|
Endera dagen sätter sig Fredrik Reinfeldt i ett av regeringens jetplan och far iväg till Kina och Himmelska Fridens torg. Men i Kina finns knappast någon himmelsk frid, där protesterar människor dagligen för sina mänskliga rättigheter. Situationen i Europa är marginellt bättre, visserligen har det öppnare EU medfört en viss del av ökad rörlighet, men det riskerar också att skapa en euroslum. De fattigare länderna i Europa exporterar en del av sin arbetskraft, något som givetvis är en styrka om de arbeten de får betalas enligt gällande avtal i länderna de kommer till. Själv känner jag till en lägenhet i kommunen där det bor ett tjugotal unga män som har olika arbeten här i Sverige, mest inom byggnadsbranschen. Om dessa får avtalsenliga löner vet jag inte, men deras boende är allt annat än människovärdigt, så långt är allt tydligt och klart. Globaliseringen i sig är av godo, däremot får den inte ske för snabbt. Världsekonomin är som kommunicerande kärl och rören som jämnar ut trycket i dessa får inte vara av pipelinetyp, det måste vara en mindre diameter så att inte skillnaderna mellan nationerna utjämnas över en natt utan snarare över en tioårsperiod. Det som annars sker är att alltför drastiska förändringar kommer att leda till orättvisor med tilltagande missnöje och därmed också ett ökat utrymme för olika etnokratiska och främlingsfientliga grupperingar. Nu reser Fredrik Reinfeldt till Kina, ett land som saknar de mest elementära mänskliga rättigheter och som idag har övergått från att vara en kommunistisk diktatur till att bli en kapitalistisk dito. Vad jag anser om Olympiska spel framgår på annan plats här, men är det |
något ställe som Reinfeldt borde prioritera så är det Turkiet. Turkarna måste släppas in i EU, och det så fort som möjligt. Det enda man behöver se till är att Europas fackliga regler stärks och att de löneavtal som gäller i de enskilda medlems- Det belyser lite av det dilemma som regeringen Reinfeldt står inför. De vill att folk i Sverige ska vara positivt inställt till EU och ett ökat samarbete i Europa. Men de förmår inte försvara landets intressen inom regionen, fackföreningarnas roll i landet, i stället väljs det minsta motståndets väg – att resa till Kina.
Andra om: Globaliseringen, Euroslum, Turkiet, Kina, Reinfeldt, Olympiska spel, Facken, Avtal, Politik [tags]Globaliseringen, Euroslum, Turkiet, Kina, Reinfeldt, Olympiska spel, Facken, Avtal, Politik[/tags] |
11 svar till “Reinfeldt och Kina?”
Tidigare så drog vi ett likhetstecken mellan demokrati och välstånd å ena sidan, samt diktatur och förslumning å andra sidan!
Det farliga ligger i att Kina kan komma att utgöra ett exempel som fler länder vill kopiera = en ekonomisk tillväxt över decennium, räknat i tvåsiffriga tal, samt diktatur på en och samma gång! Lägger man ihop dessa två så KAN det stavas lysande affärer! En våt dröm för många kapitalägare! Hur ska demokratierna och deras kapitalister hantera detta faktum? Tyvärr är detta en smula FÖR lockande för många makthavare i västvärlden!
Fast Kinas ekonomiska uppsving räknat på den klassiska BNP är inte en fungerande måttstock då flera aspekter döljs i begreppet då kostnaderna inte redogörs. T ex kostar inte åldringsvården mycket i Kina – för de ha nämligen ingen! Lika så vården av psykiskt sjuka, handikappade o.s.v. eller för den delen kostnaderna för miljöpåverkan.
Är de inte en smula märkligt att en växande ekonomi likt Kinas inte bryr sig om ett dugg att investera i t ex åldringsvård? Eller i miljötänk? Kina är därför sig likt! På samma obegåvade sätt som kulturrevolutionen genomfördes i Kina och blev just den enkelriktad utförsbacke, så lär ekonomin så småningom kollapsa igen – det är som bekant väldigt dyrt att bygga väldigt billigt! För att inte tala om korruptionen i stadsförvaltningen? Korruptionen är nog på kort sikt det värsta hotet och de känner de styrande i Kina till, men är oförmögna att göra något åt då den är SÅ utbredd!
Jinge, utveckla gärna dina idéer om Turkiets EU-medlemskap! Varför är det så viktigt?
Jinge skrev ”är det något ställe som Reinfeldt borde prioritera så är det Turkiet. Turkarna måste släppas in i EU, och det så fort som möjligt.”
Tycker du? Varför det? Det skulle vara intressant varför Turkiet, som knappast är en demokrati ens, och som för närvarande styrs snarare av militären samt högsta domstolens uttolkning av Atatürks fascistiska konstitution, än av folkvalda representanter. Om man tillägger begränsade tryck- och yttrandefrihet (till och med för premiärministern!) som kan leda till fängelsestraff samt framför allt deras systematiska förtryck av minioritetsgrupper, i synnerhet kurder, och deras statsstyrda historierevisionismen skulle i alla fall inte jag vilja se dem bli en del av EU.
Men jag litar på att du har några bra argument. Så presentera dem gärna.
PS. Oj då, där var jag lite snabb med mina meningar så det blev rätt konstiga meningsbyggnader. Jag hoppas att det framgår vad jag menade ändå.
