Systembolaget ska sätta igång med en försöksverksamhet med hemleverans av alkohol på kvällstid i november i år. Försöksverksamheten ska ske i Stockholmsområdet och kostnaden vid hemleverans föreslås bli 200 kronor. Detta är tveksamt ur alkoholpolitiskt synvinkel. Det är bra att försöket ska utvärderas vetenskapligt, bland annat av min förre arbetskamrat Mats Ramstedt.
Jag återger nedan en artikel som publicerades på DN Debatt 2 augusti 2011 av medicine doktor Jan Halldin, tidigare chef på dåvarande beroendekliniken på Danderyds sjukus, medicine doktor Gunnar Ågren, f.d. generaldirektör på Statens Folkhälsoinstitut och undertecknad. De frågor som diskuterades där är lika aktuella idag, och har delvis karaktären av en debatt med borgarrådet Per Ankersjö (C) och Carl Hamilton (Fp). I en replik menade Carl B Hamilton ”Genom att bortse från den växande privatimporten med hemleverans ställer sig de tre alkoholläkarna helt oförstående inför mitt blygsamma krav på anpassning av Systembolaget till en ändrad omvärld”. Jag tror nog att Hamilton här förbiser att det sannolikt handlar om två ganska olika grupper, men ska inte utveckla detta mer här.
(Jag är professor emeritus i alkohol-och drogforskning vid Stockholms universitet och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för socialmedicin, och har under 25 års tid publicerat vetenskapliga arbeten om bland annat samband mellan alkoholpolitik, alkoholvanor och skador. Ändå är detta första blogginlägget om alkohol- och drogfrågor. Kanske borde jag skriva fler inlägg om alkohol- och drogfrågor?)
Jag vill poängtera att vi anser att Systembolaget väsentligen spelar en positiv roll i alkoholpolitiken, och jag var en av de forskare som reste runt i landet i mitten av 1990-talet och med vetenskapliga fakta argumenterade för att Systembolagets försäljningsmonopol skulle få finnas kvar. Så blev det också.
Inlägget nedan:
Begränsning av tillgängligheten central i alkoholpolitiken.
Den folkpartistiske riksdagsledamoten Carl Hamiltons förslag på DN-debatt (18/7) med internetbeställning av Systembolagets varor och hemleverans till köparens dörr har fått positiva gensvar av talesmän för flera riksdagspartier. Åsikterna går sedan vitt isär i den debatt som inletts i DN. Vi vill förmedla fakta och erfarenheter som alkoholforskare och tidigare behandlare av alkoholmissbrukare.
Hamilton föreslår också att Systembolagets öppettider inte längre regleras i riksdagsbeslut utan istället efter samråd med regeringen bestäms av bolagets styrelse och företagsledning utifrån lokala förutsättningar. ”Det är viktigt att öppettiden utsträcks till klockan 21 så att hemleverans kan ske på kvällstid fram till denna tidpunkt”, säger Hamilton.
Detta kan ställas i kontrast till att ungefär 1 000 000 svenskar har en riskabel alkoholkonsumtion och riskerar att hamna i ett alkoholberoende enligt de beräkningar som gjorts av den statliga missbruksutredningen. Alkohol är den vanligaste enskilda orsaken till dödsfall hos yngre och medelålders personer.
Många personer med långvarig hög alkoholkonsumtion kan få någon av 60-talet alkoholrelaterade sjukdomar, bl.a. allvarliga kroppsliga sjukdomar och skador såsom skrumplever, bukspottkörtelinflammation, olika cancersjukdomar, neurologiska skador m.m. men också psykiatriska följdtillstånd. De sociala och humanitära skadorna, bl.a. ökad sjukfrånvaro är mycket stora och samhällskostnaderna uppgår till mer 100 miljarder kronor per år. Vårdbehoven är omfattande och långtifrån tillgodosedda. De ställer stora krav på slutenvårdsplatser, vilka i Sverige idag är neddragna så att vårt land ligger i bottenskiktet bland OECD-länderna. Det är en illusion att man skulle kunna lösa alkoholproblemet genom vårdinsatser. En minskning av alkoholskadorna kräver en genomtänkt alkoholpolitik med förebyggande inriktning.
Det är ett välkänt faktum från omfattande forskning att begränsningar i tillgängligheten till alkohol är en central åtgärd både för att minska nyrekryteringen av missbrukare och för att minska missbruket hos redan etablerade missbrukare. De historiska erfarenheter som finns visar entydigt att ökad tillgänglighet framför allt drabbar ungdomar och grupper med svaga sociala nätverk.
Det är naivt att tro att Hamiltons föreslagna åtgärder – som planering av alkoholköpet flera dagar i förväg genom beställning via Internet och att den chaufför (minst 20 år gammal), som utför leveransen till mottagarens dörr och som skall kräva legitimation av mottagaren, som också skall vara minst 20 år gammal – inte skulle medföra ökad alkoholkonsumtion och missbruk. Många alkoholmissbrukare dricker tillsammans med andra missbrukare. En missbrukare kan ”hålla” sig så nykter så att det inte märks (om Hamilton inte nu tänker sig att mottagaren skall blåsa i alkometer vid leveransen) och beställa åt de andra och sedan växlar man mottagarperson.
