Generalstrejk mot neoliberala försämringar i Brasilien

DN rapporterade 29/4 i år, knappt ett år senare att en generalstrejk skett i Brasilien med mestadels fredliga demonstrationer runt om i landet. Generalstrejken hade utlysts i protest mot ekonomiska åtstramningar och stängde skolor, banker och kollektivtrafik.DN 29/4
Och idag är det precis 1 år sedan Brasiliens parlament i en omröstning har beslutat att ställa Brasiliens valda president Dilma Rouseff inför rätta.

Under förmiddagen 12 maj 2016 rapporterar massmedia också att parlamentet beslöt att avsätta henne under tiden då det utreds om hon – liksom tidigare presidenter i bl.a. Brasilien och USA – täckt ett budgetunderskott med pengar från landets statliga banker. Hon anklagades själv inte för ekonomisk oegentlighet i motsats till flera av dem som nu avsätter henne. Presidentskapet övertogs av 75-årige vicepresidenten Michel Temer, ”en av landets minst populära politiker” enligt DN 11/5, och som alltså inte har valts. Det hela luktar tydligt en slags mjuk statskupp, med inblandning av CIA, fast belägg för detta saknas, (vilket ligger i sakens natur). En politisk högervridning väntas, med ökade möjligheter för utländska investeringar och kanske sänkta minimilöner. Genom detta försvagas också BRICS, den främsta konkurrenten till USA:s ekonomiska hegemoni. Brasiliens ekonomi har klart försämras. Detta beror kanske främst på sänkta oljepriser (trots en uppgång sista tiden) till följd av främst USA:s miljöförstörande olje-fracking och Saudiarabiens fortsatt höga produktion.
Detta har inte minst drabbat länder som USA är kritiska mot, som Ryssland, Venezuela och Brasilien.

*** Den 31 augusti 2016 avsattes Dilma Rouseff efter en omröstning i den brasilianska senaten med röstsiffrorna 61-20. Hon hade då haft
chefsbefattningar inom offentlig förvaltning i 31 år, men hennes namn har aldrig förekommit i utredningar om oegentligheter.
36 av de 61 senatorer som röstade för att hon skulle avsättas har däremot redan dömts för korruption. 41 av de 81 senatorerna är föremål för pågående utredningar.
• Avsättningen av presidenten är en seger för en aldrig tidigare skådad allians mellan fyra politiska kraftfält: en grupp med korrupta politiker, förlorarna i det senaste presidentvalet, monopoliserade massmedier och det politiserade rättssystemet.
Kuppen i Brasilien är en guldgruva för kapitalet

*** Brasiliens högerregering aviserade i december 2016 ett sparprogram som beskrivs som det mest långtgående i historien. I fredags sade FN:s rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter Philip Alston att åtgärderna utgör en ”attack på fattiga”. Det här är en radikal åtgärd som saknar all form av nyans och medlidande.
Lagförslaget, som kallas PEC55, innebär att alla offentliga utgifter fryses under de kommande 20 åren genom att de kopplas till inflationen i stället för till BNP. I praktiken innebär det att framtida regeringars spenderande på sjukvård, skola och omsorg kraftigt inskränks. Lagen ska dessutom skrivas in i grundlagen. De extrema åtgärderna kommer att slå oproportionerligt hårt mot landets miljontals fattiga och kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten som de senaste decenniernas vänsterstyre har lyckats motarbeta. Under vänsterpartiet Partido dos Trabalhadores (PT) regeringsinnehav mellan 2003 och 2014 lyftes 29 miljoner människor ur fattigdom och den fattigaste 40 procenten ökade sina inkomster med över 7 procent enligt Världsbankens statistik. Sedan recessionen som inleddes med ett kraftigt fall av råvarupriserna 2015 har den utvecklingen dock avstannat. Den förre presidenten Dilma Rousseff började göra besparingar under 2015 men vägrade in i det sista att införa de långtgående åtstramningar som högern krävde. Historiska nedskärningar i Brasilien

I DN:s artikeli DN: Vad vi ser är en statskupp framträder brasilianska politiker. ”Detta är en av de mest sorgsna dagarna i senatens 190-åriga historia. Det handlar inte bara om en kupp mot presidenten. Det är en kupp mot de 54 miljoner som röstade på henne i presidentvalet, sa Jorge Vianna, senator för Arbetarpartiet. I morgon kommer landet att tas över av någon som inte är folkvald. Då tänker jag inte vara närvarande, sa Jorge Vianna. Han fick stöd av partikamraten, senatorn Fátima Bezerra. ”Vad vi ser är en statskupp som drivs av samma personer som stödde militärkuppen 1964. Dessa kuppmakare kommer inte att förlåtas”, sa hon.

