga

Artikeln.
IT-skandalen på Transportstyrelsen har fått både partipolitiker och etablerade massmedia att gå i spinn. Visst ska berörda statsråd ställas till ansvar, men om det ska göras korrekt ska ansvariga ministrar pekas ut i både s-regeringar och alliansregeringar sedan minst 1990-talet.

Problemet är att de växlande regeringarna varit helt eniga om att ställa tuffa besparingskrav i stat och kommun tillsammans med lagen om offentlig upphandling. Den senare är av EU påbjuden men svenska regeringar har valt en extrem tolkning av EU-direktivet. Den har pressat inte bara Transportstyrelsen utan en rad myndigheter och kommunala förvaltningar att outsourca (utkontraktera) sin IT-drift till företag och länder utan riktig insyn eller kontroll.
Transportstyrelsen
Själva IT-kontrakten påminner ofta om läget i byggbranschen: ”Vi låter en underkonsult – eller dess underkonsult – göra jobbet.” Att den egentliga IT-driften därför sker i Ukraina, Serbien eller Indien beror bara på att lönerna där är tillräckligt låga. Att det är så och därför leder till säkerhetsproblem vet inte bara SÄPO sedan länge utan alla som jobbat med dessa frågor i offentlig förvaltning. Men, eftersom ingen – förrän först nu i spåren på IT-skandalen – ifrågasatt denna ordning har många myndigheter glidit förbi många av de krav som bör följa en seriös upphandling. Lagen om offentlig upphandling flåsar dem i nacken och innebär i praktiken bara att en enkel upphandling till lägsta pris får grönt ljus. Att föra in kvalitetskrav – såsom säkerhetskrav – är formellt möjligt men kräver både djup kunskap om verksamheten och kostar tid och pengar. Och det ges inte till de ofta juniora handläggare som får uppdraget att ta fram underlaget för upphandlingarna. Och det vet de stora konsultbolagen.
EU-frågetecken imagesCAS1TWS5
Besparingskraven, alltså minskade anslag, ska motsvara produktivitetsförbättringar i verksamheten varje år. Haken i resonemanget är emellertid att de allra flesta offentliga upphandlingarna handlar om tjänster och inte varor. Det säregna med tjänster är att de innehåller kvalitetsaspekter som gör att vanliga produktivitetskrav inte fungerar. Detta visade den amerikanska ekonomen William Baumol redan på 60-talet och som jag hade förmånen att bli undervisad av på 70-talet. Han illustrerade sina teser på följande sätt: Man kan inte jämföra en duktig frisör med den amerikanska arméns snaggklippning av sina dåtida värnpliktiga. Inte heller kan man banta ner en symfoniorkesters många stråkar till en enda stråke av kostnadsskäl. Då kan man inte spela en symfoni. Han borde fått det som kallas nobelpris, dvs Riksbankens pris för ekonomiforskning. Han var också kandidat för detta pris men han kom i vägen för den gigantiska kampanjen för nyliberala ekonomiska synsätt som gjorde att fanatiska ekonomer som Milton Friedman och Gary Becker i stället fick priset och fördes fram i rampljuset.

Hultqvist och McCain

Det finns också en viktig aspekt på IT-skandalen som varken politiker eller etablerade medier pratar om. IT-skandalen handlar om brott mot grundläggande svensk säkerhetspolitik, något som försvarsministern är ytterst ansvarig för i regeringen, men han kommenterar bara det genom att skylla på andra statsråd. Samtidigt skriker han sig hes om det allvarliga säkerhetspolitiska läget för Sverige som ska motivera ett allt närmare samarbete med supermakten USA och stormakten England så att Sverige bara blir en spelbricka i stormakternas vapenskrammel och kanske krigsförberedelser. Är inte detta en variant på sagan om Kejsarens nya kläder?

i , , , , , ,, , , , , , , ,

  7 comments for “Vad man inte pratat om i IT-skandalen

  1. 11 augusti, 2017 at 08:43

    Vilken märklig bild. Om det inte är ett födelsedagskalas så ser det ut som en bister lektion och det av en av världens mesta krigshysteriker och terrorvän McCain. En lektion där man läxar upp adepten inför alla de andra och alla invändningar tvivel känns som och får ödesdigra konsekvenser. En handflata med bakteriekulturer från flest terrorister är inget att ståta med för den besynnerlige och farlige McCain. Ett face som synts tillsammans med snart sagt varenda krigsskurk måste bli tungt att släpa på även om nonchalansen gör sitt för att aningslösheten inte ska skutta till av överraskningen.

  2. 11 augusti, 2017 at 13:57

    Utmärkt artikel. Tanken på att vissa saker ska kosta pengar och vara statligt och ordentligt i samhället verkar vara verklighetsfrämmande för EU-frihandels-vurmarna. Att vi idag i princip helt saknar totalförsvar, att vård skola och omsorg går på knäna, det bekymrar dem helt tydligt inte.