De föreslagna åtgärderna kommer liksom gårdsförsäljning att öka tillgängligheten till alkohol och med all sannolikhet bidra till en ökning av skador och vårdbehov. Vi är mycket förvånade att så många politiska företrädare uttrycker sig positivt om detta förslag. Det tycks vara glömt att EU beslutat att acceptera Systembolagets försäljningsmonopol på basis av forskning och då det är bra för folkhälsan.
Hamilton anger att han skriver sitt debattinlägg som politiker men han sitter ju också som styrelseledamot i Systembolaget. Det är möjligt att det ligger något i Per Ankersjös påstående (DN-debatt 20/7) om att Hamiltons förslag syftar till att värna om Systembolagets ställning, men det ska inte ske genom ogenomtänkta förslag.
Det mest allvarliga är emellertid att varken Hamilton eller Ankersjö tycks inse konsekvenserna av ökad tillgänglighet till alkohol i vårt land.
intressant.se, Systembolaget, politik, service, kapitalism, orättvisor, ekonomi, alkoholism alkohol, demokrati, alkoholproblem
DN 3/10DN Debatt 2/8 2011, Halldin, Romelsjö & Ågren DN Debatt 9/8 2011 Carl B HamiltonDN Debatt 20/7 Per AnkersjöSvD 3/10Expressen 3/10
SvT 19/9
Sveriges Radio 3/10Systembolagets alkoholpolitiska roll
15 svar till “Kommer Systembolaget att sälja mer sprit till alkoholister?”
Men du förstår väl att vi måste sälja mer sprit, för att gynna de franska och tyska spritproducenterna bl.a. (men för 17, förbjud försäljning av vitaminer för folk kan äta ihjäl sig på sådana) hemkörning av sprit är ju dessutom ett utmärkt sätt att minska antalet rattfyllerister. (Obs ironi!!)
Det är en del av en anpassning och eftergift i samband med EU-inträdet. Sveriges av forskare överallt lovordade restrikta alkoholpolitik luckrades upp, och alkoholförsäljingen steg med 25 % på 8 år. Kanske ska jag återkomma om detta i bloggform.
Jag ser fram mot utvärderingen. Ska försöka ta reda på hur den ska ske.
Vitaminer: Vi behöver inte äta extra vitaminer om vi inte har särskilda sjukdomar. De är vattenlösliga och rinner rakt igenom utan A,D,E och K.
Rattfyllerister (allvar): Vanligen ökar antalet då alkoholkonsumtionen ökar. Men detta är komplicerat, och beror inte minst på hur mycket resurser polisen lägger ned på detta. Långt under 10% av alla som kör med otillåten hög promillegräns åker fast.
För att uttrycka saken enkelt och rått: alkoholister har alltid argument för att det skall vara lättare att komma över sprit.
Är systembolaget & dess ”sago-priser” verkligen en vänsterfråga? Är det alldeles säkert det? Tänk om ”folkhälsan” i realpolitiken betyder ”statskassan”? Att bolagets uppgift är att värna statskassan, så rika personer kan få stora skattesänkningar (annan användning är ju tabu). Tänk om det är på det viset? Står inte ”rör inte vårt fina systembolags” vänstern där då som riktiga ”suckers”, då? fattiga ska motas med priser & rika kan köpa hur mycket de vill, är det vänsterlösningen i alkoholsammahang? För så fungerar det ju på det fina systembolaget, denna kära värnare av folkhälsan..
Och många är tyvärr duktiga på att lura sig själva, och omgivningen. Alkoholism (alkoholberoende) är ett tillstånd av starkt varierande styrka, som kan vara kroniskt med risk för återfall eller faktiskt övergående enligt befolkningsundersökningar. Enligt rapporter ska den internationella DSM-V-gruppen efter flera års arbete lägga fram en ny definition på alkoholberoende, där man slår ihop det med alkoholmissbruk, men det är just nu mest en fråga för fackmän.
Ja, Joakim, det finns en mycket stark och konsistent forskning som visar att ökningar av pris medför minskad konsumtion per invånare och tvärtom. Men olika socioekonomiska befolkningsgrupper och individer är ju olika priskänsliga. Nej, det är inte bara en vänsterfråga. Men det var en politisk fråga tidigt för arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen. Kampen mot husbehovsbränningen på 1800-talet gällde också ett medvetet arbete för att förstärka statskassan. De alkoholrelaterade samhälleliga kostnaderna är större än skatteinkomsterna, men det finns invändningar även här.
