Denna artikel har jag fått av Latinamerikaexperten Dick Emanuelsson, som stärkt bloggen med artiklar tidigare. Tackar varmt för detta. Dick bor i Honduras huvudstad Tegucigalpa med 1,2 miljoner invånare.

Artikeln.
Nedan publicerar vi en översättning av förhöret som domaren Sérgio Moros genomförde i juli 2017 av Ignacio ´Lula´ da Silva. Detta låg senare till grund för domen i september på nio års fängelse för innehav av en lägenhet som ´Lula´ aldrig satt sin fot i. Innehållet i detta förhör bekräftades i början av denna vecka av apellationsdomstolen som ökade på ´Lulas´ straff till tolv års fängelse.

Men här handlar det inte om ett ”Rättssystem” utan en politisk häxjakt, omlindat i juridiska termer. Målet är att stoppa ´Lulas´ kandidatur i presidentvalet i vilket han är en överlägsen favorit.

Det här är heller ingen isolerad företeelse. I bakgrund är det USA:s UD (State Departement) som drar i tåtarna, i en välorganiserad plan för att rulla tillbaka historien till den tid då knölpåken och Monroedoktrinen bestämde den latinamerikanska kontinentens framtiden.


Dilma Rouseff valdes av 53 miljoner brasilianer men avsattes av ett korrumperat parlament som inte kunde döma henne för korruption utan för ett administrativt fel när hon förde över anslag från ett ministerium till ett annat. Det blev förevändningen för att avsätta henne och inleda en privatisering utan dess like och ett närmande till USA, bland annat i form av gemensamma militär manövrar i Amazonas, riktade mot Venezuela.

Den brasilianska kongressens avstättande av den folkvalda och första kvinnliga presidenten i Brasilien, Dilma Rousseff ingick i USA:s plan för att återplacera den latinamerikanska högern i varje lands presidentpalats, som villiga nickedockor till USA. Därav öppnande av en rättsprocess mot Christina Fernandez de Kirchner i Argentina, kampanjen mot Venezuela och Nicaraguas regeringar och de personliga sanktioner som utfärdats av USA-myndigheterna, det obegripliga spektaklet mot Kuba som anklagas för en slags audio-terror mot den nyöppnade USA-ambassaden i Havanna, allt detta ingår i en plan för att rulla tillbaka historien till det kalla krigets absurda och primitiva syn på demokrati och mänskliga rättigheter.

Domen mot ´Lula´ är synnerligen allvarlig för vad den kan utlösa är konfrontationer i det brasilianska samhället men den ger framför allt en fingervisning mot vad vi har att vänta oss den närmaste tiden.

Domaren Sérgio Moros förhör med Ignacio ´Lula´ da Silva:

SM: – Är lägenheten Er?
Lula: – Nej.
– Säkert?
– Säkert.
– Då är den inte Er, inte ens lite?
– Nej.
– Inte lite?
– Nej.
– Så Ni förnekar alltså att den är Er?
– Jag förnekar det.
– Och när köpte Ni den?
– Jag har aldrig köpt den.
– Och hur mycket kostade den?
– Inget.
– Och sedan när förfogar Ni över den?
– Sedan aldrig.
– Så den är inte Er?
– Nej.
– Är Ni säker?
– Det är jag.
– Berätta för mig: Varför valde Ni den lägenheten och inte någon annan?
– Jag valde den inte.
– Valde Er fru den?
– Nej.
– Vem valde den?
– Ingen.
– Och varför köpte Ni den?
– Jag köpte den inte.
– Gav eller skänkte de den till Er.
– Nej.
– Och hur fick Ni den?
– Det är inte min.
– Förnekar Ni att den är Er?
– Jag har redan sagt det.
– Svara på frågan!
– Jag har redan besvarat den.
– Förnekar Ni?
– Jag förnekar.
– Så den är inte Er. . .
– Nej.

Lula: – Herr Domare; har Ni något bevis på att lägenheten är min, att jag har bott i den, att jag övernattat där någon gång, att min familj har flyttat in? Har Ni något kontrakt, en underskrift av mig (som styrker det), ett kvitto, en banköverföring, något?

