Är USA en bra rättstat?


Detta inlägg utgår från en kommentar om senaste inlägget om Bradley Manning
”Det har inte varit det minsta vanskligt att anmäla, påtala, eller publisera misstänkt krigsförbrytelser och/eller missförhållanden under Irak-och Afghanistan krigen. Det har i själva verket utvecklats till en specifik bok-, TV- och filmgenre kring detta. TV serier som ”Generation Kill” har blivit kult förklarad och journalister som David Finkel har fått pris, med andra ord så långt bort från vanskligt man kan komma så långe man låter bli att läcka försvarshemligheter vill säga.”

Inlägget.
Det är riktigt att det förekommit en hel del rapportering från kriget. Dock har tillträde till krigsskådeplatserna och hela nyhetsrapporteringen om vad som händer varit tämligen reglerad av den amerikanska militären om jag förstått rätt. Och det är tydligt att Holywood ofta ger en bild som passar Washington och Pentagon bra. Lämpliga journalister har också fått följa med ”nested” på krigsuppdrag. Man vill presentera en tillrättalgad bild av kriget. Det är på intet sätt unikt. I krig är sanningen ofta det första offret som bekant.
Justitia 1 90px-Statue_of_Themis

Icke desto mindre har behandlingen av Bradley Manning varit skoningslös och utgör en av många brister i USA som rättsstat. Han har före rättegången erkänt sig skyldig till 10 av 22 åtalspunkter. Har har avslöjat hur USA:s krigsmakt utför handlingar som är brott mot Genevekonventionerna till exempel. Inte bara jag tycker att han varit en föredömlig ”whistleblower”. Världen vore mycket bättre med flera sådana människor. Sannolikt har kan bidragit till motståndet mot USA:s orättfärdiga krig i Irak och Afghanistan – en fin insats! Denna fina insats berör inte kommentatorn. Ska bli intressant att få höra vilka ”försvarshemligheter” han ska ha läckt.

En viktig infallsvinkel är frågan om världens enda supermakt, USA, som rättsstat.Jag återger nedan en kvalificerad bedömning av en professor i juridik i USA. Att det sker inskränkningar av demokratiska förhållanden i USA innebär inte att detta inte sker även i andra länder, eller att det finns länder med sämre rättsäkerhet än USA. Men supermakten USA har störst inflytande på andra länder och förtjänar särskilt uppmärksamhet. Officiellt betonar USA då demokrati i sin utrikespolitik, fast det finns inget annat land som tillnärmelsevis störtat och underminerat så många demokratier och stött eller bidragit till att upprätta så många diktaturer som USA. I detta inlägg diskuteras inte heller de plutokratiska presidentvaleti USA – det har skett i blogginlägg i slutet av förra året. Och det senaste avslöjandet av övervakning via Verizon, Google och Facebook har nyligen presenterats här.

Tio inskränkningar av mänskliga rättigheter i USA.
Uppgifterna nedan baseras på en artikel av juridikprofessorn Jonathan Thurley, George Washington-universitetet. ”10 reasons The U.S. Is No Longer The Land Of The Free.” (http://jonathanturley.org/2012/01/15/10-reasons-the-u-s-is-no-longer-the-land-of-the-free/) och har återgetts i modifierad form i blogginlägg i början av januari.

1. Mord på amerikanska medborgare
President Obama har liksom president GW Bush hävdat rätten att beordra dödandet av varje medborgare som anses vara en terrorist eller en medhjälpare till terrorism. Förra året godkände Obama att den amerikanske medborgaren Anwar al-Awlaqi och en annan medborgare dödades av detta skäl. Administrationens tjänstemän har bekräftat att presidenten kan beordra mord på en medborgare som han anser vara allierad med terrorister.

