Missnöjda primärvårdspatienter i utsatta områden söker akut på sjukhus


Denna artikel har publicerats i Läkartidningen nr 22-23 , och behandlar närmast en av flera nackdelar med privatiseringen inom sjukvården i Stockholms län. Artikeln återges med godkännande av författaren, med doktor Jan Halldin, f.d. chefläkare inom Stockholms läns landsting, och är försedd med referenser.

Jan Halldin är aktiv i Gemensam Välfärd och har genom åren skrivit många debattartiklar i Läkartidningen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som kritiserar bland annat privatiseringen av vården.

Artikeln.

”Femårsutvärderingen av primärvårdens Vårdval Stockholm visar att ett högt vårdbehov skattat med det socioekonomiska behovsindexet CNI har ett starkt negativt samband med patientnöjdhet. Primärvårdspatienter från utsatta områden söker ofta akut på sjukhus. Ett socioekonomiskt index bör snarast införas i Vårdval Stockholms ersättningssystem.

Rapporten »Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm« har tagits fram av Karolinska institutet och Stockolms läns landsting [1]. I utvärderingen har ett socioekonomiskt vårdbehovsindex, CNI (Care need index), införts som mätvariabel i relation till patientnöjdhet. Det framkommer i huvudrapporten [1] och mer detaljerat i en delrapport [2] att av de nio variabler som tas upp i figuren har ett högt vårdbehov skattat med CNI det mest negativa sambandet med patientnöjdhet.
Halldin 140614 Figur1_Halldin

CNI (Care need index) (vårdbehovsindex) är ett socioekonomiskt behovsindex för de listade individerna per mottagning. CNI baseras på sju variabler; antal ensamstående 64 år och äldre, antal utlandsfödda utanför Norden, antal arbetslösa, antal ensamstående föräldrar, antal som flyttat in det senaste året, antal lågutbildade och antal barn som är mindre än 5 år.

Patientnöjdhetsindex – medelvärde per mottagning av resultaten av fyra frågor ur patientenkäten om delaktighet, information, bemötande och helhetsintryck.
Halsa 2 untitled

I en underlagsrapport utarbetad inom Stockholms läns landsting [3], som undertecknad fått ta del av, framkommer det att de som är listade på husläkarmottagningar med förväntat större vårdbehov (högre CNI) bland de listade hade ett större antal akutbesök på sjukhus, ett statistiskt säkerställt samband. Vidare framkommer att de som är listade vid husläkarmottagningar med många akutbesök på sjukhus per listad i genomsnitt också är mer resurskrävande när de kommer till sjukhus. Rapportens författaren anser att man bör vara försiktig i tolkningen av detta senare fynd, och skriver att den slutsats man törs dra är att det inte finns någon tendens till att husläkarmottagningar med många akutbesök på sjukhus har det därför att deras listade söker sig till sjukhus med enklare besvär [3].
Kollegor

Vårdcentraler i utsatta områden har listade invånare med stora vårdbehov. Dessa vårdcentralers patienter känner sig mindre nöjda med sin primärvårdsmottagning i frågor som rör patientnöjdhet, och de söker i större utsträckning akut på sjukhus. Varför har det blivit så?

I samband med att Vårdval Stockholm infördes 2008 togs det socioekonomiska indexet i Stockholms läns landsting bort. I genomsnitt förlorade då en vårdcentral i ett utsatt område två miljoner kronor mer i fast ersättning per år jämfört med en vårdcentral i ett välbärgat område [4]. Rinkeby vårdcentral, som hade det högsta värdet på socioekonomiskt index 2007, förlorade drygt 11 miljoner kronor i intäkter mellan 2007 och 2008. Personalstyrkan fick lov att nästan halveras trots ungefärligen samma antal listade personer [4].
Läkare imagesCACB0K2Q

Vårdcentraler i utsatta områden har för att kompensera sig för dessa resursförluster främst behövt ta ett större antal läkarbesök. Den prestationsbaserade ersättningen (den så kallade rörliga andelen), som främst har med antalet besök att göra, är i Stockholms läns landsting cirka 60 procent, en betydligt högre andel än i andra landsting. Utifrån den rörliga ersättningens utformning inom Stockholms läns landsting lönar det sig främst med korta okomplicerade läkarbesök då mottagningarna får betydligt högre ersättning för läkarbesök än för sjuksköterskebesök. Läkarbesöken ger samma ersättning oberoende av svårighetsgrad och tidsåtgång. Av ekonomiska skäl kan telefonrådgivning och sjuksköterskebesök omvandlas till läkarbesök genom att man exempelvis på vårdcentralerna vissa dagar har så kallad »snuvmottagning«. Det finns också visst stöd för att patienter med sammansatta vårdbehov i dag får besöken uppdelade på fler återbesök mot att tidigare ha fått alla åkommor bedömda och åtgärdade vid ett besök.

