Denna artikel ”US Attacks Syria: Disregards Evidence and International Law” av James O’Neill har översatts av tandläkaren Martin O Gelin i Australien, som berikat bloggen med översättning av flera andra artiklar av James O’Neill. Artikeln är publicerad 14/4 i NEO.
Den är skriven innan EU och Nato förklarade sin uppslutning bakom den folkrättsvidriga attacken, i ett läge då bevis saknas för att en kemgasattack över huvud ägt rum.
Artikeln
Den 14 april 2018, attackerade USA, Storbritannien och Frankrike regeringsposter i Syrien. USA:s regering och dess allierade, inklusive Australien, hävdade att detta var svaret på att syriska regeringsstyrkor hade använt kemiska vapen i Doumaområdet nära Damaskus den 7 april 2018. Två faktorer gör denna attack speciellt anmärkningsvärd. Den första är att USA och allierade snabbt gjorde officiella uttalanden och sedan genomförde militära operationer vilande på två antaganden.
Anfallet
Det första var att en kemisk vapenattack utan tvivel skulle ha genomförts i Douma. För det andra att den syriska regeringen, under Bashar al Assad tillsammans med allierade skulle ha genomfört attacken. Inget av dessa antaganden har visat sig vara sanningsenligt. Inga bevis har presenterats. Allt vi får läsa och höra är att händelseförloppet har blivit ”klassificerat.” Detta är dock en oacceptabel motivering för ett väpnat angrepp på en suverän nation. Påståenden görs alltså utan bevis.
Här passar det bra att påminna om liknande påståenden uttalade av George Bush, Tony Blair, John Howard med hantlangare gällande Iraks ”massförstörelsevapen”. Kännedom därom gör det tydligt att sådana påståenden ofta är grundlösa och kan med rätta beskrivas som falsk motivering inom en vittomfattande geopolitisk agenda.
I det aktuella fallet finns det ytterligare skäl att ifrågasätta sanningshalten i de påståenden som gjorts av Trump, May och Macron. Omedelbart efter det påstådda kemiska angreppet, rapporterades från flera håll att ”offren” i själva verket dog när en byggnad i närheten kollapsade. Detta bekräftades av oberoende ögonvittnen, och av personalen på sjukhuset där de skadade behandlades. Till skillnad från många västerländska mediarapporter, var de personer som intervjuades villiga att nämna sina namn.
Sjukhuspersonalen i synnerhet, uttryckte sig klart och tydligt: “de personer som blev intagna på sjukhuset visade inga symptom på en kemisk giftattack”. (Översättarens anmärkning: Douma har visst bara ett sjukhus.)
Syriska regeringens motståndare (i de flesta fallen) “Syriska Observatoriet för Mänskliga Rättigheter”, ett brittiskt baserat språkrör för MI6, nämnde också att offren enbart kom från en kollapsad byggnad. Dessutom skickade den ryska regeringen omedelbart in specialister för att analysera området där attacken uppges ha skett. De rapporterade att det inte fanns några som helst bevis för påstådd användning av kemiska eller biologiska giftsubstanser, i eller på de påstådda offren. Västerländska medier som inte ignorerade de ryska undersökningarna, ställde sig avvisande till dessa, på grund av påstådd rysk partiskhet. Det kan naturligtvis vara en diskutabel punkt, men Ryssland hade redan ansökt hos OPCW att skicka ett tekniskt team för analys av området i fråga. Ryssarna garanterade teamets säkerhet.
.
Vid tidpunkten för de amerikanskledda attackerna, befann sig OPCW teamet redan i Syrien och hade just påbörjat undersökningarna. I de uttalanden som gjorts av USA, Storbritannien, Frankrike och Australiska regeringen, saknas helt förklaring till varför det skulle vara nödvändigt att ”sända ett entydigt budskap” (= den militära attacken) mot den syriska regeringen och dess ryska och iranska supportrar, innan OPCW haft möjlighet att slutföra sin utredning och lämna en rapport. Det gemensamma uttalandet från den Australiska premiärministern Malcolm Turnbull och och utrikesministern Julie Bishop respektive sade: ”Assads regim (sic) kan inte tillåtas att begå sådana brott ostraffat.” Inga tvivel nämndes, inga frågor ställdes och ingen kvalificerad terminologi användes. Varför bry sig om bevis när resultatet är förutbestämt?
