Idag skulle ett möte om flyktingströmmarna och flyktingmottagandet ha ägt rum som ett samtal/debatt med deltagande av Hans Öhrn och den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Christina Höj Larsen. Mötet blev inställt då Höj Larsen inte ville debattera med vad som hon kallar ”Assadsympatisör”. Hans Öhrn är medlem i Föreningen Syriensolidaritet (FSS) som INTE tar ställning för eller mot Assad. Däremot stödjer FSS FN:s fredsarbete och menar liksom FN att det syriska folket demokratiskt måste få bestämma om sin framtid, gärna i de föreslagna FN-övervakade valen. Detta är väl självklart ur demokratisk synvinkel. Det är beklagligt att mötet, som delvis går utöver FSS paroller, ställdes in. Jag kan publicera Hans Öhrns kommentarer till det hela samt ett utdrag ur hans tal, med fokus på Sveriges imperialism.
(Föreningen Syriensolidaritet har inte någon paroll om imperialism). Observera att hans kritik avser en riksdagskvinnas och en riksdagsmans uttalanden i denna fråga, ej Vänsterpartiet som sådant.

Artikeln.
I dag skulle jag i egenskap av medlem av Föreningen Syriensolidaritets styrelse ha talat på ett möte som en av vänsterpartiets Stockholmsavdelningar hade bjudit in till. Meningen var att jag skulle prata om bakgrunden till dagens flyktingströmmar tillsammans med den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Christina Höj Larsen om flyktingmottagandet i Sverige. När mötet annonserades på Facebook började några ur den “socialist”-svans som V dras med att agera för att det skulle ställas in. Det är inte mycket att säga om. Denna våldsbejakande svans är känd för att agera i tämligen aggressiva ordalag mot krafter som inte tror att väpnat stöd till allsköns “rebell”-rörelser för att störta “diktatorer” (utanför den västerländska kulturkretsen) alltid är en bra lösning. Värre är att Christina Höj Larsen nästan omedelbart meddelade att hon drog tillbaka sin medverka med motiveringen att ”Assadsympatisörer” skulle delta och hon ville inte ”medverka till att legitimera Assad”. Hon fick genast medhåll av vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Hans Linde, som glatt twittrade: “Helt rätt Christina! När miljoner människor flyr från Assads Tunnbomber och förföljelser ska inte vi ge en millimeter av legitimitet åt denna diktator.”

Om Christina Höj Larsens reaktion kan man bara spekulera. Det var länge sedan yrkespolitiker levde på medlemmarnas pengar. I dag är partiväsendet i Sverige en statlig angelägenhet och politiker försörjda ur statskassan. Det betyder relativt bra löner, goda förhållanden och rikliga pensioner om man lyckas hålla sig kvar tillräckligt länge. Kanske fruktade Christina Höj Larsen en Bonnierdirigerad kampanj (eller Schibsteddirigerad) om att hon medverkade till att legitimera Assad genom att delta i ett möte tillsammans med en “Assadsympatisör”. En sådan kampanj kan i dagsläget betyda ett snöpligt och omedelbart slut på den politiska karriären för vilken yrkespolitiker som helst.

Kanske är bara Christina Höj Larsen dåligt informerad. Föreningen Syriensolidaritet har tre paroller som det är ett krav att medlemmarna stöder:

Ett fritt, enat och självständigt Syrien!

Upphäv sanktionerna mot Syrien!

Inget svenskt stöd till krig mot Syrien!

Dessutom anser föreningen att det är det syriska folket som ska avgöra landets politiska framtid. Det är samma krav som FN har haft alltsedan Kofi Annan utsågs till den förste medlaren i Syrienkonflikten. Vid ett möte i Wien nyligen, där USA, Ryssland, Iran med flera länder medverkade, enades deltagarna om att enda vägen framåt i Syrien var en politisk process för att lösa krisen. I slutkommunikén från mötet hette det bland annat:

•Denna politiska process kommer att vara syriskledd och förbehållen syrierna, och det syriska folket kommer att avgöra Syriens framtid.

Detta stämmer väl överens med det som Föreningen Syriensolidaritet anser.

Hans Linde, och kanske också Höj Larsen, är alltså ganska ensamma om att anse att det är svenska politiker som ska bestämma vad Syrien framtida president ska heta, eller snarare inte heta. Genom sitt agerande medverkar Höj Larsen till att mönstra ut vissa röster ur den offentliga debatten. Det har tyvärr blivit ett signum för delar av den politiska debatten i vår tid. I stället för att diskutera väljer PR-medvetna politiker att manifestera sina avvikande åsikter genom enkla demonstrationer – gärna i TV-kamerans sken – som att lämna studior eller helt enkelt vägra att debattera.

