USA:s barndödlighet – u-landsnivå


Rädda barnen har i veckan publicerat sitt ”Mammaindex”, baserat på rapporten ”Surviving the First Day State of the World’s Mothers 2013” från den London-baserade välgörenhetsorganisationen ”State of the World’s Mothers”. Man har där sammanställt en lista över dödstal för nyfödda under deras första levnadsdag för 176 länder, samt uppgifter om moderns hälsa, utbildning och kvinnors inkomster och politiska status.

Årligen dör nästan tre miljoner spädbarn under sitt första levnadsår (spädbarnsdödlighet), vilket är 43 % av alla barn som dör före 5 års ålder. Sextio procent av dem dör under sin fyra första veckor i livet (neonatal dödlighet) och drygt en miljon (drygt 1/3) dör under sin födelsedag. De flesta av dem av orsaker som hade kunnat förhindras. Mer än en tredjedel av dessa dör innan de är en dag gamla – vilket gör födelsedagen till den mest riskfyllda dagen i ett barns och en mammas liv. De nordiska länderna är de bästa i världen för mammor och barn. I Sverige dör en barnafödande kvinna på 14100 i samband med förlossningen, medan 1 av 30 dör i Kongo -det är 470 gånger vanligare där.
Spädbarn imagesCAPBWNT5
Enligt rapporten ser man ”Växande klyftor mellan rika och fattiga”. Medan nedgången har varit 50 % hos de välbeställda har den varit 30 % hos de med sämst ekonomi enligt UNICEF. Två decennier av framsteg har skett men lämnat stora klyftor mellan rika och fattiga. Inom området barndödlighet och modersdödlighet väntar man sig inte att milleniummålen uppfylls.

Dåligt i USA.
Medan endast en procent av världens mer än en miljon första dagen dödsfall inträffar i den utvecklade världen, överträffar USA vida de andra i-länderna i dödsfall bland nyfödda. Rapporten uppger att uppskattningsvis 11 300 barn dör varje år i Förenta staterna samma dag de föds. Det är 50 procent fler än än i alla andra i-länder tillsammans.

USA står för 31 procent av befolkningen i dessa 34 industrialiserade länder och 38 procent av de årligen levande födda, men det har 60 procent av alla dödsfall första levnadsdagen, fortsätter rapporten. I vissa amerikanska delstaten är dödstalen den första dagen jämförbara med dem i utvecklingsländer.
Medan 3 av 1000 förstfödda barn dör första ´dagen är andelen 1 av 1000 barn i Kuba, dvs. tre gånger bättre.

Den viktigaste omedelbara orsaken uppges vara vara att så många barn är för tidigt födda i USA.
Detta ska förklara 35 procent av hela dödligheten under första levnadsdagen. USA har också de högsta födelsetalen bland tonåringar av alla industrialiserade länder och tonårsmammor tenderar att vara fattigare, mindre utbildade och få mindre mödravård. Rapporten noterar också fattigdom, rasism och stress som troliga bidragande faktorer. USA kommer först på 30:e plats när det gäller den samlade bedömningen av mödrars och barns välbefinnande. De Nordiska länderna belägger de fem första platserna.
Men det finns bakomliggande faktorer (se nedan).
Barn tecknat imagesCAYJZ9KV

Varför inte USA lyckas bättre i rankingen?
Denna fråga ställs i rapporten och man ger ett svar:
”USA rankas 30: e på årets index. Även om USA presterar ganska bra på pedagogiskt och ekonomiskt status (båda 10: e bästa i världen) ligger man
bakom alla andra topprankade länder inom mödravård (46:a i världen) och barns välfärd (4:at i världen) och utför ganska dåligt då det gäller politiskt status med andel kvinnor på förtorendeposter (89:a i världen).”
* I USA, kvinnor möter en 1 i 2.400 kvinnor risk att dö i samband med barnets födelse. Endast fem utvecklade länderna i världen – Albanien, Lettland, Moldavien, Ryssland och Ukraina – prestera sämre än USA.
* En kvinna i USA har mer än 10 gånger så stor risk som en kvinna i Estland, Grekland eller Singapore för att så småningom dö av en graviditetsrelaterad
orsak.
* I USA, är dödligheten före 5 års ålder 7,5 per 1000 levande födda. Detta är ungefär samma nivå som i Bosnien och Hercegovina, Qatar och Slovakien.
* Kvinnor innehar bara 18 procent av platserna i USA:s kongress. Hälften av alla länder i världen prestera bättre än USA.