Turnbull och Bishop, behandlade ärendet som slutfört och stängt – ”case closed” liksom motsvarande medlemmar av den USA-ledda ”koalitionen” helt enkelt.
Detta tillvägagångssätt trotsar grundläggande och lagstadgade föreskrifter, och blir speciellt störande när dessa uttalanden kommer från två politiska ledare som aldrig tröttnar på att påminna världen om hur starkt engagerade de är i ”överenkommelse-baserad internationell lag och ordning.” För dem är det en fråga om lagar och regler för vissa, men en helt annan uppställning av bestämmelser för definierade fiender.
Den andra aspekten ignoreras ständigt av dem som är engagerade i demonisering av Syrien och dess viktigaste försvarare, Ryssland och Iran.
Det vill säga, en attack av en nation på en annan stat står i direkt strid mot internationell rätt, utom under två begränsade omständigheter. Det första undantaget är att en sådan åtgärd måste godkännas av säkerhetsrådet. Det hände aldrig. Det andra undantaget är att en attack blir tillåten i begränsad omfattning, i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan, när den attackerande staten kan åberopa självförsvar. Uttalande gjort av Australiens regering: ”Australien stöder dessa anfall, som visar en kalibrerad, proportionell och riktad karaktär.” Oppositionens (Labour partiet) skiljer sig inte från denna uppfattning. Detta uttalande av PM Turnbull och Utrikesminister Bishop är klart avsett att antyda att attackerna bestäms av artikel 51, men även Australiens ledare inte har ryggrad nog att göra detta påstående klart och tydligt.
Inom ramen för denna attack – ett fullständig juridisk nonsens.
Ingen av de tre anfallande länderna stod under någon som helst form av hot, krävande eller motiverande ett militärt gensvar. Faktum är att de inte ens försökte rättfärdiga sina handlingar på dessa grunder. Den brittiska premiärministern Theresa May sade ”det inte fanns något praktiskt alternativ annat än användning av våld.” Den franska regeringen hävdade att Syrien hade ”nått en punkt utan återvändo.” President Trump gjort en rad, knappt sammanhängande uttalanden och tweets, hävdande att Amerika är ”makträttfärdigt” och att det är OK att kalla Mr Assad ”ett djur.” Ingen av de tre politiska ledarna försökte rättfärdiga sina åtgärder inom ramen för internationell rätt. Det är anmärkningsvärt att de inte ens försökte.
Inget av detta överraskar oss längre.
Bill Clinton
Den senaste attacken på Syrien hade inte mer rättslig grund än Reagans bombning av Tripoli och Benghazi 10 dagar efter en terroristattack i Berlin. En liknande brist på rättslig grund förelåg när Clinton bombade Bagdad 1993 och 1996. Clinton beordrade också en attack mot vad amerikanerna hävdade, en kemisk vapenanläggning som påstods producera VX nervgas i Sudan. Detta mål visade sig senare vara en vanlig läkemedelsfabrik. Erbjuden motivering för den senaste attacken i Syrien upprepar också det misskrediterade påståendet att den syriska regeringen skulle vara ansvarig för kemivapenattacken i Khan Sheikhoun i April förra året.
Hyckleriet kring den senaste attacken demonstrerar att bevisning om skuld, fastställd i avseende av Khan Sheikhoun incidenten, helt bör ignoreras. De traditionella medierna är till stor del delaktiga till den fortsatta demonisering av den syriska regeringen genom att de totalt ignorerar relevant bevisning.
Snarare än att vara en försvarare av ”regelbaserad internationell ordning” visar sig Förenta staterna snarare att vara en kronisk lagbrytare. Självbeskrivningen som varande en ”Exceptionell Nation” visar en uppenbar tro på att själv vara undantagen från de normala reglerna för ett civiliserat beteende mellan nationer. I skrivande stund är det ryska svaret på denna upprörande situation okänd, men med tanke på den senaste tidens skarpa varningar, yttrade av utrikesminister Lavrov och militärchefen Gerasimov, blir ett svar både oundvikligt och nödvändigt. Att inte utkräva ansvar av USA och dess allierade för detta uppenbara brott mot internationell rätt, kommer till slut att vara farligare än att inte ta några åtgärder alls.