Micke: Du har rätt i att mycket är fel i Atatürks konstution är felaktig och måste förändras. Ett sådant förändringsarbete är på gång, mycket på grund av det regerande AKP. Processen motarbetas dock av domstolar och militär, något som är svårt att undvika att se och höra, även om man som jag är positiv till Turkiet och ett turkiskt EU-medlemsskap.
Just på grund av AKPs förändringar måste EU jobba starkare för att knyta till sig Turkiet. Ett av skälen till att Turkiet sakta reformeras är ett hägrande medlemskap i EU. Detta måste uppmuntras, att bara stänga dörren för Turkiet är en signal att förändring inte lönar sig och att Turkar och muslimer inte hör hemma i Europa (och även strikt geografiskt tillhör Turkiet Europa). Det får inte ske.
Arktos:
Jag är medveten om att AKP är intresserade av att närma sig Europa samt att man i Europa använder ett hägrande medlemskap som morot för demokratiska reformer, samtidigt befinner sig Turkiet för närvarande i regeringskris då högsta domstolen i samarbete med militären försöker avsätta premiärminister Erdogan. Det tyder på att arvet från Atatürk knappast kan tvättas bort under en mandatperiod.
Motsåndet mot ett turkist medlemskap har dessutom inte alls med islam att göra. Turkiet är ett sekuläriserat land, det är lagstiftat och är mer eller mindre första punkten i konstitutionen. Det är ett land som har en sekulär lagstiftning som är mer extrem än i stort sätt något annat europeiskt land. Anledningen till att premiärminister Erdogan just nu riskerar att avsättas beror på att han har föreslagit att kvinnliga studenter ska få bära slöja på sina skolor, ett yttrande som, bara som yttrande, anses strida mot grundlagen.
Men viktigast av allt är förtrycket mot kurderna och den begränsade yttrandefriheten. Det är fortfarande olagligt i Turkiet att nämna vissa historiska skeden, till exempel förintelsen av närmare en miljon armenier i början av nittonhundratalet. Det är lika absurt som om det vore olagligt att nämna förintelsen av judar i Tyskland.
Att det finns krafter i Turkiet som åtminstonde utger sig för att man ska acceptera kurderna som folkgrupp, erkänna deras rätt att tala sitt eget språk och utöva sina traditioner, eller att man ska öppna upp för yttrandefrihet, så är Turkiet fortfarande ett vulgärnationalistiskt, centralstyrt land med en alldeles enormt stor och inflytelserik armé. Varför skulle vi vilja diskutera medlemskap med dem idag? Att man är öppna för ett medlemskap den dag då man har levt upp till någon slags demokrati som faktiskt skyddar mänskliga rättigheter, det är väl självklart. Men det kan dröja vääldigt länge innan Turkiet har kommit så långt.
(För övrigt är bara en liten del av Turkiet, strikt geografiskt, en del av Europa. Det har egentligen ingen betydelse men jag kan inte låta bli att rätta dig. Större delen av Turkiet befinner sig i Asien.)
För övrigt är jag fortfarande nyfiken på varför Jinge tycker att det är så viktigt att släppa in Turkiet i EU…
Det kommer jag att göra i en särskild bloggning endera dagen.
Micke: Först bör jag säga att jag håller med dig, Turkiet har en lång väg att gå, och det du nämner är inte alla punkter som måste avklaras. Men, att som Frankrike, och ofta Tyskland kategoriskt avfärda ett EU-medlemskap, trots försök och vilja att göra upp med sitt märkliga statskick och den något märkliga inställningen till sin historia och sin befolkning. Om inte Turkiet mer uppmanas att närma sig Västeuropa tror jag, tyvärr, att ingen förändring kommer att ske.
Så visst, Turkiet måste förändras. Men EU-staterna måste lika väl ge landet en morot.
Och så geografin, du har rätt, jag lever för mycket i den klassiska värld där hela Mindre asien var en självklar del av Europa!
Arktos:
Jag tror att vi är mer eller mindre överens. Jag anser också att Europa ska föra en öppen dialog med Turkiet samtidigt som man ska vara sträng med krav på demokratiska och humanitära reformer. EU ska vara en morot, men ingen i Europa ska än så länge ens ge Turkiet intrycket av att de snart är framme. Det kommer att bli en sår balansgång, och jag håller med dig om att den här dialogen behövs. Samtidigt är det slutligen Turkiets egna ansvar att städa upp sitt märkliga statsskick och bevisa både frihet, demokrati och stabilitet (man ska inte glömma att det är ett land som har haft tre militärledda statskupper följda av ren militärdiktatur bara sedan 60-talet).
Det jag reagerade på var att Jinge skrev att “är det något ställe som Reinfeldt borde prioritera så är det Turkiet. Turkarna måste släppas in i EU, och det så fort som möjligt.” Jag anser att i dagsläget är ett medlemskap av uppenbara skäl, som jag har presenterat, helt uteslutet. Reinfeld ska dessutom inte fjäska för Turkiet, särskilt inte i dagsläget. Och framför allt: Turkiet ska INTE släppas in i EU så snabbt som möjligt. De ska släppas in när de är mogna för det. Om den dagen kommer.
Nu väntar vi med spänning på vad Jinge ska prestera i skriftväg om Turkiet : -)