Det är alltid tråkigt när utrymmet för det offentliga samtalet inskränks, och kanske speciellt när det sker genom medverkan av personer som troligtvis inte inser konsekvenserna för demokratin i sin helhet. Om Höj Larsen kan man kanske säga samma sak om Edward Snowden sa i en DN-intervju om människorna inom NSA:

”Det är inte så att någon på NSA är en skurk, ingen sitter där och funderar över hur de kan förstöra demokratin. Det är goda människor som gör onda saker för att de tror att de gör det av goda skäl”.
Det är inte flyktingarna som söker sig till Sverige och Europa, det är den politik som Sverige varit en del av i princip under hela efterkrigstiden som driver flyktingar hit, människor som flyr konsekvenserna av de imperialistiska krigen.

Anders Romelsjö: Nedan följer ett litet utdrag främst ur början på talet som Höj Larsen inte ville lyssna på. Hela talet kommer att finnas på Föreningen Syriensolidaritets hemsida. (http://www.syriensolidaritet.se/;https://www.facebook.com/groups/534680393240944/?fref=ts)

Kort utdrag ur talet

Den flyktingsituation som nu utspelas framför våra ögon går också att avläsa i statistik. Enligt den senaste statistiken från Migrationsverket kommer de flesta asylsökande från Syrien, Afghanistan, Irak. Enligt samma statistik har fler än 40 000 syrier sökt asyl i Sverige hittills i år. Som parentes kan kanske nämnas att under samma period sökte en person från Nordkorea asyl i Sverige. Vi ser att flyktingsituation har ett direkt samband med de imperialistiska krigen. Syrien, Afghanistan och Irak har det gemensamt att de under många år har varit utsatta för ledande västländers, däribland de nordiska, destabiliseringsaktioner. Grundorsaken till situationen kan vi alltså hitta i våra egna länder. Det är inte flyktingarna som söker sig till Sverige och Europa, det är den politik som Sverige varit en del av i princip under hela efterkrigstiden som driver flyktingar hit, människor som flyr konsekvenserna av de imperialistiska kriget.
I den officiella retoriken döljs detta faktum nogsamt. I stället heter det att människor flyr tyranner, förtryck och repression i sina egna länder. Längtan efter demokrati och frihet driver dem på en desperat flykt till sant civiliserade länder som Sverige där de tas emot med “öppna hjärtan” och välutvecklade socialförsäkringssystem. Den rasistiska undertonen i denna retorik är lätt att se – för den som vill se.

Den förre SKP/VPK ledaren C H Hermansson, född i december 1917, anmärkte en gång i en mycket läsvärd artikel från 1983 att han kunde använda ordet kapitalism utan att någon protestera. Till och med ordet storfinans kunde han svänga sig med i riksdagsdebatter utan att Holmberg eller Boman ansåg att han svor i kyrkan. Men att tala om svensk imperialism möttes alltid med aggression och avståndstaganden. Enligt Hermansson kunde det vara svårt att exakt ange orsakerna till dessa reaktioner. En förklaring kunde vara att den gamla teorin om att imperialism förutsätter annektering av främmande territorier och kolonier fortfarande har en viss livskraft.

Men, skrev Hermansson “En annan och rimligare förklaring till den i stor utsträckning nationellt särpräglade reaktionen är nog att karakteristiken av Sverige som en imperialistisk stat drabbar en av de vanligaste svenska fördomarna, nämligen att Sverige dock – oavsett borgerlig eller socialdemokratisk regering, oavsett arbetslöshet, växande klassklyftor och miljöförstöring – gör en välsignelsebringande insats genom att i handling stödja länderna i tredje världen”.
Under de senaste åren har denna “välsignelsebringande” insatts bland annat bestått av svenskt signalspaningsflyg över Libyen, svensk trupp ställd under Natos befäl i Afghanistan och svenska soldater i Afrika för att understödja Frankrikes neo-kolonial politik i Mali. Efter det senaste terrordådet i Paris, har Sverige till och med förbundit sig att utöka den “välsignelsebringande” insatsen i Mali. Dessutom har Sverige uttryckt en manifest vilja att välsigna både Syrien och Irak med svenska soldater.

Regeringar kommer och går – imperialismen består
Hermansson är noga med att påpeka att Sveriges roll i världen som ett imperialistiskt land inte skiftar med regeringarna.
“ Det är självklart heller inte så att Sveriges ställning som imperialistisk stat i grunden skulle ändras genom de växlingar som skett i regeringsmakten, exempelvis under 1970-talet. Sverige var imperialistiskt under det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet, fortsatte att vara det under de olika borgerliga regeringarna och fortsätter att vara det under den på nytt tillträdande socialdemokratiska regimen”, skrev Hermansson och tillade “Det är heller inte så,/-/ att tendenser som är typiska för imperialismens system avtar eller mildras när landet får en socialdemokratisk regering. Tvärtom kan de i vissa fall förstärkas”.