Kriget i Syrien: Ett hundratal artiklar
i Andra om: massmedia gas Vita hjälmarna, Syrien,folkrätt imperialism, krig, USA, Politik, Ryssland, gas, barn NATO Kemiska vapen, demokrati,information, desinformation, forskning, White Helmets
17 svar till “USA anfaller Syrien utan hänsyn till bevis och internationell rätt.”
Tillbaka till ruta nummer ett, anser Thierry Meyssan.
Världen är åter delad så som under ’kalla’ krigets tid, ”Washington forces its allies to accept a bipolar world”.
http://www.voltairenet.org/article200729.html
Den postmoderna enhetsfronten löper från höger till vänster. Man har förlorat striden om verkligheten, så man satsar på striden om lögnen.
Ja, jag håller med dig, Martin. Vem är som är lögnare i den här bunten av propaganda från endera hållen? Och vad är sanningen om kemgasattacken?
Lenin nämnde en gång att vi alltid skulle ställa oss frågan – Vem tjänar?
Vem tjänar på att Storbritannien, USA och Frankrike framför sannolika skäl till bombningarna? Vem skulle tjäna på att anklaga Syriens regering för en kemgasattack? Vem tjänar på att agera våldsamt och förklara krig med en retorik som enbart består av sannolikhet och förmodan? När det sedan framkommer att det inte har varit någon kemgasattack av den syriska regimen – ska de då sedan be om ursäkt för att de bombat Syrien? Att bomba ett land gör det som har hänt inte ogjort. Ett dåd plus ett annat dåd är inte lika med något ogjort dåd.
Skulle Syrien ha tjänat på att begå en kemgasattack mot folket? Faktum är att ingen av de etablerade medierna nämner något om detta. Däremot har alla aktörer på USAs sida något att tjäna på att framställa att den syriska regimen har begått ett nytt dåd mot det syriska folket. Har Ryssland något att tjäna på att attackera det syriska folket? Förmodligen inte. Inte vad vi vet idag. Emellertid är Ryssland ett kapitalistisk och imperialistiskt land som har stora kapitalistiska intressen i Syrien (och i andra länder). De vill ha kontrollen över Syriens naturtillgångar, men har även politiska intressen i området. De bevakar området lika mycket som USA bevakar Irak. De vill inte att Storbritannien, Frankrike och USA ska få mer möjligheter (än vad de har idag) att ta kontrollen över territorier.
Naturligtvis har även USA och EU kapitalistisk och politiska intressen i Syrien. Det skulle de inte kunna få om det blev fred.
Har Erdogan i Turkiet något att tjäna på att hålla kriget igång? Förmodligen ja. Om det skulle bli fred så skulle Erdogan inte ha en chans att invadera Syrien och massakrera kurderna. Nu kan han göra det i skydd av kriget utan att bli ifrågasatt av världens ledare.
Kolla detta talet av syriens FN-ambassadör, i inledningen tar har upp den enhetsfront som delar av vänstern, som liberaler, delar av konservativa och identitär höger prenumererar på. Dessa har bildat en enhetsfront för Fukuyamas ”utopi”.
https://www.liveleak.com/view?t=k5f59_1523737351
I denna utopi skall vi bereda alla plats inom den ”parlamentariska liberala demokratin”, det är därför nazister skall göras rumsrena och beredas plats på gator och torg, därför måste alla inom den ”vidare vänstern” visa parlamentarisk lojalitet. Man får inte manifestera på gatorna, man skall spela spelet inom den liberala parlamentariska ordningen.
Motsvarande gäller i länder som Syrien, Libyen osv. Där man vill att islamister skall göras rumsrena och man vill få till stånd en fukuyama utopi, där man tror att bara nazister och postmoderna högeridentitära rörelser så som IS, bereds plats i det parlamentariska spelet, så kommer de att foga sig efter spelreglerna.
Det är naturligtvis ingen som tror på detta, så syftet handlar bara om att ge nazister och högeridentitära rörelser en legitimitet, så att de slutligen kan ta makten, med alla till buds stående medel, så de alltid gjort.
