USA-imperialismen idag – karakteristika



Nyligen, 25/10, publicerade jag här ”Vem tjänar pengar åt Apple – och HM”? och 29/10 en hisorisk expose över ”imperialismen”. Jag går här vidare med ett försök att karakterisera dagens dominerande imperialistiska stormakt – USA. Kunskap om USA-imperialismen gör det lättare att förstå vad som händer i världen.

Av inlägg 29/10 framgår att termen ”ett amerikanskt imperium” använts en hel del under 2000-talet i USA både i akademiska sammanhang och i den offentliga debatten och vanligen inte nedsättande.

Fareed Zakaria, inflytelserik redaktör på Newsweek 2000-2010, och därefter på Time skrev två månader efter intåget i Bagdad att ”I Washington finns en växande bransch av nya imperialister, människor som argumenterar för att Amerika bör anamma sin roll som liberal imperiemakt” (Newsweek 23/6 2003). New York Times hade 5 januari 2003 en ledare med rubriken ”American Empire: Get Used to It.” (”Amerikanskt imperium. Vänj dig vid det”.)

Vetenskapligt introducerades begreppet imperialism 1902 i boken ”Imperialism- a study” av den engelske ekonomen Hobson. Han menade att det centrala i imperialismen var ekonomisk exploatering, och att den avvek mycket från den tidigare kolonialiseringen. Hilferdings bok ”Das Finanzkapital” 1910 var också mycket betydelsefull. Hilferding betonade att monopol gradvis ersatt fri konkurrens och betonade framväxten av ett starkt finanskapital.

Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium” 1917 var tydligt inspirerad av Hobson och inte minst Hilferding. Den fick ett stort under decennier framöver och varskriven efter omfattande analys av ekonomiska data.

Lenin sammanfattar att imperialismen är kapitalismens högsta stadium med fem kännetecken:

1. Koncentrationen av produktion och kapital har uppnått ett utvecklingsstadium, som medfört monopol som spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.
2. Bankkapitalet har smält samman med industrikapitalet och en finansoligarki har uppkommit.
3. Kapitalexporten, till skillnad från varuexporten, erhåller mycket stor betydelse.
4. Det bildas internationella monopolitiska kapitalförbund vilka delar världen mellan sig.
5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Mitt under Vietnamkriget publicerade ekonomen Harry Magdoff från USA artikelserien ”The Age of Imperialism” i tidskriften Monthly Review. Den fick stor genomslagskraft, även i Sverige (Magdoff, 1969). Han nämner nya viktiga karakteristikat. Tyngdpunkten hade flyttats från kamp om världens uppdelning till kamp mot inskränkningar i det kapitalistiska systemets geografiska utbredning genom uppkomst av olika socialistiska länder, och genom att kolonier blivit självständiga. USA har en ny hegemonisk roll som ledare och organisatör av det imperialistiska systemet.

Han presenterar följande viktiga kännetecken för den imperialism som tar vid kring 1945:

• tillväxten av transnationella företag
• en ny internationell teknologi har uppkommit
• jakten på råvaror, som strategiska mineraler och erövring av nya marknader
• USA som ledande kapitalexportör
• kraftigt ökad internationalisering av kapitalflöden och bankverksamhet
• dollarn är världsvaluta, en stor fördel för USA
• det militärindustriella komplexet som profit- och tillväxtmotor
• USA som ledande militärmakt med många utlandsbaser
• u-länder som huvudsakligen råvaruleverantörer
• u-hjälp som ett nytt medel för kontroll
• lån till u-länder och ökad skuldsättning

Försök till beskrivning av imperialismen anno 2012.
1. USA är den enda stormakten i världen, inriktad på kontroll över hela världen. USA företräder i sin politik inom ekonomi, militärt och i sin utrikespolitik sig själv eller Triaden (USA,EU, Japan, Kanada,Australien, Nya Zeeland) mot råvaruproducerande och fattigare länder. I en globaliserad värld med ojämlika villkor innebär USA:s utrikespolitik ofta stöd till diktaturer och åsidosättande av nationell självbestämmanderätt och demokrati. Trots globaliseringen är nationalstatens roll fortsatt stark. Men USA har försvagats genom ökad skuldsättning och genom ökad konkurrens från Kina och andra länder i BRIC. Inom det ekonomiska området ses en viss övergång från en unipolär till en multipolär värld.