Kan inte låta bli att erinra mig att jag i augusti 2015 publicerade artikeln Brasilien: Berättigad kritik av ny Orange revolution på gång

Telesur rapporterade 27/4 ”Bland rekordnivåer av arbetslöshet och en mycket impopulär regering deltar fackföreningar och medborgare från alla samhällsgrupper i en av Brasiliens största strejker. Sedan tidigt morgon har mer än 35 miljoner människor i Brasilien deltagit i en av de största generalstrejkerna i landets historia mot president Michel Temers neoliberala reformer, vilket får landet att stanna upp”. Telesur
Strejken organiserades i stor utsträckning av Unified Workers Central, eller CUT, den största fackliga federationen i Latinamerika, och Brasiliens arbetarparti (Workers Party of Brazil), förre president Dilma Rousseffs politiska parti.
Brasilien strejk
Strejken utlystes omedelbart efter att Temers administration hade drivits genom en kontroversiell arbetsreform i en underhuset i Brasiliens parlament med siffrorna 296 röster mot 177. Reformen kommer att undergräva arbetarnas rättigheter på olika sätt, främst genom att kunna minska lönerna samtidigt som arbetstiden ökar. Temer föreslår nedskärningar av pensionerna. Förslaget måste fortfarande godkännas av senaten.

Generalstrejken sker mitt under stort missnöje med Temers administrationen, där hela 87 procent är negativa, enligt den senaste Ipsos-omröstningen.
Arbetslösheten är rekordhög med er än 13 miljoner människor arbetslösa, under landets värsta ekonomiska recession.
Conservative leaders around the country have condemned the strike and threatened unions and striking workers with fines and wage discounts.

* Detta bör fungera som en väckarklocka inte bara för BRICS utan hela södra halvklotet. Vem behöver Nato, R2P (responsibility to protect”) eller ”moderata rebeller” när man kan åstadkomma regimskifte bara genom att anpassa en nations politiska system och dess rättsväsende?
* Kuppen har sponsrats av ordförande i underhuset Eduardo Cunha med 11 olagliga konton i Schweiz, namngiven i Panama Papers och under utredning av högsta domstolen. Ett gigantiskt korruptions-system har funnits i många år och inkluderar företag som bidrar till hans och andras kampanjfinansiering.

* Utvecklingsprojektet för Latinamerika som förenar åtminstone en del av den lokala eliten, som satsat på att utveckla den inre marknaden tillsammans med de arbetande klasserna ersätts av nyliberal restaurering. Detta innebär för Brasilien att arvet efter Lula förfaller: socialpolitiken, policy inom det tekniska området, strävan efter att globalt expandera stora konkurrenskraftiga brasilianska företag, fler offentliga universitet, högre löner.

Dilma Rouseff untitled

Utvecklingsprojektet för Latinamerika som förenar åtminstone en del av den lokala eliten, som satsat på att utveckla den inre marknaden tillsammans med de arbetande klasserna är nu dött. Vad som finns kvar är bara nyliberala restaurering. TINA (There Is No Alternative) (”det finns inget alternativ”). Detta innebär för Brasilien att arvet efter Lula förfaller: socialpolitiken, policy inom det tekniska området, strävan efter att globalt expandera stora konkurrenskraftiga brasilianska företag, fler offentliga universitet, högre löner.
I ett meddelande till nationen medgav Brutus Temer medgav att efter riksrätt kommer utrymmet att svälla för ”utländska investeringar”. Så Wall Street, USA Big Oil och ökända ”amerikanska intressen” kommer att vinna denna runda tack vare compradorernas eliter. Kuppen fortsätter. Hyenorna har ännu inte överfallet bytet. Så det är långt ifrån över.

Historia.
USA – världens främste diktaturkramare – stödde militärkuppen 1964 mot presidenten Goulart. Diktaturen upphörde 1985 tack vare motståndskamp från arbetare, bönder och studenter – bl.a. dessa Dilma Rouseff. Hon satt i fängelse i 3 år och torterades. Edward Snowden avslöjade 2013 att USA:s underrättelsetjänst spionerade bl.a. på Rouseff och det stora statliga oljebolaget Petrobas, som nyligen funnit några av världens största oljereserver. USA:s ambassadör i Brasilien Liliana Ayalde sedan 2013 var tidigare chef i civila CIA-organisationen och ambassadör i Paraguay som år 2012 utsattes för en ”mjuk statskupp”. Men sådant accepteras av våra odemokratiska politiker valda i ”demokratiska” val.

i Andra om: , ,, , , , , , ,

  11 comments for “Generalstrejk mot neoliberala försämringar i Brasilien

  1. arbetarklass
    12 maj, 2017 at 21:14

    Socialister i regeringar fungerar alldeles utmärkt i perioder med ekonomiskt uppsving då det finns överskott att fördela men när ekonomiska nedgångar och kriser kommer då fungerar de genast sämre eller inte alls med kaos och protester som följd och då brukar högerregeringar komma till, oftast genom allmänna val, och som fattar tuffa beslut mot arbetare och befolkning. Vad göra åt det problemet?

