Julian Assanges advokater lämnade 24/6, i förgår, in en hemställan om omhäktetsförhandling (Mål 12885-10). DN ”Assange vill häva svenskt häktningsbeslut”. Av dokumentet framgår att:
-Julian Assange (JA) förnekar gärningarna och bestrider att det finns skäl för brottsmisstankarna;
-verkställigheten är oproportionerlig och har dragit ut orimligt på tiden;
-är i strid med JA:s rätt till personlig frihet;
-förhör med JA kan hållas enkelt i London.

Föregående inlägg här med fokus på Assange kom här sommaren 2013, sedan han vistats ett år på Ecuadors ambassad i Storbritannien. Men hur är läget idag? Vi återger bl.a. dels en analys på juristbloggen ”The Dissenter” av Kevin Gosztola och dels en intervju med Assange som publicerats on-line av Aftonbladet. Läget är lika skandalöst ur rättssynpunkt som tidigare, och bidrar till att minska Sveriges anseende bland rättsmedvetna människor. Och det blir inte bättre av att jurister i USA påtalat en tydlig minskning av rättsäkerheten där – se länkar blogginlägg ”Är USA en bra rättsstat” 8/6 2013, länk nedan.

Wikileaks redaktör Julian Assange har bott på Ecuadors ambassad i Storbritannien i två år. För att markera årsdagen, försöker hans juridiska försvar få FN:s kommission för mänskliga rättigheter att ingripa i ärendet. Hans juridiska försvar laget planerar också att vända sig till svensk domstol nästa vecka med ny information.

Ecuador beviljade Assange politisk asyl på grund av USA:s pågående utredning om Wikileaks, vilket har inkluderat en hemlig åtalsjury i Virginia. Juryn har sökt information om Assange och personal,volontärer och andra med anknytning till Wikileaks. Assanges rädsla är att bli utlämnad till USA om han kommer till Sverige. Han står inför anklagelser om sexuella övergrepp.

På CNN:s program ”The Lead” med Jake Tapper, sade Assange ”Jag hoppas att det kommer att ta bort arresteringsordern, som tekniskt sett funnits i fyra år” men tillade, ”det kommer inte att tillåta mig att lämna ambassaden eftersom hotet om utlämning till USA från Storbritannien kvarstår.”

Femtionio internationella organisationer, däribland ”American Association of Jurist, National Lawyers Guild, och International Association of Democratic Lawyers (IADL)”, har undertecknad rapporter till FN:s Universal Periodic Review, som undersöker uppgifter om mänskliga rättigheter vart fjärde år. Rapporterna använder Assange som en fallstudie för att påtala hur svenska åklagare ”rutinmässigt placera misstänkta i långvarigt, isolerat, oförklarligt frihetsberövande” och hur åklagarna ibland engagerar sig i att ifrågasätta en rättegång i förväg och ibland vägrar att göra.
Organisationerna hävdar att Sverige har brutit mot Assanges mänskliga rättigheter enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Den engelska rapporten anger att ”En väl fungerande ram för samarbetet finns i EU för förhör av misstänkta utomlands, som är rutin praxis i de flesta fall i Sverige. Det har inte berott på brottets allvar eller liknande kriterier.”

Exempel på sådana ärenden:

* Mordfallet i Arboga: svensk polis reste till Tyskland för att förhöra en mordmisstänkt 2008. Den misstänkte ställdes därefter inför rätta och dömdes i Sverige.
* Mordfallet under jultid i Uppsala: Svensk polis reste till Serbien för att fråga en mordmisstänkt under 2012 Den misstänkte anhölls därefter och utlämnades till Sverige, där han ställdes inför rätta.
* Det stora rånet med G4S-helikopter: Den svenske medborgaren Alexander Eriksson förhördes av svensk polis i Serbien under 2010 och utlämnades senare och dömdes i Sverige.
* Trustor-affären: Den brittiske medborgaren Jonathan Guinness (Lord Moyne) anklagades för inblandning i att 50 miljoner pund försvann från räkenskaperna för den svenska värdepappersföretaget Trustor (där han var direktör). En arresteringsorder utfärdades i hans frånvaro, men drogs tillbaka då Lord Moyne accepterade att utfrågas i Storbritannien. Den svenska åklagaren reste till London för att förhöra honom under 1997. Han ställdes inför rätta i Sverige och frikändes 2001.

* Prosolvia-fallet: En stor bedrägerifall där den misstänkte Dan Lejerskär, en av grundarna av ett företag, upprepade gånger utfrågades på det svenska konsulatet i San Francisco av åklagaren mellan 1998-2005. Hans försvarsadvokat var närvarande. Lejerskär ställdes inför rätta och frikändes.