Ekonomiska faktorer av betydelse.
Rapporten går inte närmare på betydelsen av ekonomiska förhållanden och sjukvårdens organisation. Detta ska bara kort beröras.

I boken ”Jämlikhetsanden”, baserad på omfattande vetenskapliga analyser, fann professor Richard Wilkinson och universitetslektor Kate Pickett ett tydligt positivt samband mellan graden av jämlikhet i utvecklade länder och i USA:s delstater och olika mått på hälsa och sociala förhållanden. Boken väckte stor uppmärksamhet och fick väsentligen (mycket) positiva recensioner. ”Antagligen årets viktigaste bok” skriver recensenten i the Guardian, medan man i den aktade, väsentligen neoliberala ekonomiska tidskriften ”The Economist” faktiskt skriver ”Det är långtgående slutsatser författarna drar, men bevisen, som är smärtsamt tydligt framlagda, är svåra att säga emot”. Läkartidningens recensent (undertecknad) ärockså klart positiv, men betonar att resultaten är begränsade bland annat då uppgifter från Asien, Afrika och Sydamerika saknas.

Frågan om betydelsen av grad av jämlikhet och olika mått på mänskligt välbefinnande är minst lika aktuell idag som då boken kom ut för 3 år sedan. I USA har de ekonomiska skillnaderna ökat. I sin senaste bok ”The price of inequality” -How today’s divided society endangers our future” (Ojämlikhetens pris – Hur dagens delade (ojämlika) samhälle utgör en fara för vår framtid” påpekar Nobelpristagaren Joseph Stiglitz att under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin mellan 2008 och 2010 fram till 2010 (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 93 % av ökningen av nationalinkomsten, medan motsvarande siffra under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 var 65 %.
Enligt officiella uppgifter från US Census Bureau lever nästan 50 miljoner av USA invånare i fattigdom 2011, då de har en inkomst lägre än 23 000 dollar (motsvarande 150 000 svenska kronor) för en familj på 4 personer, medan ytterligare 50 miljoner ligger under två gånger fattigdomsgränsen (motsvarande 300000 svenska kronor). Om de förlorar jobbet hamnar de som regel i fattigdom.

Ett mycket välmeriterat författarkollektiv publicerade ifjol en vetenskaplig artikel om USA ”Differences in life expectancy due to race and educational differences are widening and many may not catch up” (Health Affairs 2012;31:1803-1813. De fann att den förväntade livslängden hos män och kvinnor med mindre än 12 års skolgång i USA år 2008 inte var bättre än på 1950- och 1960-talet. Vita män och kvinnor i USA med minst 16 års utbildning hade en förväntad livslängd som var drygt 14 år längre för männen och drygt 10 år längre för kvinnorna än den var hos svarta med högst 12 års skolgång. ”These gaps have widened over time and have led to at least two ”Americas”, if not multiple others, in terms of life expectancy..”.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE

Vad bör göras? enligt rapporten
1. Varje moder och varje nyfött barn måste ha tillgång till bra vård som kan rädda deras liv.
2. Vi behöver skapa mor- och barnvänliga hälso- och sjukvårdssystem som kan genomföra livräddande ingrepp, särskilt i samband med barns födande.
3. Vi behöver åtgärda de underliggande orsakerna till nyföddas dödlighet, särskilt ojämlikhet mellan könen och malnutrition.

Ingen kan protesterna mot detta, men förslagen bortser från kunskapen mellan graden av ekonomiska faktorers betydelse och kanske främst ekonomisk ojämlikhet och ohälsa.

I DN Debatt skrev 29/1 2013 fyra forskare att de sociala skillnaderna i dödlighet har ökat i Sverige, Norge och Finland sedan 2-3 decennier, att skillnaden i livslängd ökat mellan olika länder i världen och att den globala ojämlikheten i livslängd ökat. Av forskarna har särskilt Denny Vågerö, medlem i Marmots WHO-kommission i frågan och Olle Lundberg studerat denna fråga sedan länge. Halsa 2 untitled

Denny Vågerös förslag av åtgärder mot global hälsa är värdefulla även i detta sammanhang. Han nämner tre punkter för en global folkhälsopolitik:
1. Förändring av den globala fördelningen av makt, pengar och resurser.
2. Förbättrade dagliga levnadsförhållanden för alla.
3. Löpande system för bevakning och analys av globala hälsotrender – samt av insatser för att lösa hälsoproblem.