2. Frihetsberövande på obestämd tidEnligt lagen från 31/12 2011 kan terroristmisstänkta förvaras av militären. Presidenten också har befogenhet att på obestämd tid frihetsberöva medborgare anklagas för terrorism. Administrationen fortsätter att hävda rätten att godtyckligt beröva medborgarna juridiska skydd utifrån eget gottfinnande
3. Godtycklig rättvisaPresidenten beslutar nu om en person kommer att få en rättegång i de federala domstolarna eller i en militärdomstol, ett system som har förlöjligats världen över för brist på basal rättslig säkerhet. Bush hävdade denna rätt år 2001, och Obama har fortsatt
4. Efterforskning utan fullmakt (warrantless searches).
Presidenten kan nu beställa efterforskning utan fullmakt, inklusive en ny rättighet att tvinga företag och organisationer att lämna över information om medborgarnas ekonomi, kommunikationer, kontakter och föreningstillhörighet. Bush fick denna svepande befogenhet i Patriot Act 2001. År 2011 utvidgades denna befogenhet av Obama, och innefattar även t.ex. sökningar i affärsdokument och biblioteksregister. Regeringen kan använda ”nationella säkerhetsbrev” till att kräva att organisationer lämna över information om medborgarna utan att uppge skäl och också kräva att en organisation inte avslöjar detta utlämnande för den berörda parten.
5. Hemliga bevisRegeringen använder nu rutinmässigt hemliga bevis för att kvarhålla individer och använder hemlig bevisning i federala och militära domstolar. Den tvingar också bort ärenden med kritik mot USA genom att helt enkelt uppge att regeringen inte kan avslöja sekretessbelagd information i ärendet som skulle skada den nationella säkerheten. Detta påstående har skett i privata stämningar och har utan frågor accepterats av federala domare. Även juridiska yttranden som grund för regeringens åtgärder under Bush och Obama förvaltningar har hemligstämplats. Detta gör det möjligt för regeringen att åberopa hemliga rättsliga argument till stöd för hemliga förfaranden med hemliga bevis. Dessutom förs vissa fall inte till domstol alls. De federala domstolarna förnekar rutinmässigt konstitutionella aspekter för policy och program inom ramen för en snäv definition av behörighet att väcka talan.

6. Krigsförbrytelser.Världen ropade på åtal mot de ansvariga för ”waterboarding”-tortyr av terroristmisstänkta under Bushadministrationen, men Obama-administrationen uppgav 2009 att den inte skulle tillåta att CIA-anställda skulle prövas eller åtalas för detta. Detta går mot Nürnberg- principerna i internationell rätt. När domstolar i länder som Spanien började undersöka Bush’ tjänstemän för krigsbrott, krävde Obama-administrationen att utländska tjänstemän inte gick vidare med sådana fall, trots att USA länge har använt samma förfarande för misstänkta krigsförbrytare i andra länder.
7. Hemlig domstol.Regeringen har ökat sin användning av den hemliga ”Foreign Intelligence Surveillance Court”, som har utökat sin hemliga verksamhet till att omfatta personer som bedöms vara medhjälpare till fientliga utländska regeringar eller organisationer. Under 2011 förnyade Obama dessa befogenheter, som kom att inkludera även möjlighet till hemliga undersökningar av individer som inte ingår i en identifierbar terroristgrupp. Obamas förvaltning har hävdat rätten att ignorera kongressens gränser för sådan övervakning.
8. Immunitet mot domstolsprövning.
Liksom Bushadministrationen har Obama-administrationen framgångsrikt drivit krav på juridisk immunitet för företag som hjälper till övervakning av medborgarna, vilket gör det omöjligt för medborgarna att påvisa och kritisera kränkning av privatlivet
9. Kontinuerlig övervakning av medborgarna.Obama-administrationen har framgångsrikt försvarat sitt påstående att den kan använda GPS-enheter för att övervaka varje steg av utvalda medborgare utan att behöva domstolsbeslut eller granskning, vilket för tankarna till Orwell.
10. Extraordinära överlämnanden.
USA:s regering har nu möjlighet att överföra både medborgare och andra till ett annat land inom ramen för ett system som kallas extraordinära överlämnanden. Man har kritiserat andra länder, som Syrien, Saudiarabien, Egypten och Pakistan för att tortera misstänkta. Obama-administrationen säger att den inte fortsätter missbruket av denna praxis under Bush, men det insisterar på oinskränkt rätt för sådana överföringar.
Frihetsgudinna gråter bild

Övervakningen av medborgarna i USA förstärks.
Dessa nya lagar har kommit med ökade anslag till ett utökat säkerhetssystem på delstatsnivå och federal nivå, inklusive fler offentliga övervakningskameror, tiotusentals säkerhetspersonal och en massiv expansion av en terrorist-jagande byråkrati.


i Andra om: , ,, , , , , ,

DN 29/6Jonathan Turleys blogg SKP-bloggen SKP-bloggen Motvallsbloggen 5/1 AB 8/6 Henrik Alexandersson Nyhetsbanken SvD om Kuba 26/11 Svenssonbloggen Kommunisternas blogg Anarkia FIB-Kulturfront. DN stoppas text om Gaza Dagens ekot om Arne Modig på Kuba Aftonbladet 2008 om mordförsök på Castro SR SvD1 SvD2Aftonbladet.se Expressen SvT Flamman Proletaren Svensk-kubanska

  4 comments for “Är USA en bra rättstat?