Det har varit fyra formella erbjudanden till åklagaren att intervjua Assange personligen, skriftligen, via telefon eller via videolänk. Men alla anbud har avvisats. Assange har också upprepade uppmanat justitiedepartementet att upphöra med sin undersökning av hans journalistiska verksamhet och verksamheten i Wikileaks.

”Det är inte korrekt av justitieminister Eric Holder och av det amerikanska justitiedepartementet att använda omskrivningar och uppge att de inte kommer att åtala en reporter för rapportering” förklarade Assange under ett samtal med pressen. ”Det handlar om källor och att skydda dem.”

”Justitiedepartementets krumbukter är i vår analys utformade för att splittra nationella säkerhets-reportrar från de journalister som bara rapporterar innehållet i en presskonferens. De förra behöver ha intima kontakt för att bedöma och kontrollera det material som de har att göra med. Så, jag uppmanar Eric Holder idag att omedelbart upphöra med den nationella säkerhetsutredningen mot Wikileaks.”

Under Assanges andra året på ambassaden gav icke namngivna ledande brottsbekämpningskällor anonymt uppgifter till Washington Post flera gånger om möjligheten att åtala Assange. Wikileaks svarade ”Det anonyma påståendet att Julian Assange inte kan åtalas för offentliggörande av sekretessbelagda handlingar behandlar -även om den stämmer- endast en liten del av den stora juryutredningen. Denna undersökning har främst försökt att bevisa att Julian Assange och Wikileaks var inblandade, inte bara i publicerandet, utan också i en konspiration med sina källor. En fråga avser status för det amerikanska justitiedepartementets utredningar av Wikileaks inblandning i Stratfors och Snowden-ärendet. ”

Medan Assange säkert inte gillar att vara instängd i ambassaden sade han ”Det största bekymret för mig är den underrättelseinhämtning som den brittiska polisen gör på mina besökare till ambassaden, där de aggressivt kräver identitetsuppgifter”. Övervakningen gör det också svårt för Assange att göra sitt arbete eftersom han behandlar känsliga dokument. Icke desto mindre meddelade Assange på CNN att det skulle komma en ny Wikileaks-utsändning av material som avsåg femtio länder. ”Sextiosju procent av den globala handeln är involverad i dessa förhandlingar som dokumenten behandlar.”

Storbritannien kan nu för tiden endast utlämna någon till ett annat land, om de kan åtalas. Så varför får inte Assange lämna ambassaden? Michael Ratner, en av Julian Assanges advokater, sade i TV-programmet ”The Lead” att försvaret kallar det ”Julian undantag från Assange lagen.” ”Lagen antogs för att göra utlämning tuffare. Du kan inte längre använda rena påståenden som skedde i Julians fall. Du behöver faktiskt ett beslut innan. Så har inte skett i Julians fall. Anledningen till att vi kallar det undantag är att det inte är retroaktivt i Julians fall. Åtminstone så anser Storbritannien inte att lagen täcker hans fall”.

Intervju med Assange i Aftonbladet 17/6.
Fråga: ”Genom folkrätten kan Sverige inte lova att inte lämna över dig till Amerika, eftersom USA inte formellt har framställt ett sådant önskemål. Och hur som helst, Sverige skulle sannolikt inte lämna över dig, eftersom det skulle strida mot internationell rätt när det gäller de brott du kan prövas för i USA. Så, hindrar dig egentligen från att resa till Sverige och svara på åklagarens frågor”?

Julian Assange ”Jag önskar bara att det vore sant. Mina seriösa advokater, som har studerat frågan på mycket större djup än någon annan, ge mig råd om att det finns en oacceptabel risk. De säger inte att Sverige definitivt skulle lämna över mig till USA – vilket skett alla andra människor i Sverige som USA har begärt utlämning av sedan 2000, men att det finns en risk och att risken är för hög. Detta är både i förhållande till lagen och även på grund av människor ibland finner ”kreativa” tolkningar av lagen i geopolitiska fall.

Ett extremt exempel är Sveriges fem-åriga samarbete med CIA:s extraordinära överlämnande-program som blev känt i slutet av 2010, överlämnanden i Agiza och Alzery-fallen, fallet med Saudiarabien missilfabrik, FRA:s olagliga spioneri på Bryssel tillsammans med NSA, som till och med Storbritanniens GCHQ vägrade att delta i då det var så olagligt (avslöjat av Edward Snowden och Glenn Greenwald i SVT). Och det finns märkliga uttalanden från Carl Bildt till exempel, som gör mig osäker om den svenska regeringens inställning (se http://wikileaks.org/IMG/ht …).