Ett flertal läkare i främst utsatta områden har genom åren vittnat om att de har varit tvungna att ta emot lätta, okomplicerade läkarbesök för att få budgeten att gå ihop. Redan 2008 visade en konsultrapport allvarliga brister med hög arbetsbörda på vårdcentraler i låginkomstområden där den medicinska kvaliteten på sikt ansågs hotad [5].

Alliansens sjukvårdsföreträdare inom Stockholms läns landsting kommenterade femårsutvärderingen av Vårdval Stockholm på Dagens Nyheters nätupplaga [DN.se, 3 feb 2014] under rubriken »Ny rapport slår hål på myterna om Vårdval Stockholm«. Artikeln är okritiskt positiv till Vårdval Stockholm. Det påstås bland annat att »Det tidigare ersättningssystemet, med en hög fast ersättning och inte främst ersättning per vårdbesök, gynnade snarare vårdgivare än patienter i socioekonomiskt svaga områden«. Detta uttalande visar en bristande respekt för både patienter och vårdgivare i utsatta områden. I själva verket missgynnas både patienter och vårdgivare i hög grad av det nuvarande ersättningssystemet. Det är nödvändigt, så länge vårdvalssystemet finns kvar i vårt land, att snarast justera den fasta ersättningen inom Vårdval Stockholm utifrån socioekonomiska förutsättningar, vilket 16 av 21 landsting redan har gjort.
Justitia 1 90px-Statue_of_Themis
Nätartikeln i Dagens Nyheter vittnar om allvarliga insiktsbrister hos artikelundertecknarna om vad sjukvård egentligen är. Sjukvård handlar inte främst om marknadsekonomi utan om någonting som är mycket viktigare, nämligen medicinsk kvalitet och resultat av medicinska behandlingar, samt inte minst om människosyn och omsorg om medmänniskan.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.”

Referenser
1.Dahlgren C, Brorsson H, Sveréus S, et al. Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm. Stockholm: Karolinska institutet, Stockholms läns landsting; 2014.
2.Dahlgren C, Brorsson H, Sveréus S, et al. Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm: Del 2: Tillgänglighet och konsumtionsmönster. Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME). Rapport 2013. Stockholm: Stockholms läns landsting, Karolinska institutet; 2014.
3.Flordal PA. Framtidens akuta omhändertagande. Sökmönster. NKS. Förändringar. Underlagsrapport 31 okt 2012.
4.Halldin J. Nödvändigt med breda diskussioner om Vårdval Stockholm. Läkartidningen. 2010;107:370-1.
5.Patientmixens betydelse för effektiviteten hos husläkarmottagningar. Stockholm: Ernst & Young; 2008.

intressant.se,,
, , , , , , , ,
, , , , ,, , , , , , , , , , , ,, , , , , ,

Jan Halldin i Läkartidninge nr 22-23 DN Debatt 23/6 Läkartidningen nr 14DN Debatt 26/6 2013 Läkaruppropet Läkartidningen Ingrid Eckermans blogg Läkaresällskapet – Zarembas reportageserie Läkartidningen 28/5 Läkartidningen 21/5DN 17/4 Läkartidningen 27/5 Läkartidningen 28/5 DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare

  2 comments for “Missnöjda primärvårdspatienter i utsatta områden söker akut på sjukhus

  1. Kjell Holmsten
    18 juni, 2014 at 09:05

    Sjukvård har alltid haft ihjäl ca 20-30000 patienter årligen i felbehandlingar och förgiftningar. Själv lever jag efter ett måtto som en 101 årig dam levde efter – ”Akta dig för doktorn, då lever du länge. Han kan ju hitta något fel på dig” Och med det menade hon fast i vårdsvängen och förgiftad. Människor dör som flugor på sjukhusen och dör mycket sällan hemma. Kirurgi och viss ”hjärt” vård är det enda som fungerar inom svensk sk. Sjuk vård? Allt går ut på att sno så mycket av skattekakan som möjligt. Du gör tyvärr samma fel som svensk politisk styrd media, du visar inte på alternativ vård. Titta på Tyskland eller Frankrike, de har en mer fungerande vård än USA eller Sverige. Om detta skrivs det mycket sällan, inte här heller tyvärr.

  2. Kjell Holmsten
    19 juni, 2014 at 11:04

    Här en bra artikel om hur förgiftningen fortsätter och sprids ut i 3:e världen bland annat. Snabbmatsindustrin är nära lierad med en annan förgiftningsindustri, nämligen Big Pharma. Svensk sk. sjuk vård är baserad på denna industri. Ingenting utan att doktorn skriver ut ett piller. Läs denna mycket informativa artikel av en fd. styrelsemedlem i cancerfondens styrelse. http://antropocene.se/2014/june/peak-fat.html

Comments are closed.