    De skiter i dig, de skiter i oss. Deras mutor ligger förmodligen tryggt i olika skatteparadis. Vi, folket, måste få bort dem i valet 2018 och ersätta dem med politiker som är moraliskt medvetna, kompetenta, har ryggrad och är omutbara.

  3. arbetarklass
    12 augusti, 2017 at 00:24

    Tack Anders för du belyser de här missförhållandena på en blogg som säkert läses av många och förmodligen även inom riksdag och regering. Först fattade jag ingenting om det här tyckte det var något som media blåste upp men senare har jag förstått vidden och allvaret i den här skandalen. Visst, jag håller helt med om den nyliberala aspekten på misslyckandet men jag ser även ett annat perspektiv och det är något jag börjat kalla avnationaliseringen och som pågått under en längre tid. Jag minns när det började trots jag inte inte var politiskt intresserad då men reagerade över vissa detaljändringar som inte var logiska med våra svenska förhållanden. Jag kallar det avnationaliseringen men från officiellt håll har man använt andra uttryck som EU-anpassning, Europaintegrering, Sveriges integrering med världen och liknande uttryck. Själva saken är emellertid utlämnandet och maktförskjutningen som jag ser det.

    I det här specifika fallet borde då oaktsamheten om Sveriges interna angelägenheter fått en lägre prioritering då betoningen varit att Sverige ska vara en del av Europa, och världen också för den delen, och då kan man vara mera öppen precis som Sverige öppnat upp alla gränskontroller för varor och människor så de kan flöda fritt inom unionen. Egentligen är det då inte så konstigt att Sverige kommer i kontrast med grannen Ryssland där det angelägna hålls inom nationen och för att inte tala om den ryska säkerhetsapparaten som förmodligen är topphemlig och inte ens USA-bläckfiskens tentaklar kan komma åt utan får nöja sig med att tala om Ryssland som oförutsägbart och gåtfullt. Det här kan man sannerligen inte säja om mitt hemland längre som verkar har blivit som en uppslagen bok, bara att bläddra i för vem som helst.

    • 12 augusti, 2017 at 10:32

      Jag tror knappast att regering etc läser min blogg – tyvärr. Men Aftonbladet angrep en gång. Aftonbladet ”Jag är ingen anhängare av Putin”

      Det hade varit fullt möjligt för Sverige att föra en mer oberoende och mindre farlig utrikes- och säkerhetspolitik, genom att tydligt samarbeta även med Ryssland. Då skulle risken för att Sverige skulle dras in i krig sannolikt minska. Nu har man satt alla ägg i samma korg, där brutaliteten, krigens och folkrättsbrottens mästare finns.

      • arbetarklass
        12 augusti, 2017 at 15:43

        ”Det hade varit fullt möjligt för Sverige att föra en mer oberoende och mindre farlig utrikes- och säkerhetspolitik, genom att tydligt samarbeta även med Ryssland. Då skulle risken för att Sverige skulle dras in i krig sannolikt minska. Nu har man satt alla ägg i samma korg, där brutaliteten, krigens och folkrättsbrottens mästare finns.”

        Här är vi fullständigt överens och jag skulle vilja ha möjligheten att lägga min röst på ett sådant sätt att det skulle kunna uppnås genom politiska beslut men det ser dessvärre ut att vara stört omöjligt. Det verkar inte som om nuvarande demokrati tillåter det helt enkelt. Så vad göra istället? Försöka hamna så nära som möjligt även om nära verkar avlägset?

  4. arbetarklass
    12 augusti, 2017 at 15:35

    Jag tror politiska bloggar fyller en stor funktion för demokratin. Aldrig någonsin har det politiska samtalet varit så nåbart för gemene man, och inte minst arbetaren, som vad det är nu. Kanske inte regeringen men politiker i allmänhet tror jag läser politiska bloggar, och inte minst för att hålla sig ajour med verkligheten utanför möten och sammanträdesrummen. För det är ju faktiskt dem själva det handlar om.

  5. arbetarklass
    12 augusti, 2017 at 19:23

    Intressant när SVT68 går i spinn om incidenten med den hemmagjorda nordiska U-båten när det nu uppmärksammas i ”utländska medier”. Till utländska medier räknas då USA men även England. Tänk så typiskt för Public Service SVT som gärna presentera sina nyheter som ”sanna” och ”relevanta”. Vad är skillnaden mellan relevanta och icke relevanta nyheter? Om den här nyheten tas upp av medier i Tyskland, Polen eller det stora Ryssland, är den då mindre relevant?

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ubatsfallet-vacker-utlandskt-intresse

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*