Vi vet från The Independent att Sverige har haft informella samtal med USA om min utlämning alltsedan 8:e december 2010 – dagen efter att jag blev fängslad på begäran av den svenska åklagarmyndighet här i London. Det är inte ovanligt att denna typ av förhandlingar sker informellt, så att de kan förnekas formellt. En talesperson för det svenska rättsväsendet erkände informella samtal i tidigt skede mellan andra stater och Sverige. USA:s justitiedepartement har medvetet testat olika anklagelsepunkter som berör utlämning enligt utlämningsavtalet mellan USA och Sverige. De använde tillvägagångssätt vid sina försök att få Snowden utlämnad från Hong Kong, och försökte skräddarsy anklagelserna för att passa utlämningslagen. Den komplexa verkligheten, och hänvisningen till Independent-artikeln finns på denna länk: http://justice4assange.com/. Ingen vettig människa skulle frivilligt utsätta sig för dessa osäkerheter”.

Den pensionerade CIA-analytikern David MacMichael menade förra året att “det vore dåraktigt att vifta bort tanken att mäktiga delar av USA:s regering skulle tillgripa nästan vilka medel som helst för att lägga vantarna på Assange”. Men i Sverige har denna tanke ändå viftats bort av journalister, politiker och andra som i spydiga ordalag har fördömt Assanges flykt.

Den faktiska risken finns inte” hävdade politiker-advokaten Claes Borgström som varit pådrivande i förföljelsen av Assange. “Assange visade sig vara ett fegt kräk” dundrade Oisín Cantwell i Aftonbladet. “Sjukt” instämde KD-partiledaren Göran Hägglund i Expressen. I DN överträffade Hanne Kjöller sig själv genom att länka Assanges namn med detta av Oscar Pistorius, den sydafrikanske idrottsstjärna som sköt ihjäl sin fästmö.

Två huvudteman i avfärdandet av Assanges skäl för att söka asyl är (a) att det är omöjligt för den svenska åklagaren att intervjua honom i London och (b) att den svenska regeringen inte kan garantera att han inte blir utlämnad till USA, därför att det är en juridisk angelägenhet som regeringen inte får blanda sig i.

Grunden för båda resonemangen rycktes undan i april 2013 av Stefan Lindskog, domare i Högsta domstolen. Han konstaterade att, förutsatt att det inte finns något rent juridiskt hinder mot utlämning, är det faktiskt regeringen som bestämmer. Dessutom sade han att “Åklagaren kan mycket väl åka till London för att intervjua Assange. Jag har inget svar på frågan om varför detta inte redan skett.”
Domare Lindskogs stöd för Assanges ställningstagande har knappast uppmärksammats i Sverige.

Förre kammaråklagaren Rolf Hillegren reser i SvD Opinion 7/2 den centrala frågan ”Är det rimligt att en person som befinner sig på en ambassad i London saknar möjlighet att under de närmaste 27 åren lämna byggnaden samtidigt som man från svensk sida skulle kunna häva denna situation utan avsevärd nackdel för någon?” Han skriver vidare ”Genom att förundersökningen har läckt ut och finns på nätet har vem som helst möjlighet att bilda sig en uppfattning om bevisläget. Och jag tror att få med hyfsade kunskaper i bevisvärdering ser fallet som annat än ett avskrivningsärende. ….Det är därför obegripligt vad åklagaren förväntar sig att han ska säga. Förhöret är alltså helt onödigt.”

Och igår hade Sven Hofman en utmärkt artikel om situationen för Assange och Snowden i tidningen Kulturen. Han omtalar bl.a. professor Svallfors från Sverige och professor Einarsen nominerat Snowden till Nobelpris.

Allt detta ger skäl att begrunda den frågan från den hyllade brittiske utrikeskorrespondenten Patrick Cockburn: “Vem skulle frivilligt ta ens en fem procents risk att en flygtur till Stockholm skulle resultera i en vistelse på 40 år i en fängelsecell i USA?”

i Assange, Wikileaks, politik, USA, Sverige,Snowden, Manning, asyl, juridik, yttrandefrihet, Ecuador, OAS, Latinamerika, sex,

DN Assanges ansökan 24/6 2014Dissenter 18/6 Aftonbladets intervju med Assange 17/6Sven Hofman i Kulturen 25/6 Blogginlägg om USA som rättsstatSvD Opinion 7/2 2014Tidskrift för folkets rättigheterSvT 12/7 SvD AB SvT DN 19/8 DN II 19/8 SvD 19/8 Ab 19/8 Expressen 19/8 Expressen 19/8 Guardian 16/8 DN 18/8 SR 19/8 DN 16/8 SvD 18/8 Expressen 18/8 Aftonbladet 18/8 SvT 16/8 DN 14/8 SvD 28/7 Aftonbladet 26/7 DN 28/7 SvT Ring P1 20 juni Youtube från Australien om Assange