Mona Sahlin härmar den osynlige

Om man bortser från den debattartikel som Mona Sahlin skrev igår så tycks sosseledaren i allt väsentligt ha tagit efter högerledaren Reinfeldt.

Personligen tror jag att det är en taktik som förr eller senare kommer att straffa sig. Att (s) håller mängder av små rådslag nu för att forma en framtida oppositionspolitik är knappast något som väljarna grundar sin uppfattning på i nuläget. Folk valde högeralliansen utifrån moderaternas lögner om att de var det nya arbetarpartiet, och det gick hem tack vare att moderaternas analys var riktig, väljarna var så genuint förbannade på Göran Persson att man tänkte att det i alla fall inte kunde bli värre.

Det som sedan hände var att vanliga människor kom underfund med innehållet i högerpolitiken, det som förut till nöds kunde kallas solidaritet raderades snabbt och väljarnas sympatier gick tillbaka till moderpartiet. Det är också den direkta orsaken till sossarnas näst intill häpnadsväckande framgångar i opinionssiffrorna.

Och faktor nummer två är Sahlins användande av den Reinfeldtska formeln, att hålla sig undan och vara tyst. För om Mona Sahlin skulle ta debatten, som hon igår lovade göra med Sverigedemokraterna men motståndet istället var alliansen, ja då skulle det helt enkelt inte bli någon större diskussion. Socialdemokraternas egen högervridning har under de senaste åren varit så våldsam att skillnaden mellan (s) idag och (m) igår är nästan obefintlig.

Förr talade man om gråsossar eller betongsossar, det gör man i allt mindre utsträckning idag. Vi kan alla konstatera att många sossar har en politisk uppfattning som går helt i linje med moderaternas, det är bara att kolla runt i bloggosfären så hittar man sådana exempel. Själv vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. Jag inser förstås att (s) skulle vara bättre än (m) i regeringen, men samtidigt så är skillnaden obetydlig så att den egentligen inte finns.

En bra sak när det närmar sig val vore om styrkeförhållandena mellan blocken jämnades ut. Ett socialdemokratiskt regeringsinnehav enbart med stöd av miljöpartiet vore en ren

katastrof, en egen majoritet är lika illa som en ren högerregering som jag ser saken. Det är i så fall en situation som direkt skulle få Mona Sahlin att hamna i samma läge som Göran Persson, hon skulle bli en belastning.

Jag är dessutom övertygad om att Vänsterpartiet riskerar att splittras om partiet är lika pragmatiskt som det var förra gången de stödde en S-regering. Att vara socialist och samtidigt stödja (s) är en balansgång på slak lina, för socialisten.

SvD12 Dagen

Andra om , , , , , ,

[tags]Mona Sahlin, Högersossar, Betongsossar, Gråsossar, Politik, Osynlig, Högerpolitik[/tags]

  3 comments for “Mona Sahlin härmar den osynlige

  1. 21 januari, 2008 at 01:40

    Tycker det här var en klockren analys!

  2. Frozen
    21 januari, 2008 at 11:33

    Kommentarsreglerna! / Jinge

  3. Maria
    21 januari, 2008 at 12:45

    Sahlin har kritiserat Israel, FÅR hon verkligen vinna valet då?

Comments are closed.