Obamas Kennedyfaktor stiger

Redan före valet i South Carolina var Obama klar favorit och knappast någon kan vara speciellt överraskad över att han vann.


Möjligen är det
ett större bakslag för Hillary än vad man hade förväntat sig, ett bakslag som kan ha med hennes make att göra. Fler och fler reagerar surt på att Bill Clinton är ute för att dra sin lans för att hustrun ska bli president, och när demokraternas kamprop ”Förändring” ljuder som högst så mumlar säkerligen en del om att förändringen knappast kommer att infinna sig om klanen Clinton återigen får flytta in i Vita Huset.

SvD: ”I dagens New York Times får Barack Obama stöd från ett mycket speciellt håll, från Caroline Kennedy, dotter till John F Kennedy, som jämför Obama med sin far i ett debattinlägg med orden ”vi behöver ett ledarskifte i vårt land, precis som vi gjorde 1960” och ”jag tror att jag funnit mannen som kan bli den presidenten, inte bara för mig, utan för en hel generation amerikaner”.”

Nu skriver alla tidningar om ”Supertisdagen” som sannolikt kommer att bli avgörande i kampen mellan Obama och Clinton. Blir det en storseger där för någon av kandidaterna så kommer sannolikt resten av tiden att bli en ren transportsträcka. Samma sak gäller kanske republikanerna, men där är det ändå mera ovisst än vad det är bland demokraterna.

Det man kan fråga sig är väl om det egentligen har någon betydelse vem som är president i USA. Jag menar nog att det faktiskt har det. Sitter Hillary Clinton i Vita Huset så kan man lika gärna låta en republikan bli president. Hillary är

en hök jämfört med Barak Obama, och även om Obama tvingas att ta större hänsyn till militären och krigsindustrin så tror jag att han ändå är den bästa kandidaten av dem som har en faktisk chans att nå Vita Huset, än någon av de andra.

Dessutom har han stora möjligheter att nå samma opinionsmässiga framgångar som John F Kennedy, något som i kombination med att han är den som vore minst skadlig för resten av världen inklusive Latinamerika och Mellanöstern, gör att man i alla fall kan hoppas lite.

DN1 SvD1 AB1 Dagen

Andra om , , , , , ,

[tags]Barak Obama, Kennedyfaktor, USA-valet, Hillary Clinton, South Carolina, USA, Politik[/tags]

  6 comments for “Obamas Kennedyfaktor stiger

  1. lasse_x
    27 januari, 2008 at 15:37

    Kennedymyten är så långlivad, myten om Kennedy är av samma kaliber som den förljugna historien om kopojkarna och indianerna som Hollywood så länge lanserat.

    Kennedy vann med knappast möjliga marginal, förutom det här med change och hope var ett av de stora kampanjlöftena om storsatsning på det militära pga USA:s ”eftersläpning” kontra det “monolithic and ruthless conspiracy,”. Krustjev ville få tillstånd nedrustning av offensiva vapen Kennedy svarade med massiv uppbyggnad. Kennedy dubblerade Eisenhowers rekord i CIA covert operations runt om i världen och tyckte att “Latin America was the most dangerous area in the world”. Startade Vietnamkriget och var några andetag från att skicka in mänskligheten i kärnvapenkrig.

    Kennedy vann med minsta möjliga marginal men trots det svarade nånstans mellan 60-70% att de röstat på Kennedy efter han mördats. Beroende på hur man räknar vann Nixon the popular vote. Att det förekom omfattande valfusk i Texas och Chicago (Illinois) till Kennedys fördel lär många vara överens om nu, dessa stater vanns med liten marginal. I Chicago var det den beryktade R. M. Daley och Kennedys maffia connections som ordnade vinsten.

    Vilket också påpekades av Bob Dole när Gore först inte ville ge sig, han tyckte att Gore var a poor sport och att alla vet att Illinois är crocked till Democraternas fördel och exemplifierade med att Daley stole the election till JFK. Bill Daley var ordförande i Gores kampanj, Democraterna i Chicago är en ren Daley familjehistoria.

    Och den stackars Tricky Dick som får så mycket skit avslutade trots allt kriget som Kennedy startat, inledde dialog med sovjet och tecknade nedrustningsavtal, öppnade upp de djupfrysta förbindelserna med Kina. Och den illa sedda Johnsson var den stora sociala reformatorn i USA.

    På vilket sätt Obama skulle vara minst skadlig för latinamerika och inte minst mellanöstern är lite svårt att förstå. Han är iofs till mycket ett oskrivet kort eftersom han är så vag, men det finns ingen anledning att tolka in ogrundade förhoppningar i det.
    —-
    01/23/2008 jta.org
    The Democratic presidential candidate in a letter sent Tuesday to Zalmay Khalilzad, the U.S. ambassador to the United Nations, urged the United States not to allow the resolution to pass unless it notes the rocket salvos.