Domaren: – Nej, det är därför jag frågade Er.
Lula: – Och jag har redan svarat.

Det är inte ett skämt, det är domare Sérgio Moros förhör av Lula Da Silva.

´Lula´ är den överlägset största favoriten i nästa presidentval. Det vet USA och vill därför stoppa honom genom skådesprocessen mot den forne stridbare metallarbetaren.

Den cyniska rättsrötan och USA:s dubbelmoral
Denna tragikomiska cyniska rättsröta och domslut mot Lula för en lägenhet som aldrig har varit, är eller kommer vara hans är ett domslut som slår mot hela Latinamerika och den kamp som förts för nationellt oberoende och för rätten att varje land och folk själva, utan USA:s ingripande, ska kunna bestämma över sin framtid.

Domen är ett domslut mot alla progressiva och progressivt på den amerikanska kontinenten, mot Lulas och Dilmas ekonomiska- och socialpolitik som drog ur 40 miljoner brasilianer ur den fattigdom de fötts i. Som gav varje brasiliansk familj tre mål i stället för ett mål mat om dagen.

Domslutet och USA:s applåderande av det brasilianska rättssystemet blir än mer löjeväckande och cyniskt när vi ser hur den USA-stödda regeringen i Honduras nästan drunknar i korruptionsaffärer. Där den i ett valfusk omvalde presidenten Juan Orlando Hernandez (JOH) anklagas för att ha finansierat sin valkampanj 2013 med 350 miljoner dollar (jämför det med en påstådd lägenhet i ´Lulas´ ägo), pengar som fördes över från det honduranska sjukvårdssystemet in i regeringspartiets och JOH:s kassa via olika NGO:s.

Men det förhindrade inte att USA:s UD förklarade JOH som vinnare i valet den 26 november 2017, trots att till och med OAS:s valobservatörer ansåg att det inte gick att förklara JOH för vinnare eftersom valet var omgivet av för många brister och märkligheter.

Oppositionens kandidat hade en ointaglig ledning när 82 procent av rösterna var räknade och med en ledning på fem procent. Då drabbades Valtribunalens server för problem och stängdes av i 36 timmar. Hårddisken formaterades om (Sic!) och när valröstsammanräkningen återupptogs senare hade den sittande presidenten en ledning med 50.000 röster.
Dessa händelser har orsakat enorma folkliga protester över hela landet där arméstyrkor hittills har skjutit ihjäl över 40 protesterande honduraner.

Hur hade USA agerat om detta hade hänt i Venezuela, Kuba eller Nicaragua?

Jänkarna ser ner i marken och har överseende med sina allierade som JOH, Macri och Piñera, trots verkliga anklagelser där miljoner dollar har stulits från det allmänna. Jänkarna har alla bevis på handen, därför kontrollerar Vita huset dessa högerregeringar och klämmer på en öm punkt när presidenten kanske vill genomföra en reform som inte ligger i Vita Husets eller de transnationella bolagens intresse.
Därför utlöste de statskuppen mot liberalen Manuel Zelaya i juni 2009.

Med JOH vid makten är det inga problem att fortsätta i Honduras. USA:s Militära Sydkommande förfogar över tre militärbaser med över 600 marinsoldater på plats i Palmerola (staden Comayaugua) där USA:s militärplan lyfter och landar på den längsta landningsbanan i Centralamerika. Från den kan den sätta in invasioner mot grannländerna (eller Venezuela), vilket skedde under 1980-talet då USA förde krig via ombud mot Nicaragua, El Salvador och Guatemalas folk.

I dag är det den politiska cynismen som återigen präglar USA:s och Trumps knölpåkspolitik mot Syd- och Centralamerika. Men folken har historiska erfarenheter som visar att de är kapabla att göra motstånd och besegra en militär jätte som Grannen i Norr.

i Andra om: val, Brasilien,imperialism, korruption, Massmedia, USA, Politik, demokrati ekonomi