Sociala skillnader och ekonomisk ojämlikhet i dödlighet ökar – Vad bör göras?


I DN Debatt skriver idag fyra forskare att de sociala skillnaderna i dödlighet har ökat i Sverige, Norge och Finland sedan 2-3 decennier, att skillnaden i livslängd ökat mellan olika länder i världen och att den globala ojämlikheten i livslängd ökat. Av forskarna har särskilt Denny Vågerö, medlem i Marmots WHO-kommission i frågan och Olle Lundberg studerat denna fråga sedan länge. Jag har i tidigare blogginlägg ”Ökade sociala skillnader i dödlighet i USA” redovisat och diskuterat ökade skillnader i dödlighet mellan olika sociala grupper i USA. De pekar på en ”Välfärdsparadox” ”ojämlikheten i hälsa och livslängd ökar faktiskt trots ett omfattande system av sociala skyddsåtgärder” och kritiserar socialförsäkringsminister Ulf Kristersson för dennes felaktiga påstående att ”jämlikheten i livslängd bland svenskarna har aldrig varit så stor som idag” (Newsmill 14(8 2012). De påminner om att ”jämlika förutsättningar för hälsa är inskrivet i den svenska hälso- och sjukvårdslagen”.

Kort bakgrund:
Ända sedan medeltiden har man sett att ohälsa och dödlighet varierar med social ställning och ekonomiska tillgångar. Till en del beror dessa skillnader på att omfattningen (prevalensen) av hälsorelaterade vanor vanor (rökning, födointag som medför fetma etc) i olika klasser eller socioekonomiska grupper. Det finns en social gradient med flera tämligen distinkta nivåer relaterade till social position. Forskning har under de senaste decennierna visat att det finns sociala orsaker till ohälsa, sjuklighet och dödlighet även när man statistiskt kontrollerar för dessa skillnader i hälsovanor. Det rör sig om en omfattande forskning som ofta kallas socialepidemiologisk eftersom man använder epidemiologiska metoder.

Halsa 2 untitled

Jag har stor respekt för kunnandet hos professorerna Olle Lundberg och Denny Vågerö, som jag känner, och har själv intresserat mig för sociala skillnader i alkoholvanor och alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet och publicerat vetenskapliga arbeten om detta. Denna Vågerö var medlem i den grupp som under ledning av Michael Marmot åt WHO sammanställde rapporten ”Social Determinants of Health”.

Det bör nämnas att det inom Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut fanns intresse att göra en svensk ”Marmot-rapport” (som professor Finn Díderichsen nu gör i Danmark), men man fick inte stöd departementet.

I DN Debatt diskuterar författarna olika samhälleliga potentiella orsaker till de ökade hälsoskillander, på basis av en relativ omfattande forskning. De nämner inte explicit boken ”Jämlikhetsanden”, som de väl känner till. Baserad på vetenskapliga analyser fann professor Richard Wilkinson och universitetslektor Kate Pickett ett tydligt positivt samband mellan graden av jämlikhet i utvecklade länder och i USA:s delstater och olika mått på hälsa och sociala förhållanden. Boken väckte stor uppmärksamhet och fick väsentligen (mycket) positiva recensioner. ”Antagligen årets viktigaste bok” skriver recensenten i the Guardian, medan man i den aktade, väsentligen neoliberala ekonomiska tidskriften ”The Economist” faktiskt skriver ”Det är långtgående slutsatser författarna drar, men bevisen, som är smärtsamt tydligt framlagda, är svåra att säga emot”.

Läkartidningens recensent (undertecknad) ärockså klart positiv, men betonar att resultaten är begränsade bland annat då uppgifter från Asien, Afrika och Sydamerika saknas. Senare kom boken ”The spiritual level delusion”, på svenska påpassligt översatt med titeln ”Jämlikhetsbluffen” och utgiven av icke helt obekanta Timbro förlag, som kritiserar ”Jämlikhetsanden”. Den kritiken har i sin tur bemötts ganska övertygande på ”The equality Trust”, (http://www.equalitytrust.org.uk/docs/response-to-snowdon).

Frågan om betydelsen av grad av jämlikhet och olika mått på mänskligt välbefinnande är minst lika aktuell idag som då boken kom ut för 3 år sedan. I USA har de ekonomiska skillnaderna ökat. I sin senaste bok ”The price of inequality” -How today’s divided society endangers our future” (Ojämlikhetens pris – Hur dagens delade (ojämlika) samhälle utgör en fara för vår framtid” påpekar Nobelpristagaren Joseph Stiglitz att under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin mellan 2008 och 2010 fram till 2010 (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 93 % av ökningen av nationalinkomsten, medan motsvarande siffra under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 var 65 %.
I Kina är Ginikoefficienten högre än i USA enligt radions ekonomiprogram i veckan, vilket innebär att ojämlikheten (enligt detta etablerade mått) är större i Kina än i USA.

Enligt den svenska regeringens fattigdomsgräns på 112 000 kronor per år i disponibel inkomst hade enligt regeringen drygt 12 procent av Sveriges befolkning en ”låg ekonomisk standard” (mindre än 60 % av medianinkomsten) år 2007. 1991 var motsvarande andel 7,5 procent.