Det som skiljer idag är att den svenska kritiken mot det här folkrättsvidriga anfallet på landet Syrien helt uteblir. Inte någon svensk politiker har fördömt det här vad jag hört. Den som tiger samtycker brukar det heta. Det känns som den offentliga svenska inställningen är i tysthet: Vi är med på det här att med våld, förödelse, bomber och missiler skjuta bort den syriska regeringen i den heliga västerländska demokratins namn och vi lovar att ta hand om dess konsekvenser i form av att människorna där inte vill vara kvar även om det så ska ske till enorma kostnader och mot folkets vilja. Och vi lovar att vi kommer vara fiende till vår stora granne i öster åtminstone så länge de själva har fräckheten att fritt välja sin egen politik.
De som tiger samtycker inte, de ser bara ingen att stödja. De flesta är kritiska till USA´s nålsticksoperationer, men det är en så liten sak i helheten. Striderna mellan islams blodtörstiga falanger, med rysk hjälp på den ena sidan och amerikansk på den andra upptar med rätta hela bilden.
Samtidigt som den syriska mångkulturens vinster åskådliggörs i hela sin blodighet växer de onämnbaras parti i Svedala. Nyss var dess väljare sossar, numera håller de på ”Sverige”, medan regeringen spelar under bordet med islamister både hemma och borta. Vad tänker Löfven på? Eller är han bara en marionett?
Internera de illegala inhabitanterna, stöd och skydda de ateistiska invandrarna från mellanöstern mot islamisterna, fördöm politisk islam, använd befintligt lagrum istället för att skjuta upp implementeringen av svensk lag i väntan på ännu fler lagar som inte tillämpas i ”antirasismens” namn.
En röst på s är en röst på mp. Det är hela saken.
Västeuropeiska vänstermänniskor tar oftast parti för araber och islam medan höger dito många gånger tar parti för Israel och judarna. Varför den här tydliga delningen?
Men jag tycker mig se likheter mellan socialismen och den muslimska världen fast då inte politiskt utan snarare kulturellt. Vad jag vet är industrialiseringen väldigt låg i arabvärlden medan de är duktiga på service. Själv går jag alltid och klipper håret hos människor från det muslimska Mellanöstern och det gör dom jättebra och samtidigt till ett lågt pris som inte den svenske frisören ens kommer i närheten av. Men det enda landet jag vet tillverkar bildäck i den regionen är Israel och som också är väldigt duktiga på IT och datorer.
TV4 politiska analytikern, Marcus Oscarsson, hävdar på sin FaceBook att: ”Ryska troll” bakom kritik mot svenskt stöd till USA-bombningar”
Viktigt meddelande:
ATTACK MOT EBBA (KD), ANNIE (C), JAN (L), MARGOT (S), ULF (M)
– RYSKA TROLLFABRIKERNA HAR ÖKAT 2000%
– De ryska trollfabrikerna har ökat sin spridning med 2000% de senaste 24 timmarna, säger Pentagons chefstalesperson Dana White, enligt Reuters. Efter att ha spridit lögner i flera veckor, tex att 3:e världskriget bryter ut om USA attackerar Syriens kemvapenfabriker, så är de ryska trollfabrikerna nu extremt aktiva världen över fastslår amerikanska myndigheter.
https://www.facebook.com/marcus.oscarsson.7/posts/1461142543992383?_fb_noscript=1
Den brittiske professor Dapo Akande fick i uppdrag av ledaren för Labour partiet att analysera T May samtliga argument för Syrien attacken. May får bakläxa på samtliga argument
Labour’s commissioned Legal Opinion on legitimacy of UK Air Strikes on Syria
Opinion of Professor Dapo Akande, Professor of Public International Law & Co-Director, Oxford Institute for Ethics, Law & Armed Conflict, University of Oxford 16 April 2018
https://off-guardian.org/2018/04/16/labours-commissioned-legal-opinion-on-legitimacy-of-uk-air-strikes-on-syria/
Kriget är ett proxykrig, där saudis imam-bankirer och den iranska ayatolladiktaturen krigar på syrisk mark. Den heliga västerländska demokratin har nästan inga kombattanter, den är inte ett av alternativen. Inte så konstigt, Syrien hör till öst, till orienten. De första kristna kyrkorna var de syriska, de slaktades av islam lite senare. Syriens historia är Romarriket, Konstantinopel och Mecka. Paris och Londons inflytande i Syrien var en ytterst kort och grund period.