2. Koncentrationen av produktion och kapital i monopol inom kapitalismen har kraftigt ökat och lett till att fåtal transnationella företag efter fortgående ökning av utlandsinvesteringar har en avgörande roll i ekonomin. (Vitali och medarbetare vid Swiss Federal Institute of Technology fann i en analys 2011 av 37 miljoner företag att 147 av dessa kontrollerade 40 % av de samlade tillgångarna. (Vitalai S, Glattfelder J, Battiston S. The network of global corporate control. PLoS ONE 6(10): e25995. doi:10.1371/journal.pone.0025995; http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0025995). 49 av de 147 företagen är banker och finansinstitut, av vilka 21 hade säte i USA. Författarna menar finansinstitut med utvecklat, tätt nätverk har benägenhet till risktagande och att det förhållandet att bolag är sammankopplade i block kan minska konkurrens.
3. Finanskapitalets ställning har stärkts markant, och åtföljts av ökning av spekulation, skuldsättning, ekonomiska kriser och av ekonomisk ojämlikhet i den nya fas av kapitalismen och imperialismen som neoliberalismen innebär.
4. I den ekonomiska politiken för Triaden, lett av USA, är dollarns ställning som världsvaluta, kontrollen över viktiga internationella institutioner som FN, Världsbanken, IMF och WTO viktiga komponenter, som medför hinder för fattiga länder.
5. Militär styrka spelar en avgörande roll. USA är den i särklass starkaste staten militärt, men har svårt att besegra långt svagare motståndare till följd av sin brutala politik, som stärker motståndet. Då så behövs sätter USA internationella konventioner, demokrati och nationellt självbestämmande åt sidan, ibland med hjälp av NATO.

6. Faran är stor för fler och större krig till följd av USA:s strävan efter världsdominans kombinerat med viss ekonomisk försvagning och ökat råvarubehov, en stark militärmakt och kontroll över NATO och internationella organisationer. Kampen om råvaror och marknader ökar mellan främst USA & NATO och råvarurika länder (Irak, Iran, Afghanistan) eller länder som betonar självständighet (Jugoslavien, Libyen, Syrien), och sker ofta under hänvisning till terrorism som ska dölja USA:s statsterrorism. Kampen om kontroll över jordens tillgångar är inte avslutad.
7. Privatägda nationella och internationella massmedia spelar en central roll för att legitimera USA:s politik och en orättvis värld.
8. Huvudmotsättningen i världen går mellan å ena sidan USA som ledare för Triaden (USA och andra i-länder) och majoritetens av länder och människor i världen med Mellanöstern som brännpunkt.

Sammanfattning
Begreppet imperialism har i modern tid funnits i omkring 150 år, och används nu i olika tappningar även av företrädare för USA:s ledning. Från början avsågs territoriell kontroll, kolonialism, men sedan snart ett sekel avser imperialism betydande kontroll över andra länders råvaror, ekonomi och politik. Territoriell kontroll ej är nödvändigt. Ett nära samband finns mellan ekonomi, militär, handels- och utrikespolitik där ekonomin är det basala. USA är världens enda supermakt. Imperialism kan ses som den centrala komponenten i globaliseringen, som därmed sker på ojämlika villkor.

En huvudmotsättning i världen kan ses mellan å ena sidan USA som ledare för Triaden (USA och andra i-länder) och majoritetens av länder och människor i världen med Mellanöstern som brännpunkt.


i Andra om: , ,, , Bush.se, , , , , , , , ,

Dagens Industri 18/10 DN 15/10


Ett svar till “USA-imperialismen idag – karakteristika”

  1. Vi bör nog vänja oss vid att USA är på nedåtgående som imperium och att världen blir alltmer flercentrig. De bär sig ovanligt osympatiskt åt just nu, förmodligen för att de inser att deras tid är räknad och måste skynda sig, ungefär som tyska generalstaben ansåg att det var bättre med ett krig 1914 än 1916 eftersom ryssarna skulle ha hunnit rusta upp mer till 1916.

    Följaktligen borde vi göra klokt i att grunna över hur konflikterna kommer att se ut om sådär 15 år, då Kina är lika starkt som USA och både Indien och Ryssland har råd att vara mycket tuffare än de är nu.