Ett mycket välmeriterat författarkollektiv publicerade ifjol en vetenskaplig artikel om USA ”Differences in life expectancy due to race and educational differences are widening and many may not catch up” (Health Affairs 2012;31:1803-1813. De fann att den förväntade livslängden hos män och kvinnor med mindre än 12 års skolgång i USA år 2008 inte var bättre än på 1950- och 1960-talet. . Vita män och kvinnor i USA med minst 16 års utbildning hade en förväntad livslängd som var drygt 14 år längre för männen och drygt 10 år längre för kvinnorna än den var hos svarta med högst 12 års skolgång. Skillnaderna har ökat över tid och lett till att det finns minst två ”Americas”. ”These gaps have widened over time and have led to at least two ”Americas”, if not multiple others, in terms of life expectancy..”.
Kapitalistiska pyramiden imagesCAFVRVSE
Jag skjuter här in andra erfarenheter. Den ansedda medicinska tidskriften the Lancet rapporterade 2009 (2009;373: 399-407) att dödligheten ökade och att medellivslängden minskade i de flesta post-kommunistiska länder i Europa i början av 1990-talet. Man fann att massprivatiseringsprogrammen (överföring av minst 25 % av stora statligt ägda företag till den privata sektorn inom 2 år) var förenade med en ökning av dödligheten bland vuxna män med 13 %. Detta genomfördes snabbast och mest genomgripande i Ryssland, där också dödligheten ökade mest.

Vad bör göras?
Det välmeriterade författarkollektivet till den vetenskaplig artikel om USA ”Differences in life expectancy due to race and educational differences are widening and many may not catch up” (Health Affairs 2012;31:1803-1813) drar slutsatsen ”Budskapet för policy makers är klart: Sprid och öka utbildningen till unga, medelålders och äldre människor mede olika rasbakgrund för att minska det stora gapet i hälsa och livslängd som består idag”.. Det finns visst vetenskapligt stöd för att utbildningsnivå har positiv betydelse för hälsa och livslängd, även om generaliserbarheten till effekter av hög utbildning i hela befolkningen (om möjligt) torde vara begränsad.

Min uppfattning är att slutsatsen inte är tillräckligt hållbar av flera skäl. Med tanke på den omfattande arbetslösheten i USA (officiellt omkring 8 % med ett mått men 20 % med ett annat mått som ligger sanningen närmare, se tidigare blogginlägg) är det högst osäkert om ökad utbildning (vem ska betala för den) i dagens situation skapar fast jobb, ökad trygghet eller i sig bättre levnadsvanor bland de med lägre utbildning i hela befolkningen.

Denny Vågerös förslag är intressantare och ligger Marmot-kommissionens bedömning. Denny nämner tre punkter för en global folkhälsopolitik:
1. Förändring av den globala fördelningen av makt, pengar och resurser.
2. Förbättrade dagliga levnadsförhållanden för alla.
3. Löpande system för bevakning och analys av globala hälsotrender – samt av insatser för att lösa hälsoproblem.

Denny Vågerö: ”Huvudinnehållet i en ny politik för global folkhälsa måste handla om att reducera de enorma globala klyftorna i hälsa genom att lyfta de som släpar efter”.Han skriver att ”Det fanns tidigare en uppfattning att den globala ekonomiska tillväxten mer eller mindre automatiskt ledde till bättre hälsa för alla”, och nämner Globaliseringsrådets första rapport (Norberg 2007, sid 83-85). ”Idag vet vi att det inte stämmer”. Han nämner också att att ”Världsbankens och IMF:s roll och infolytande ofta varit negativt ur hälsosynpunkt”.

Och igår hade DN en artikel med den talande titeln ”Jämställt på jobbet ger bättre hälsa.”

Men man kan fråga sig om största potentialen ligger i att ersätta kapitalismen med ett betydligt mer humant och mer demokratiskt ekonomiskt system baserad på planekonomi och på att befolkningen kontrollerar resurserna och produktionsmedlen på jorden i stället för en liten, liten grupp som nu. De använder sin makt och sin fångenskap i kapitalismens tvångströja till att sträva efter att i konkurrens maximera företagens vinster i stället för att producera för befolkningens behov på basis av analyser och demokratiskt fattade beslut.

Befolkningen mer beredd än man tror!
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).

Min publicerade kommentar (500 tecken) i DN Debatt ”Den globala ökningen av ojämlikhet i hälsa och livslängd har sin parallell till ökade ekonomiska skillnader globalt sedan 20-30 år. Wilkinson & Pickett fann i Jämlikhetsanden att ökad av ekonomiska ojämlikhet i i-länder och USA:s delstater var kopplat till ökad ohälsa och allvarlig social problematik. Kraftigt ökad arbetslöshet och otrygghet bidrar. Dagens odemokratiska ekonomiska system där ett fåtal beslutar med vinstmaximering och ej befolkningsbehov och miljöhänsyn som mål måste ersättas.”


intressant.se, , , , , , , , , , , , , , ,

DN Debatt 29/1 DN 28/1 Svensson-bloggen SvT Uppdrag Granskning 12/12 Svd 12/12 AB 12/12 DN 20/9
SvD 20/9 Aftonbladet 20/9 Expressen 20/9SvT 20/9 DN 7/9 SvD 7/9 Aftonbladet Expressen 7/9
SvT 7/9
Sveriges Radio 7/9 DN 6/9 , Occupy Wall Street 4/9 ,SvD 6/9 , Expressen 6/9 , Aftonbladet 6/9 , SvT 6/9 , Sveriges Radio 6/9 , DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv

  2 comments for “Sociala skillnader och ekonomisk ojämlikhet i dödlighet ökar – Vad bör göras?

  1. MA
    2 februari, 2013 at 12:42

    ”LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är beredd att släppa alla krav på att förändringar i arbetsrätten ska tas genom politiska beslut.”SVD

    Utveclingen går inte mot mer demokrati tyvärr..

  2. 2 februari, 2013 at 13:20

    Nej, det är väl länge sedan LO-ledningen sloggs för arbetarklassens intressen.
    ”Gör facket till en kamporganisation!” (mot Kapitalet är det bäst att tillägga).

Comments are closed.