Har glädjen att presentera ett gästblogginlägg av Franz Smidek, som har växt upp i Prag och som sedan 1969 är bosatt i Stockholm. Han arbetar som frilansjournalist med text, bild och video. Han skriver att ”min syn på världen präglas av uppväxten i ett socialistiskt samhälle. I Sverige hann jag under 1970-talet uppleva ”den goda kapitalismen” med god ekonomi, god tillgång på arbetstillfällen och socialdemokratisk välfärd. Nu lever jag under ”neo-kapitalismen” med oändliga krig och ekonomiska kriser, arbetslöshet, omfattande övervakning, väldiga klasskillnader – ett samhälle avsevärt sämre än den socialistiska vekligheten jag en gång lämnade.” Ett inlägg i början av juni handlade om Trilaterala kommissionen, en släkting till Bilderberggruppen.
Detta inlägg utgår från en självmordsattack i Afghanistan i början av juli och ger ett värdefullt något tjeckiskt perspektiv.

Jag inleder med ett förkortat utdrag från en artikel i Afghanistan-solidaritets Nyhetsbrev 7/8 som bl.a. återger en ledare i Afghanistan Times 5 augusti ”Civila som dödats i flygangrepp från Natostyrkorna har utlöst protester i västra Heratprovinsen. De protesterande samlades utanför guvernörens kontor med offrens kroppar och för första gången skanderade de att de kommer att klättra uppför berg för att bekämpa utländska trupper. Bakgrunden är att civila har drabbats värre än någonsin under det detta det längsta kriget i samtidshistorien. Döda kroppar kommer in från alla sidor i kriget – talibaner, säkerhetsstyrkor och de utländska styrkorna. Civila hävdade att fyra Civila medlemmar i en familj attackerades av en amerikansk stridshelikopter då de var på väg hem på motorcykel för två dagar sedan. Hittills har ingen av de utländska militärerna hållits ansvariga eller straffats för sådana attacker. Detta visar hur översittaraktigt USA uppträder i Afghanistan.”

Vidare visar en opinionsundersökning bland 2000 USA-veteraner från Irak och Afghanistan.
-47 % av de svarande känner minst en veteran som försökt begå självmord
-31% har haft tanken att ta sitt eget liv
-40% känner minst en veteran som tagit sitt liv
-53% har en mental sjukdom

Nyhetsbanken rapporterade 4/8 att ”200 000 USA-vapen på avvägar i Afghanistan. Sedan 2004 har USA levererat vapen till Afghanistans säkerhetsstyrkor, med allt från uniformer till transportflygplan, men en inventering som offentliggjordes förra veckan visar att man kan ha förlorat kontakten med mer än 43 procent av de 474 823 handeldvapen som levererats till den afghanska armén.”

Den 6/8 skriver Nyhetsbanken ”Hög USA-general dödad i Kabul. Vid ett besök på en militär skola som drivs av den brittiska försvarsmakten i västra Kabul dödades på tisdagen ett antal Isaf-soldater, däribland en hög USA-general.”

Franz Smideks artikel.
”I utkanten av den beryktade flygbasen Bagram, i Parwan-provinsen i nordöstra Afghanistan, dödade 8 juli en självmordsbombare tio civila, två afghanska poliser och fyra soldater från den Natoledda ISAF-styrkan. Ytterligare en soldat blev allvarligt skadad och avled senare.
Tragiskt slut på en psykoperation

Nyheten spreds snabbt över världen. Attacken presenteras som ett exempel på talibanernas hänsynslöshet – med kommentarerna om att de flesta av ISAF-styrkorna i landet förbereder ett tillbakadragande nu när ”landet väljer” efterträdare till president Hamid Karzai. Så långt en typisk, intetsägande rapport från våra propagandaministerier. Låt oss titta lite närmare på denna avskyvärda händelse.

Befälhavaren för den lokala polisstyrkan i Afghanistan, Masuma Farzaí, berättade att attacken skedde när soldaterna delade ut färgkritor och brevpapper till barnen. Utdelningen var antagligen en planerad psyopsaktivitet för när soldaterna delar ut godis och pennor – eller Viagra till lokala hövdingar – så handlar det inte om några humanitära insatser utan om att försöka vinna befolkningens ”hearts and minds”.

