Privatisering=sämre och dyrare vård. Zaremba har mycket rätt – men missar han målet?


På DN Kultur publicerar idag Maciej Zaremba sin andra, utmärkta artikel om svensk sjukvård ”Hur mycket bonus ger ett benbrott?” i artikelserien ”Patienten och prislappen”. Det är en lång, inträngande artikel, baserad på ”research”. Den ger stöd åt all den kritik som bland annat jag riktat mot negativa effekter på vården, om privatisering och okunnig styrning, men har ett rikare och konkret, aktuellt underlag. Jag har i blogginlägget 17/2 ”Privatisering innebär dyrare och sämre vård?” refererat till Zarembas första artikel ”Vad var det som dödade herr B?”
OBS att min generella kritik innebär inte att det inte finns bra privat vård! Det är systemets egenskaper och brister som diskuteras.

En av flera brister som påtalas är ”I Ryssland stavas förklaringen … Korruption. I Sverige stavas det ”New public management”, som går ut på att också sjukvården och polisarbetet består av ”produkter” som kan prissättas på samma sätt som varor”. Zaremba ger flera exempel på hur godtyckligt och dåligt detta fungerar, och har intervjuat mycket frustrerande läkare och annan sjukvårdspersonal. Artikeln visar också hur detta försämrar vården och att allvarligt sjuka patienter kan komma i kläm på ett livshotande sätt.

Utmärkt!I förhållande till kritiken av t.ex. med dr Jan Halldin i Läkartidningen och mina blogginlägg slår Zaremba in öppna dörrar. Tack!

Tveksamheter eller brister?
Först ska sägas att en del av de jag behandlar som brister kanske behandlas i kommande artiklar av Zaremba.
1. Riskkapitalet. Han skriver vidare ”Det mesta av debatten kring sjukvården handlar om privata företag som skor sig på skattemedel. Vilket borde förhindras, förstår man… ”Om alla riskkapitalister drivits ut från vården skulle nästan ingenting förändras.
Jag menar att detta är fel. Riskkapitalet innebär bland annat att skattepengar som är avsedda för att förbättra vården i stället går till skatteparadis eller liknande.
strong>a) Alla stora vårdkoncerner utom Praktikertjänst ägs av riskkapitalbolag. Genom smart manöver med aktieägarlån till hög ränta hamnar stora belopp av medborgarnas skattemedel i privata fickor. För Attendo och Capio går vinster via holdingbolag i Luxemburg till skatteparadisön Jersey i engelska kanalen, medan vinster från Aleris går till grannön Guersney. Sveriges enda privata akutsjukhus, S:t Görans i Stockholm -vars ekonomi garanteras av skattemedel via landstinget, har gett vinster på 482 miljoner sedan privatiseringen 1999. Under samma period har ägaren Capio betalat 16.700 kronor i skatt (Dagens Industri). Vad säger Skatteverket?

Dagens Industri skriver 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län (sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt), där den svarar för 23 % av nettkostnaderna.

b) Riskkapitalet är en yttring av kapitalismen, som är ett ekonomiskt system där vinstackumulering med nödvändighet är det centrala, inte användning av resurser till befolkningens bästa efter demokratiska beslut. Vi behöver en kraftigt förbättrad demokrati, som innefattar också det ekonomiska livet. Garanti är det inte.
c) Tänkandet, värderingen hos de som arbetar i vården påverkas och har påverkats av kapitalismen så att vården försämras.
Ett exempel är att de med flera hälsoproblem nu får dessa separat behandlade vid olika besök och ej för samtidigt som förr – innebär sämre vårdkvalitet. (är f.d husläkare, professor) samr sisk för att allvarliga tillstånd hinner försämras deletärt till kommande besök. Vidare är valfriheten en chimär, då patienten inte kan finna tillräcklig, relevant och förståelig information om olika mottagningar och enheter för att kunna göra ett välinformerat val. Detta försvåras av olika enheternas strävan efter att marknadsföra sig själva

2. LEON satt ur spel.
I en artikel på DN Debatt 14/4 med titeln ”Nödvändigt med ett socioekonomiskt index i ersättningssystemet” riktade Jan Halldin och jag kritik mot att ”Primärvårdens Vårdval ger en fortsatt ojämlik vård”. Vi kritiserade bland annat måttet ”antal läkarbesök”, bland annat då Vårdval medfört att en del sjukvårdskontakter som tidigare korrekt togs om hand av sjuksköterskor nu går till läkare, då det ger bättre ersättning. Detta medför också att den lovordade LEON-principen urholkas och att vården fördyras onödigtvis. (LEON=Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå). Filippa R och andra landstingsråd hade inga bra motargument i sitt svar – anser jag.