Det sistnämnda har vi inom Föreningen Syriensolidaritet egen erfarenhet av. Under den förra regeringen hade vi anledning att kritisera Vänsterpartiet utrikespolitiske talesman Hans Linde för att denna krävde ännu hårdare imperialistisk politik gentemot Syrien än utrikesminister Carl Bildt, som tvingades vädja om besinning. Kanske får Linde nu gehör för sina krav hos de socialdemokratiska vännerna i regeringen.

Det är till och med så att en radikal och träffande kritik av de imperialistiska krigen i dag kan komma från höger medan stora delar av vänstern är tyst eller till och med kräver mer sanktioner, mer bomber och mer soldater, alltså mer imperialism mot “diktatorer som slaktar sin egen befolkning”.
Kommentar Anders Romelsjö: Hållbara belägg för att Assad ska ha slaktat sin befolkning saknas. Däremot är det mycket bättre visat att den av USA och EU så ivrigt stödde presidenten Poroshenko har dödat minst 8 000 av landets befolkning i östra Ukraina.

Sverige är inte bättre.

För inte så länge sedan sträckte den syriske presidenten ut en hand till den svenska utrikesministern Margot Wallström. Han sa i en intervju i den svenska tidningen Expressen att, låt oss samarbeta, låt oss tillsammans stoppa terrorismen. Med stolt förakt avfärdade den svenska utrikesministern den utsträckta handen. Framför det som hade kunnat bli ett samarbete för fred föredrog den svenska utrikesministern att 1000-tals fler människor dödas i Syrien, att 100 000 fler tvingas på flykt och att fler svenska ungdomar åker ned till Syrien för att döda och dödas. Hon gör det för att hon är en representant för imperiet, ett imperium som blir allt mer desperat. Det är ett imperium som desperat krigar utåt och samtidigt äter upp sig själv inifrån genom att montera ned de välfärdsstater som varit dess guldklav och genom att hetsa människor mot varandra, greker mot tyskar, EU-medborgare mot ryssar och svenskar mot invandrare och flyktingar. Det går alltid att hitta en hackkyckling för den som vill dölja de verkliga förhållandena.

Men så länge Syrien inte är besegrat är imperiets väg mot ännu större mål, kanske Ryssland och Kina, fortfarande stängd och marschen mot den totala galenskapen blockerad.
i Andra om: Assad, imperialism,ISIS, desinformation, Syrien, USA, politik, information, Wien, terrorism, Ryssland, demokrati

Föreningen Syriensolidaritet CH Hermanssons artikel Expressens intervju med al-Assad Daily Mirror Khamma -ryska bombningar New York Times Oljeköp av ISIS Nyhetsbanken Pål Steigan 19/11 Middle Ease Eye Pål Steigan 19/11 Radioekot > Flamman Artikeln SvT Oljeborrning på Golan
Clartebloggen http://www.fib.se/utrikes/item/5067-attacken-i-paris>FIB 17/11 Ab 15/11 Middle East Online ABNA news Japan Times Reuters Eva Bartletts hela artikel Eva Bartletts blogg Vinden viskar mitt namn DN 30/10 M Wallström Syrian Observatory Barrel bombs i Syrien – med referenser Rapport om civila dödsoffer Synapze-artikeln Newsnow McCain SvD 1/10 Globalresearch 1/9 2015 Guardian 28/9 Washington Post Holland om Putins fredsplan Guardian DN 27/9 Press TV 21/9 Counterpunch 23/9 Ryssland planerar flygattacker mot ISISRyska uttalanden 24/9 Foreign Policy SR Bo-Inge Andersson 25/9 Pål Steigan 19/9
Blogginlägg 13/9 Ryssland hjälper Syrien New York Times 17/9 Opednews DN 3/9 Russia Today Christian Science Monitor 8/9 The Guardian ABC News Pål Steigan 1/9 DWN USA & Co stödjer ISIS! Intervju med general Flynn Pål Steigan 3/8 Senator Black Todayszaman Aftonbladet 28/7 EU-observer 28/7 Pål Steigan 27/7 Al-monitor Pål Steigan 29/7 Globalresearch om DIA-rapporten Zero-hedge om DIA-rapporten Om DIA-rapporten Pål Steigan 25/5 Daily Mail 26/5 DN 13/5 Pål Steigan 5/5 Clarkes CNN-intervju Newsweek 12/1 Globalresearch 19/2 om ”kriget mot IS” DN 26/2 Joe Bidens medgivande New Eastern Outlook Sveriges radio 20/11 Reuters 7/11 ABC 21/11 Globalresearch 30/9 Daniel Ellsberg SvD 6/10 DN 11/9