Kristina Axén Olin går


Så kom det besked som antagligen många befarat eller väntat på. Kristina Axén Olin kastar in handduken, priset är för högt, säger hon.

AB: ”Det är på moderaternas hemsida som finansborgarrådet går ut med meddelandet att hon avgår från sin post. – Jag älskar stockholmarna och Stockholm. Det här har varit ett tufft beslut. Men priset för mitt uppdrag är för högt. Just nu är detta det rätta för mig och min familj. Nu får jag den tid för oss som vi så väl behöver, skriver Kristina Axén Olin på hemsidan.”

Om hennes avgång har med hennes tidigare metoder att dämpa stressen att göra är i sammanhanget ointressant. Det är hennes, och hennes familjs privata angelägenheter. Antagligen kommer i första hand kvällspressen att spinna vidare på den tråden, om inte annat så med antydningar och ljudliga hummanden. Det är en sorts ”journalistik” som jag ogillar starkt. Nu ska jag kanske inte skälla på dem redan innan de trampat i det publicistiska klaveret, men det ligger i farans riktning som det heter.

Jag kan inte på något sätt hävda att jag imponerats av hennes politiska gärning. De senaste dumheterna var att ge Bromma flygplats ett trettioårigt tillstånd att bedriva flygtrafik, i stället för att sanera området och bygga en helt ny statsdel där. Sedan finns det mycket annat som jag är missnöjd med när det gäller politiken i Stockholm, men det lär inte bli bättre av att Kristina tar sin Mats ur skolan. Det blir en annan borgare, Mikael Söderlund, som övertar hennes jobb så på det sättet innebär

det ingen förändring. Utom i bästa fall för Kristina Axén Olin och hennes familj, gott så tycker jag. AB12 SvD12 DN12

Jinge

Andra om: , , , , , , , , ,

[tags]Kristina Axén Olin, Mikael Söderlund, Moderaterna, Politik, Stockholm, Kommunpolitik, Högerpolitik, Stress, Familj, Krav[/tags]


11 svar till “Kristina Axén Olin går”

  1. Möjligen är finansborgarrådets avgång en personlig tragedi – det verkar ju så med anledning av motiveringen och hennes tidigare paus från politiken – men politiskt kan jag inte säga att jag fäller några tårar. Axén Ohlin har, tillsammans med Filippa Reinfeldt (och många andra), personifierat det moderata parti, särskilt dess Stockholmsgren, och den politik som jag så innerligt avskyr.

  2. Man kan ju i alla fall hoppas att det bli Mikael Söderlund som tar över, även om hans tidigare deklarerade avgång verkar mystisk i detta ljus? Mikael Söderlund är ju i alla fall en dryg och otrevlig person, så han eller den likasinnade Ulf Kristersson skulle ju passa utmärkt!

  3. ”Om hennes avgång har med hennes tidigare metoder att dämpa stressen att göra är i sammanhanget ointressant.”
    Däremot kan det ha med den metod hon använt nere i Skåne för att inte använda den metod hon använde när hon var i Stockholm. Jag har själv gjort behandlingar enligt Minnesota-modellen och ett av de viktigaste momenten man fick lära sig där var att vara ärlig mot sig själv och andra. Och som ”nyfrälst” vet jag att detta löfte var det som vi nybörjare höll mest på ute i det vanliga livet.
    Och det tro fan att man inte kan vara både ärlig och hycklande högerpartist på sammma gång. Alltså avstår man det ena för att kunna leva vidare med sinnesro! That’s all!

  4. Chris Heister, Mikael Söderlund och nu Kristina Axén Olin, det börjar bli många nu! Knuffas de ut av någon annan där? Har de sig på de kanske förläst på Ayn Rand så att egot och individen krockar med varandra?

  5. Jag tycker att hon nu och tidigare under sin ”kris” har behandlats väl och det är nog bara för att hon är kvinna. En man hade fått utstå ett gatlopp av glåpord. Men nu är det så gulleli-gulligt. Hon har säkert haft en hel del att gå igenom som resultat av sin mammas bortgång, skillsmässa och missbruk. Det respekterar jag. Men det får väl vara nån måtta på hyllningarna nu när hon avgår?
    Mitt intryck av henne som politiker har dock varit att hon är kall och saknar empati.

  6. Jag tycker gott att vi kan vara storsinta nog att önska henne lycka till i sitt fortsatta liv, och att hon på sin fortsatta bättringsväg må förskonas från de sociala utstötningsmekanismer som hennes partikamrater nu iscensätter för sjuka människor.

  7. ”I stället för att vara med på kommunstyrelsens sammanträde var hon hemma och bakade kanelbullar. Och grät i omgångar.” -SVD

    Ja det var ett förnuftigt beslut. Kvinnor har viktigare saker att sköta än att göra karriär.

    Hon verkar mänsklig men eftersom jag är allergisk mot Alliansen så är jag nöjd att hon avgått.

    Varje Moderat vi blir av med är bra för Sverige…

  8. Även om jag inte heller är imponerad av hennes politik så måste jag erkänna att det är imponerande att en utbildad musiklärarinna kan nå så långt i partiet som annars alltid åberopar ”kompetens” (vilket ofta är detsamma som en civilekonomexamen och liberala värderingar).

  9. Tharand, partiet som enligt dig åberopar kompentens har vikt den viktiga utrikesposten till en snubbe som bara har några termins högre studier bakom sig, och en arbetsmarknadsminister som köpt sig en ”imponerande” postorderutbildning.
    Kristina Axén Olin får nu tid att spela piano, och det är hennne väl unt.