3. Vårdforskningen behandlas inte. Professor Göran Dahlgren visade i en omfattande littersturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift). Som med doktor Jan Halldin påpekat i Läkartidningen 5/10 2011, finns det dessutom risk för att privatisering medför att vården blir mer ojämlik, att ekonomiska intressen förstärks på bekostnad av kvalitet och vårdbehov.

I den vetenskapliga granskning i boken Konkurrens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (SNS Förlag, red. Laura Hartman) kunde svenska forskare inte inte finna stöd för att privat verksamhet inom vård, skola, individ- och familjeomsorg etc. var effektivare eller gav bättre resultat än offentlig vård.

Vad bör göras?
Liksom en mer känd vänsterman för 111 år sedan vill jag ställa denna fråga inom ett viktigt, men inte lika viktigt område som denne behandlat.
1. Vrid klockan tillbaka.
På DN Debatt 18/2skrev Daniel Suhonen och Dany Kessel att en ny undersökning visar att ”En majoritet svenskar är kritiska till vinster i välfärden och vill att frågan åtgärdas.” De lägger fram ett förslag som förbjuder vinstdrivande företag i välfärdssektorn, vilket tilltalar denne bloggare. De skriver också ”Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut, samtidigt som en Välfärdskommission inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt.” Behandla detta mycket seriöst – här har socialdemokratin sin stora chans!
2. Beakta vetenskaplig kunskap vid organisering av vården.
3. Fördela resurserna efter ett socioekonomiskt index, liksom tidigare.
4. Ersätt på litet sikt kapitalismen med ett betydligt bättre ekonomiskt system baserat på ökad demokrati, långsiktig användning av gemensamma resurser, arbete åt alla och med utrymme för kreativitet.

Vill landets medborgare och skattebetalare vill betala mer för en vård som sannolikt är sämre genom och mer ojämlik (i strid med Hälso- och sjukvårdslagen) och där utsatta grupper riskerar att hamna i kläm, och där vinstmedel går till skatteparadis i utlandet?


intressant.se, , , , , ,, , , , , , , , , , ,

DN Debatt 16/4 DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011

  4 comments for “Privatisering=sämre och dyrare vård. Zaremba har mycket rätt – men missar han målet?

  1. 21 februari, 2013 at 13:58

    ”Tveksamt. Det är inte någon principiell skillnad mellan att privata företag tar ut en vinst på sjukvård och att de gör det på tegelsten. Pengarna ”försvinner ut ur systemet” i båda fallen. Jag skulle vilja hävda att det stora problemet är att man använder vinstkriterier på sånt som inte går, och att det inte gör ett vittens skillnad om det är staten, landstingen eller ett vinstdrivande företag som gör det.

    Se Johan Rönnbloms lysande artikel på http://www.newsmill.se/artikel/2012/08/07/ideologin-f-rblindar-om-v-lf-rdsvinster eller min egen kanske mindre lysande på http://gemensam.wordpress.com/2012/09/03/varfor-har-dom-inga-vettiga-argument/”

  2. 21 februari, 2013 at 14:11

    Rönnbloms kritik av argument för vinst i vården är bra vid en snabb läsning. Han nämner dock inte ett centralt argument: Forskning visar inga fördelar med privat vård, men nackdelar avseende vårdens kvalitet, vilket indikerar Zaremba med exempel och jag, med hänvisning till forskningen.
    Även inläggen av dig och andra skribenter på den refererade siten finner jag värdefulla.

  3. Ingrid Eckerman
    4 mars, 2013 at 14:44

    Läs min blogg KONTROLLSAMHÄLLET – EN FÖLJD AV NEW PUBLIC MANAGEMENT. http://www.ingrideckerman.blogspot.se/2013/03/kontrollsamhallet-en-foljd-av-new.html

    • 4 mars, 2013 at 14:55

      Rekommenderas! Utdrag ”Själv har jag blivit lovad av en moderat politiker att ”alltid” kunna välja kommunal hemtjänst. Men detta tycks inte längre gälla i Rågsved och Hagsätra. Där finns bara privata företag att välja mellan! Vilken valfrihet är detta?”

Comments are closed.