  1. 8 juni, 2013 at 23:21

    Ville bara skriva och säga att jag tycker inlägget ar bra och informationsrikt.

    Apropå ”Ska bli intressant att få höra vilka ”försvarshemligheter” han ska ha läckt.” [Bradley Manning]
    Så vill jag säga, att ja han läckte hemligstämplad information, men vad jag läst så läcktes ingen information som på något sätt skadade nuvarande operationer eller enskilda soldater. Det är vad jag läst, alltså att dokumenten granskats efter känsliga platser, datum, strategier, planer osv, och att sådan information tagits bort.

    Det skulle ligga i deras intressen att lyfta fram sadan information om den fanns, definitivt.

  2. 9 juni, 2013 at 09:50

    Åsa Linderborg skrev igår ”Ge Nobels fredspris till Bradley Manning” i Aftonbladet. Hon skriver bland annat ”För USA gäller alltid specialregler” … Tankeexperiment:Om Bradley Manning hade varit en rysk soldat som avslöjat krigsförbrytelser i Tjetjenien och för det riskerar livstids fängelse, hade han fått hjältestatus i hela västvärlden”.Någon som tror hon har fel?
    ”Jag hittar fler upprörda röster om Pussy riot än om Bradley Manning. Tre ryska punkare i rånarluvor fängslas för att de spelar elgitarr i en kyrka – det får man inte göra i Sverige heller – och Folkpartiet ropar på medlemskap i Nato.
    Pussy riot, och ofrånkomligen hamnar Putin i skottgluggen. Alls inte utan skäl, men när det gäller Bradley Manning kopplas Obama inte ens till ärendet.”

    (http://www.aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article16918625.ab)

    • NSUN
      9 juni, 2013 at 17:56

      ”Åsa Linderborg skrev igår ”Ge Nobels fredspris till Bradley Manning” i Aftonbladet. Hon skriver bland annat ”För USA gäller alltid specialregler” … Tankeexperiment:Om Bradley Manning hade varit en rysk soldat som avslöjat krigsförbrytelser i Tjetjenien och för det riskerar livstids fängelse, hade han fått hjältestatus i hela västvärlden”.Någon som tror hon har fel?”

      Något säger mig att verken Åsa eller du tänkt igenom jämförelsen mellan USA och Ryssland?

      och jag tror hon har fel. Det ska mycket till för att Ryska soldaters vittnesmål ska bli publiserade i väst, än mindre lästa. Det finns dock en och annan bok utgiven med Ryska soldaters vittnesmål om kriget i Tjetjenien, Krigets färger av Arkadij Babtjenko finns på Svenska och är mycket läsvärd. Även om boken är välskriven och väldigt omskakande så är det nog så illa att publiseringen i Sverige till stor del berodde vad som hände med Anna Politkovskaja som var Arkadij Babtjenkos kollega.

      Anna Politkovskaja öde visar på skillnaden i risk på att bedriva kritiska krigsjournalistik i USA och Ryssland…

  3. 9 juni, 2013 at 20:23

    Väst tar tillvara på tillfällen att diskreditera Ryssland, och tiga om USA:s betydligt fler kända övergrepp mot andra stater. Pussy Riot är ett tydligt exempel. Bradley Manning visar hur farligt det är för en soldat att våga ge information om krigsbrott. Kanske är det lika farligt i Ryssland. Uppgifterna om den enorma övervakningsapparaten mot medborgare i USA och runtom i världen av USA – världens enda supermakt, en mycket aggresiv stat – säger något. Var finns de förintande, eller starkt kritiska kommentarerna i svensk press? (De kan finnas, har inte alls läst allt). Och hoten i USA mot sanningssägaren och demokratiökaren Assange & Co. Den som är intresserad av demokrati måste protestera mot världens enda supermakts kränkningar och reduktion av demokratin.

    Några demokratiskt valda (icke-kommunistiska) regeringar eller statschefer som USA försökt eller lyckat störta
    Mossadag i Iran 1953
    Arbenz i Guatemala 1954
    Sukarno i Indonesien 1965
    Sihanouk i Kambodja 1970 ?
    Allende i Chile 1973
    Grenada 1983
    Aristide i Haiti 2004
    Zelaya i Honduras 2009 (?)
    Nicaragua ?

Comments are closed.