Från början sågs demokrati kanske som en möjlighet, men eventuella frihetliga alternativ på sunni-sidan har kvävts av islamism och turkisk kurdpolitik för länge sedan. Assad är visserligen en mördare av rang, men hans fiender är ännu värre. Svenska folket tar inte parti för en mördare mot en annan. De uppfattas som pest eller kolera. Svenska regeringen säger på goda grunder ingenting, det ska inte uppfattas som stöd. Språkligt och kulturellt tillhör vi väst, vår försvarsindustri är såld till USA/UK, våra pansarskott används av saudi och därmed av den syriska sunni-sidan.
Det är dumt att irritera stora länder till ingen nytta, Margots trut gör sig bäst med ljudet avstängt. Den mänskan måste vara ett historiskt bottennapp inom svensk diplomati. Så fort hon öppnar truten blir det fel. En särskild förmåga.
Intressant kortfattad kommentar späckad med faktauppgifter bara man förstår och kan se att allt är rätt. Det känns som jag skulle behöva mycket bakgrundsinformation för att förstå det här kriget på det rätta sättet. Man kan undra om de som upplever kriget verkligen gör det eller om det blir till ett spel för gallerierna?
Kriget är inget spel för gallerierna, det är etnisk rensning av ett slag som åtföljt islam sedan dess genombrott. Sunni-befolkningen har ökat i Syrien, sunni är islams majoritetsinriktning och ser sitt tolkningsföreträde som naturligt, den som förkastar sunnis företräde är hädare. IS, Al Nusra, Al Qaida, är alla sunni med saudis islamtolkning i bagaget, det kan tom vara samma individer. De vita hjälmarna är också sunni, därmed kan de per definition inte vara neutrala. Alla hatpredikanter som tas emot med öppna armar till muslimska familjedagarna predikar sunnis översitteri. Det är mycket svårt att skilja sunniextremisterna från sunni generellt, de hänvisar med framgång tillbaka till sitt religiösa ursprung. Sunniextremisterna är inte extremister med deras egna mått, de predikar riktig islam.
Turkiet är sunni, men inte araber. Alla syrier räknas officiellt som araber, men kurderna är ett eget folk, mer lika turkarna. Turkiet vill inte ha en kurdisk stat i norra Syrien, det vill heller inte Iran, bägge har kurdiska minoriteter. Det finns alltså en mängd frontlinjer av skilda slag, mellan islams inriktningar, mellan folkslag, härs och tvärs. Det finns ett antal skolor av nedärvt hat och förakt mellan folkslag, och de bor uppblandat med varandra. Syrien är ett av jordens mest mångkulturella länder.
När Assads diktatur utmanades av demonstrationer 2010 var det en konsekvens av sunnibefolkningen tillväxt, att den koalition av folkgrupper som hukar bakom familjen Assads alewitregim är rädda för sunni är inte konstigt. De blir förföljda, mördade, tvångskonverterade, sålda som slavar, uppeldade i burar, utsatta för medeltida övergrepp. Det finns ett folkligt uppror mot Assad, men det finns också ett folkligt stöd; det finns flera folk i Syrien. Det folkliga upproret mot Assad är kapat av sunniextremister, de har mest resurser, finansierade av saudis banker. Saudi är allierade med USA sen mellankrigstiden, av oljeskäl. Vinner sunni inbördeskriget, så blir det wahabismens piska för övriga folkgrupper, och stora flyktingsströmmar. Förlorar sunni inbördeskriget blir det också flyktingsströmmar, de bör lämpligen gå till saudiarabien, där allt startar.
Alewiterna står nära shiaislam, Assadregimen har de syrisk ortodoxt kristnas stöd, eftersom de på goda grunder är rädda för sunni. Iran och Ryssland är allierade. Hisbollah är Irans femtekolonn i Syrien, ryssarna är regimens allierade. Hisbollah, det iranska revolutionsgardet och ryssarna krigar reguljärt på Assads sida, de saudifinansierade sunniextremisterna förlorar. Västvärlden har ingen sida att kriga på, alla sidor i inbördeskriget är fiender till västvärlden. Assadregimen är rustad av Ryssland, saudi finansierar sunnikrigarna, som därmed får amerikansk krigsmaterial, däribland det svenska pansarskottet AT4 (Carl Gustav) som är standardutrustning i US Army, och därmed hos sunni. Affären med en saudisk fabrik för svenska pansarskott har denna bakgrund, det blev inget, det var heller inte meningen, bara saudi önskade den. Pga oljan har saudi gränslösa mängder dollar och köper upp europeiska företag, bygger moskéer, köper stureplan, de är överallt, med feta bankkonton.