    The Security Council is in emergency session this week considering Israel’s blockade of Gaza.

    ”All of us are concerned about the impact of closed border crossings on Palestinian families,” wrote Obama, a U.S. senator from Illinois, in his letter to Khalilzad. ”However, we have to understand why Israel is forced to do this. Gaza is governed by Hamas, which is a terrorist organization sworn to Israel’s destruction, and Israeli civilians are being bombarded on an almost daily basis.

  2. 27 januari, 2008 at 16:18

    Jag är ingen Kennedybeundrare, och har aldrig varit. Han var ansvarig för Vienamnkriget bland annat. Med Kennedyfaktor pekar jag på det som det talas om i amerikanska medier, dessutom inbillar jag mig att Obama är bättre för världsfreden än Clintons, marginellt kanske men ändock.

  3. JT
    27 januari, 2008 at 17:22

    Skulle stålmannen existera skulle han sannorlikt fått över 90% av rösterna, vare sig han är engagerad i politik eller ger några valllöften. De resterande 10% är allt från avundsjuka till trotsiga mot en man som har krafter som de själva inte har. De 90% som utan tvekan hade gett sina röster till stålmannen har alla sina egna anledningar, men den större och korkade majoriteten tror att stålmannen räddar världen om han blir vald som USA’s president. Människor vill se mannen med störst makt sitta i tronen i hopp om att denna är den enda som kan rädda världen.

    Clinton får stor del av sina röster just för att hon är kvinna och för att jämnställdheten är ett stort ämne i dagens samhälle.
    Obama får stor del av sina röster men med en annan taktik. När har världen sett en amerikansk och mörkhyad president?
    Sen får man inte glömma alla röster som lämnas av individen som inte har intresset eller huvudtaget ett dugg insatt i politik.

    Vi behöver en ledare som gör människor medvetna och intresserade av omvärlden, inte en ledare med stor makt som med ekonomi som redskap lurar hela världen med dyra och strategiska kampanjer.

  4. daho
    27 januari, 2008 at 20:34

    Kollar man vart de står i de frågor som anses viktiga i amerikansk politik har ju Obama och Clinton, och för all del Edwards, i princip identiska program. Skillnaderna på den republikanska sidan är betydligt större.

    Immigration, vapenkontroll, skatter, Irak, ”moralfrågorna” (abort, stamcellsforskning, homovigslar m.m.) .. det är verkligen svårt att hitta skillnader. Den enda fråga med någon skillnad är kanske sjukvårdsdelen där Clinton och Edwards föreslår ett obligatoriskt, universellt (”socialistisk” som fox-högern kallar det) sjukvårdsprogram där alla är försäkrade medan Obama talar om ett program som ska vara ”affordable” men inte obligatoriskt.

    Med så små skillnader bir debatterna mer om vem som sa vad för 10 år sedan, vem som är mest erfaren eller vem som kan entusiasmera mest. Floskler är dom ”bra” på alla tre.

    Deras valmöten är ju annars rätt intressanta och milsvida från svensk politik. Någon som kan tänka sig att Sahlin eller Reinfeldt skulle kunna få en samlad publik att börja skandera slagord?

  5. 27 januari, 2008 at 20:38

    En annan lustig skillnad är att Obama och Vlinton talar om TVÅ krig, kriget i Irak och det i Afghanistan. Sverige har styrkor med i ett ”fredsbevarande” krig… :-/

  6. Cosmoskitten Qiami
    28 januari, 2008 at 12:20

    ”Sverige har styrkor med i ett “fredsbevarande” krig… ”

    Sverige är världens mest extrema land, värderingsmässigt iallafall.

    Motivering: Ta en koll på ”world values survey” (Googlingsbart!). Sverige är det land, vars åsikter avviker MEST från ett internationellt ”centrum / mitten åsikt” (Geometrisk undersökning, rita en prick i Inglehart value map, mät upp avstånden till några andra länder)

    Denna svenska extremism är nog till övervägande del något gott.

    Men ibland undrar man… det land som exporterar mest vapen per capita? (Räknat i pengar)

    Jinge: ”Krigsbevarande freder” finns det för många av. Vissa orättvisor leder nästan oundvikligen till mer elände. (Jmfr Shalom eller rättvis fred, med vapenstillestånd)

    En stilla bön för USA: Må de få en president som bryr sig om det egna landet, på landets eget territorium. USA behöver verkligen lite lugn och ro nu, och lösningen är INTE att klusterbomba bruna människor i ökenländer.

Comments are closed.