Denny Vågerö och medarbetare skriver: ”Huvudinnehållet i en ny politik för global folkhälsa måste handla om att reducera de enorma globala klyftorna i hälsa genom att lyfta de som släpar efter”.Han skriver att ”Det fanns tidigare en uppfattning att den globala ekonomiska tillväxten mer eller mindre automatiskt ledde till bättre hälsa för alla”, och nämner Globaliseringsrådets första rapport (Norberg 2007, sid 83-85). ”Idag vet vi att det inte stämmer”. Han nämner också att att ”Världsbankens och IMF:s roll och infolytande ofta varit negativt ur hälsosynpunkt”.

Man kan kanske rentav fråga sig om största potentialen ligger i att ersätta kapitalismen med ett mer humant och mer demokratiskt ekonomiskt system baserad på planekonomi och på att befolkningen kontrollerar resurserna och produktionsmedlen på jorden i stället för en liten, liten grupp som nu.


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , ,

Rapporten ”Surviving the First Day State of the World’s Mothers 2013” Spädbansdödligheten i USA DN Debatt 29/1 DN 28/1 Svensson-bloggen SvT Uppdrag Granskning 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9
SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9 DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9 DN 6/9 , Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv

  7 comments for “USA:s barndödlighet – u-landsnivå

  1. 14 maj, 2013 at 11:02

    Bra, Anders. Det finns mycket att lära av USA:s negativa exempel. Det normala de senaste 20 åren har ju varit att låna privata lösningar från USA på en rad områden, där vi sedan länge haft väl fungerande offentliga lösningar. Ta postverket, skola, sjukhus, TV/Radio, bilprovning and you name it. Detta USA-epigoneri har kostat oss mycket.

    • 14 maj, 2013 at 13:32

      Borde studeras och utvärderas rejält. Har väl skett fläckvis nu, och spåren förskräcker. Vilket forskningsområde för en ekonomisk universitetsinstitution!

  2. 14 maj, 2013 at 11:59

    Anders: Dikotomin ”marknad/plan” är groteskt missvisande. Det råder redan idag både och (förutom att mycket fördelas inom gåvoekonomin – 50% har någon räknat ut). Den korrekta frågeställningen är vad som fördelas på marknaden och vad som fördelas planerat, respektive vem som dominerar processen på respektive ställe.

    Sjukvård är förstås något som inte kan fördelas på marknaden utan kräver ett redistributionssystem. Skälet till detta är enkelt uttryckt att det skulle kräva så avancerade kontrollsystem för att se till att producenten inte fuskar att det skulle bli för dyrt. Medan motsatsen gäller för t.ex. öl eller böcker. Där skulle redistribution bli för dyrt, eftersom det politiska systemet har höga transaktionskostnader medan marknaden har låga.

    Som t.ex. både Johan Ehrenberg och Fernand Braudel har rett ut, var på sin kant, finns inget som säger att en marknad måste vara monopolitistisk och domineras av kapitalister. Den perfekta marknaden finns på ett torg i en fransk småstad dit bönderna kommer och säljer korv och ost. Marknaden på sjukvård i Sverige och USA är en parodi på detta. Det är därför det inte fungerar.

    • 14 maj, 2013 at 13:29

      Jag håller i stort sett med dig angående plan- och marknadsekonomi. Begreppen är också oklara. De multinationella storbolagens verksamhet följer säkert noggrant utarbetade planer. Väsentligare är kontroll över produktionsmedlen och resurserna – arbetarklassen och folket eller ett litet antal storkapitalister. Jag vet inte om Johan Ehrenberg är någon större ekonom.

      Jag har just idag varit på marknad i en fransk småstad och köpt korv, kyckling, jordgubbar och dagens tidning. Perfekt marknad? I alla fall oerhört trevligt.

  3. 14 maj, 2013 at 12:18

    USA är inte så bra på sjukvård åt fattiga i glesbyggd. Iran hjälper faktiskt den amerikanska delstaten Mississippi med att utveckla sjukvården. New York Times hade en lång artikel om det för några år sedan: What Can Mississippi Learn From Iran. Om projektet fortfarande pågår vet jag inte. Kanske har sanktionerna satt stopp för det.

    • 14 maj, 2013 at 13:31

      Jag erinrar mig från Michael Moores film hur amerikaner reste till Kuba för att få bra sjukvård till låg kostnad. Naturligtvis inte populärt hos etablissemanget i USA.

      • Togga
        14 maj, 2013 at 19:13

        Mmmm, såg för ett tag sedan att spädbarnsdödligheten på Kuba är densamma som i Kanada, dvs mycket låg, och i paritet med de skandinaviska länderna.

Comments are closed.