Psykologiska operationer är inte ovanliga utan ingår i USAs och NATOs arsenal – vid sidan av nattliga räder, hemliga fängelser, tortyr, uranammunition, flygbomber och drönare.

Den troliga grunden till tragedin var att någon eller några ljushuvud i ISAFs stab fått idén att soldaterna – som ett led i den psykologiska krigföringen – skulle lämna sina bepansrade vagnar för att dela ut ”krims-krams”. Detta var bara den senaste händelsen i en lång rad av ISAFs stupida beslut som slutade tragiskt. Andra rapporter gjorde gällande att utdelningen fotograferades – möjligen för en glassig rekryteringsbroschyr av nya soldater. Hela händelsen, från början till slut, lär på behörigt avstånd ha filmats av amerikanska soldater.

Å andra sidan har budskapet från talibanerna varit lika tydligt som hänsynslöst. Händelsen var inte bara ett uttryck för motstånd mot utländsk ockupation och kollaboranter utan också ett budskap till alla afghaner: vi samarbetar inte med ockupanterna, vi bekämpar ockupanterna var de än finns.

En ”mindre detalj” som inte nämndes i mediernas rapportering var att bland de dödade fanns fyra tjeckiska soldater. Svenska medier förmådde inte att ägna utrymme åt att nämna soldaternas nationalitet, namn, visa bilder eller tala om från vilka byar och städer de kom ifrån. De omnämndes bara som ”ISAFs soldater”. Så lite var deras liv värda – trots att vi i Sverige deltar i samma oändliga och meningslösa krig.

Den förre tjeckiska premiärministern Jiri Paroubek sa att de tjeckiska soldaterna dött i onödan ”i ett onödigt krig utkämpat för intressen med vilka vi inte har något gemensamt” och han uppmanade regeringen att dra tillbaka soldaterna från Afghanistan. I Tjeckien irriterades en del av presidenten Milos Zemans vilseledande klyscha när han hävdade att soldaterna inte dog i onödan utan att de offrade sina liv för att terroristerna inte ska kunna ta sig till Tjeckien och angripa oskyldiga civila. Hans resonemang var för många en svårsmält karamell med tanke på landets historia som under de senaste 80 åren upplevt två ockupationer. Många har egna erfarenheter av hur det är att kämpa mot och leva under ett diktat.

I en av kommentarerna drog sig skribenten till minnes år 1939 i Prag när en soldat i Wehrmacht bjöd honom på en chokladkaka. Han vägrade. Det var först när mamman pratade med soldaten som han fått ta emot kakan. Skribenten skriver att han inte ens var sex år gammal, men redan då visste han vem som var ockupant. De afghanska barnen förstår det också, fast priset för denna kunskap var den här gången horribel.”

i Andra om: Afghanistan, Sverige, USA, regeringen NATO,solidaritet, talibaner, fred, Krig, Karzai, Politik, ObamaFN, regeringen barn Carl Bildtmilitärer, soldater

DN 24/6 Nyhetsbanken 24/6Nyhetsbanken 4/8 Nyhetsbanken 6/8 Valrapport Nyhetsbanken Counterpunch Tom Hayden Nyhetsbanken 8/11 Avtalet Petitionen Afghanistansolidaritet Helsingborgs Dagblad 25/6 DN 25/6 Björnbrum 19/6 DN 20/6 Föreningen Afghanistansolidaritet Svenska Dagbladet 14/5 Youtube från Afghanistansolidaritet Pierre Gilly DN 14/5 DN 13/5 Svenska Afghanistankommittén Svenska Dagbladet 14/5 DN 24/3 SvD 25/3 AB 24/3 Helsingborgs Dagblad Röda Berget Svenska Dagbladet 14/5 SvD Brännpunkt 8/1 SvD Brännpunkt 10/1SvD Brännpunkt 11/1 DN Debatt 12/1 Aftonbladet 13/1 SvT 10/1 Sven Hirdman DN Debatt 12/1 SKP-bloggen 22/1 SvD 11/1 DN 4/10 DN 1/10 Blodig attack mot NATO i Afghanistan DN 21/8 DN 1/10 Drönare från USA dödarDN om kvinnor i KabulFIB-K om AfghanistanveckanSvD 1/10Expressen 1/10
Aftonbladet
Sveriges Radio
DN:s huvudledare 19/8 AB Guillou 19/8 SvD SvT Expressen