Socialdemokratins Verkställande Utskott har en fast medlem, ”Tro och solidaritet”, patetiskt nog är denna numera sunnimuslimska påtryckargrupp vad som återstår av kristna socialdemokrater. Via Ulf Bjereld har sunnimuslimska extremister beretts tillfälle att företräda alla muslimer i Sverige, stick i stäv mot socialdemokratins antireligiösa traditioner, som bara tas i anspråk mot kristna. De jagar arabiska väljare. Mehmet Kaplans grå vargar är också sunni, sunniextremister infiltrerar de svenska partierna.
Vi står inför stora ”utmaningar”, sunni vill starta parti i Sverige, vi lyckas inte ens kasta ut mördare. Mångkulturen är här. Syrien är en varning. En mycket allvarlig varning.
”Västvärlden har ingen sida att kriga på, alla sidor i inbördeskriget är fiender till västvärlden”, skriver Margreth. Att de är fiender till västvärlden hindrar inte att flera väststater och organisationer som NATO backar upp rebellerna. USA stödde rebellerna(mujahedin, bl.a al qaida) i Afghanistan i kriget mot Sovjetunionen och kallade dem ”freedomfighters” väl medvetna om att de förkastade alla värden som USA stod för.
https://mobile.nytimes.com/2017/07/19/world/middleeast/cia-arming-syrian-rebels.html
USA, UK, Frankrike m.fl har hela tiden krigat i Syrien via ombud.
Här kommer nästa mordiska sunnimuslimska bokstavskombination; ”Tahrir al-Sham”. Samma budskap, samma metoder, samma personer?
Samma finansiärer. Saudiarabien. Muhammed 3.0
Hay’at Tahrir al-Sham (Arabic: هيئة تحرير الشام, transliteration: Hayʼat Taḥrīr al-Shām,[29] ”Organization for the Liberation of the Levant” or ”Levant Liberation Committee”),[27][28] commonly referred to as Tahrir al-Sham and abbreviated HTS, also known as al-Qaeda[30][31] in Syria,[32] is an active Salafist jihadist militant group involved in the Syrian Civil War. The group was formed on 28 January 2017 as a merger between Jabhat Fateh al-Sham (formerly al-Nusra Front), the Ansar al-Din Front, Jaysh al-Sunna, Liwa al-Haqq, and the Nour al-Din al-Zenki Movement.[4] After the announcement, additional groups and individuals joined. The merged group is currently led by Jabhat Fatah al-Sham and former Ahrar al-Sham leaders, although the High Command consists of leaders from other groups.[33] Many groups and individuals defected from Ahrar al-Sham, representing their more conservative and Salafist elements. Currently, a number of analysts and media outlets still continue to refer to this group by its previous names, al-Nusra Front, or Jabhat Fateh al-Sham. (Wikipedia).
Grupperna byter namn bl.a. för att inte framstrå som alltför extremistiska tror jag.
Islamisterna försöker dölja sina övergrepp från förra veckan genom att ta ett nytt namn. Dessutom pågår det antagligen personliga maktkamper och vendettor inom rörelserna, en hövding manövreras ut genom att man personalen vandrar till en annan. Det är är inte bara renlärig islam av särskilt märke, det är också plundring, knarkhandel, utpressning, beställningsmord och kidnappning under etnisk rensning. Man kan omfördela vinster genom att eliminera konkurrenter. Då kan nytt namn passa bra.
[…] Bring och förre utrikesministern Hans Blix har gjort liknade bedömning. * Liksom en annan jurist USA anfaller Syrien utan hänsyn till bevis och internationell rätt. * VidareSverige stödjer inte FN-stadgan eller folkrätt i Syrien. * Först ut i Sverige var kanske […]