Detta inlägg baseras på artiklar och debattinlägg i Aftonbladet, Dagens Medicin, Folket i Bild-Kulturfront, Göteborgsposten, Irak-Solidaritet, Läkartidningen och Svenska Läkare mot kärnvapen, som jag skrivit, ibland tillsammans med kolleger. Nyligen publicerade Anita Lilburn en artikel i Flamman.

Har du hört talas om uranvapen? I så fall tillhör du verkligen en minoritet. Kunskapen om dessa vapen och dess hälsoeffekter av uranvapen är tämligen okänd i Sverige. Utomlands hittar man rubriker som ” Stor ökning av missbildningar i Falluja, Irak” (Guardian 2009), ”WHO tystade ned bevis på effekter av utarmat uran säger experter” (British Medical Journal, 2006).

Uranvapen har använts av USA och Storbritannien under Gulfkriget 1990-91, i krig i f.d. Jugoslavien, i Irak åter efter 2003 och kanske i Afghanistan. De tillverkas i bl.a. USA Frankrike, Indien och Ryssland och Pakistan – och kanske i Sverige av Bofors, som ingår i den stora vapenkoncernen BAE Systems, men som vägrat besvara frågor om detta från undertecknad.

Uranvapen står i strid med internationella konventioner. I december 2010 uppmanade 148 stater i FN:s generalförsamling alla stater att informera om innehav och användning av DU i en resolution. USA, Storbritannien, Frankrike och Israel röstade mot medan Sverige lade ned sin röst, liksom flera EU-länder. EU-parlamentet har dock med stor majoritet fyra gånger röstat mot DU-vapen.

Vad är uranvapen?
Det handlar om projektiler som innehåller uran och som används därför att de är mycket tyngre än bly och har mycket större penetrationsförmåga genom pansar och bunkrar. I uranvapen, som helt domineras av uranisotopen U-238, kan finnas avfall från anrikning av U-235 i naturligt uran till kärnkraftsbränsle (utarmat uran, “depleted uranium”, DU), låganrikat uran och det särskilt farliga uranet som redan använts i kärnkraftverk, med små mängder mycket giftigt plutonium.

Vid nedslag brinner projektilerna med hög temperatur och bildar ett fint stoft av uranoxider, som lätt sprids med vinden. När stoftet inandas eller på annat sätt kommer in i kroppen kan partiklar fastna i lungorna och nå andra organ. En miljondels gram U-238 sönderfaller med tusentals alfa-partiklar per dygn, som skadar celler och arvsmassan, liksom små mängder giftiga och andra radioaktiva ämnen.

Hälsoeffekter
Uranvapen kan med stor sannolikhet orsaka cancer, missbildningar och ökad dödlighet. Man har funnit en signifikant ökning av barnleukemi i Basra, Irak och en fyrfaldig ökning av cancer och hög nivå av fosterskador i Falluja, där hårda strider pågick mellan trupper från USA och irakier 2004. Andelen pojkar bland nyfödda var lägre liksom i Japan efter atombomberna 1945, ett tecken på skada på könskromsomen. Forskare fann att uranrester är en sannolik orsak efter analyser av prover från jord, vatten och av hårstrån från föräldrar till missbildade barn, vilket stöds av forskning på försöksdjur och cellkulturer. Enligt rapporter från Irak är uppemot 300 platser förorenade med uranrester. Det är oklart vilken typ av uranrester som använts i dessa vapen. Ökad cancerfrekvens har också rapporterats efter krigen i f.d. Jugoslavien, bl.a. hos militärer från Italien. Studier på försöksdjur och cellkultur ger stöd för att uranvapen kan orsaka allvarliga hälsoeffekter.

I november 2011 redovisade forskare från Irak och Sverige en omfattande nedsmutsning av naturen i Irak av uranrester och allvarliga hälsoeffekter vid en workshop vid Luleå tekniska universitet. Forskarna antog också en resolution som beskriver uranvapen som mycket farliga, och som hävdade att de stater som tillverkar dessa vapen måste erkänna detta.

Sveriges riksdag har tidigare avslagit motioner om förbud mot DU-vapen. Utrikesutskottet skrev 2008 ”Skulle övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger hälso- och miljöskador, är utskottet berett att verka för ett förbud.” Nu finns tillräckliga bevis. Olika uppgifter tyder på att uranvapen kan ha använts i Afghanistan. Bör inte regeringen utreda om att svenska soldater i Afghanistan har exponerats för uranvapen och om Bofors tillverkar(t) dessa vapen?
Senare denna månadska frågan om uranvapen åter tas upp i FN:s generalförsamling. Den svenska regeringen har nu möjlighet att rösta för ett moratorium (sannolikt svagare skrivning liksom vid tidigare tillfällen i FN) liksom de flesta av världens länder med all sannolikt kommer att göra. Men man måste då ta fasta på vetenskaplig kunskap, tillämpa försiktighetsprincipen och inte så okritiskt följa USA som man brukar.
Närmare 15 organisationer har i ett brev till urtikesminister Carl Bildt bett den svenska regeringen att rösta ja till resolutionen denna gång, efter initiativ från Aktionsgruppen mot Radioaktiv Krigföring (AR)K. Brevet kommer att presenteras i kommande blogginlägg.

intressant.se, politik, uranvapen, Utarmat uran,USA, Depleted uranium, Kärnvapen, svält, krig, Irak, Afghanistan, ekonomi, FN, kriser, Svensk politik, utrikespolitik, cancer, missbildningar, spädbarnsdödlighet,

Aftonbladet 16/1 2012
Göteborgsposten 1/4 2012
Läkartidningens arkiv (nr 43 2010)
Dagens Medicin 16/4 2012Svenska Läkare mot kärnvapen
Folket-i-Bild-Kulturfront Svenska Dagbladet 28/6 2012 DN mars 2012Flamman 4/10SvT 1/12 2009 expressen DN IraksolidaritetARK Socialistiska läkare Folket-i-Bild-Kulturfront