En fattigpensionär eller en socialbidrags-tagare som känner för lite cognac får betala 1/4 eller 1/2 (!!) av hela sin köpkraft (lösa pengar sedan hyra/mat/räkningar betalats) varje månad för detta! Och det är inget problem, den rika överhet (över partigränserna) som gjort att det fungerar så berömmer varandra på debattsidorna över att det funkar just så, då ligger alkoholpolitiken rätt & man har nått sina mål! Det snurrar ju i skallen när man tänker på det, det är overkligt. Detta pågår samtidigt som den välbeställda halvan av befolkningen kan hyra släpar & köpa kartongs-lass med dricka som de sedan bara kör hem & lagrar i källaren..
Helt rätt beskrivning. Men det kan innebära att fattigare personer med hög alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem har särskild fördel vid prisökningar. Det finns ganska litet forskning om detta dock, fast jag skrivit en del. Generellt har relapriset på alkohol sjunkit en hel del i Sverige efter EU-anslutningen 1995. Alkoholkonsumtionen ökade 25 %, problem ökade men ej lika mycket som väntat. Och sedan (efter 2003) har alkoholkonsumtionen minskat trots ökad tillgänglighet och lägre priser – stick i stäv med vad som väntades. Lägre andel av unga dricker, men en del data (Mats Hallgrens avhandling förra månaden) talar för att de unga som dricker, dricker MER.
Jag har aldrig någonsin läst en KLASS-BASERAD konsumtions-analys av alkohol (rent generellt inte bara extremfallen alkoholister), man skulle nog läsa att högavlönade konsumerar mycket mer alkohol än lågavlönade(så förvånande!). Slutsats: ”folkhälso”-politiken fungerar inte, den välbeställda halvan av befolkningen står där oskyddad & värnlös mot alkoholens härjningar! Vilket inte spelar någon roll politiskt, eftersom ”folkhälsan” är kodordet för ”statskassan”. Så länge ”statskassan” fylls (av prislappar som är dubbla jmfrt med t ex tyskland) så anses ”folkhälsan” tryggad! Man tycker att vänsterns alkoholpolitik borde baseras på sådana resonemang. Men det gör den inte. Den baseras på att det anses toppen att skyhöga priser hindrar de fattigaste från att få tag på sprit! Det är ju huvudlöst, sanslöst & dessutom väldigt orättvist. Ledande vänsterpartister skulle säkert vilja belöna varandra med ”duktighets-medaljer” för denna sin ”policy” i dessa frågor..
Jag har bedrivit forskning på detta och har forskningsanslag för det. Har publicerat arbeten alltsedan avhandlingen för 25 år sedan, då jag visade att socialklassmönstret för alkoholkonsumtion ändrat i Sverige jämfört med mitten av 1960-talet då socialgrupp I och unga (15-25 år) från socialgrupp I hade störst konsumtion. Alkoholvanorna i landet bevakas via Monitoringundersökningen sedan 2001, med telefonintervjuer på upp till 1500 slumpvis utvalda vuxna varje månad. Gå till http://www.sorad.su.se och Monitoring.
Kan nämna att Gabriel Romanus, vänsterliberal f.d socialminister och riksdagsman för Fp,och f.d (utmärkt) VD för Systembolaget brukade åberopa ett citat av John D Rockefeller som gick ut på att frågan om alkohol var alldeles för viktig för att hanteras av Kapitalet.
Dina inlägg berör frågan om vad som är en bra alkoholpolitik. Den så kallade totalkonsumtionsmodellen har ett starkt vetenskapligt stöd, men med intressanta undantag (t.ex Sverige efter 2003, utvecklingen i södra Europa sedan 3 decennier). Den säger baserat på data om alkoholkonsumtion, andel storkonsumenter och alkoholrelaterade skador (f.a. dödlighet) att då genomsnittskonsumtionen ökar så ökar också andelen storkonsumenter och alkoholrelaterade skador, i typfallet än mer. Jag visade (liksom ett fåtal andra) att utvecklingen var olika i olika socialklasser, för 25 år och senare. Håller fortfarande på litet med detta område. Vi har utmärkta data från upprepade stora ”folkhälsoenkäter” i t.ex. Stockholms län. Ett problem är att deltagandet tenderar att minska över tid, uppgår kanske till 60%, och att bortfallet visat sig vara selektivt socialt och även med avseende på alkoholvanor då man tidigare såg på det.
Undrar om folk är intresserade av att läsa om detta i just bloggform
Har man ens funderat över arbetsmiljön för de som ska köra ut spriten? Hur stor är rånrisken? Risken för våld?
Jag kan inte se hur de skulle få en säker arbetsmiljö med mindre än poliseskort…
Rånrisken är sannolikt ganska stor. Det uppmärksammades i en fråga vid radioiintervju till Margareta Gergels, VD för Systembolaget. Hon kunde inte bekräfta att det inte var riskabelt
Vin & spritflaskor är lagliga produkter som staten dessutom säljer. Svensk vänster borde fundera länge kring detta. Det finns heller ingen ”enhetlig totalkonsumtion” i verkligheten: det finns mer eller mindre köpstarka individer, där möjligheten att konsumera alkohol skiljer sig som natt skiljer sig från dag..