    • 12 maj, 2017 at 22:25

      En fråga är vad som avses med ”socialister i regeringar”?

    • 13 maj, 2017 at 02:03

      Problemet för alla arbetare 99% i alla länder heter frihandelsavtal, lösningen heter protektionism och handelsbalans i varje nation.

      Monopolkapitalets globalister vill ställa länder och arbetare mot varann i ett race mot välfärdsbottnen. Arbetaren ska inte tillåta det, lika lite som arbetaren ska tillåta massinvandring som höjer arbetslöshet och sänker löner.

      Varje nation måste ta ansvar för sin egen population och sin balans med sin egen natur. Kina har gjort det galant med enbarnspolitik även om de går emot principerna för kommunismen idag.

      • Kerstin Stigsson
        13 maj, 2017 at 08:43

        Martin, du går händelserna i förväg. Vi kan nog båda hålla med om att krig skapas av imperialismen, globaliseringen och kapitalismen (d v s krigsindustrin). I dessa krig uppstår flyktingar som absolut inte har något val än att fly landet. Till exempel en familj vem som helst: Huset är sönderbombat, det finns ingen mat, barnen svälter. Ska dessa föräldrar ta upp vapnen och bekämpa imperialismen med resultat av att deras egna barn svälter eller fryser ihjäl? Eller ska de fly och kämpa i det landet som man funnit en fristad i mot kriget i sitt hemland och att barnen får äta sig mätta? Och det finns många människor – kanske majoriteten av dom – som inte är kapabla av olika anledningar att strida mot en fiende. Men de kanske slåss på ett annat vis än med vapen i hand.

        Jag hörde för ett antal veckor sedan (men jag vet inte om det stämmer) att Kina har slopat sin enbarnspolitik.

  2. arbetarklass
    12 maj, 2017 at 22:52

    Hej Anders

    Som jag fattat det är det traditionella vänsterregeringar och i Europa oftast socialdemokratiska regeringar men vänsterregeringar finns ju även i Latinamerika och i världen över och riktigt hur dom benämns vet jag inte. Sen har vi då även kommunistiska regimer som fortfarande i viss mån Kuba sedan Nordkorea och liknande. Det här är då vad man brukar benämna dem rent allmänt men sen beror det ju också på vilken infallsvinkel en särskild betraktare har och du och Kerstin kanske tycker något helt annat?

    Saddam Hussein var i mitt tycke också en vänsterregering då han företrädde det arabsocialistiska Baathpartiet. Något som USA kanske helst ville krossa och jämna med marken?

    Ett nytt begrepp som börjar användas är vänsterliberaler och det är en benämning som jag snarare vill belysa än förtiga. Jag betraktar oftast svensk politik som sådan men även USA under Obama hade en sådan politisk inriktning. Nu under Trump är den ändrad till mer patriotisk och konservativ liknande Ryssland men det är en förändring som stött på patrull flera gånger nu. Att ändra politik i all hast är inte så lätt därför det finns så gott som alltid motstånd.

    • 13 maj, 2017 at 08:04

      Men dagens socialdemokratiska regering är knappast en vänsterregering ens med denna vida definition. Klar skillnad mot Palmetidens socialdemokrati.

    • Kerstin Stigsson
      13 maj, 2017 at 08:52

      Arbetarklass, jag tror du har missuppfattat min roll på denna blogg. Jag är en vanlig kommentarsperson – precis som vad du och alla andra är. Denna blogg är Anders Romelsjös egen blogg.

      • 13 maj, 2017 at 10:29

        Stämmer. Er diskussion uppskattas.

      • arbetarklass
        13 maj, 2017 at 13:33

        Nädå, jag har bara valt ut just dig som diskussionspartner :-)

        Jag tillhör dom som hellre väljer än att bli vald så någon politiker lär jag aldrig bli ;-)

  3. arbetarklass
    12 maj, 2017 at 23:28

    Hej Anders

    Här får du en bok av mig :-)

    http://www.marxistarkiv.se/klassiker/horowitz/fran_jalta_till_vietnam.pdf

    Det är den boken som ligger till grund för proggruppen Blå Tågets helt geniala låt ”Kalla kriget” som jag länkade till häromdagen och där man gjort en lång krönika om händelserna på rim och till musik. Du nämnde själv en del av det när du i ett annat inlägg talade om Kuomintang som i vart fall jag inte hade någon som helst aning om vad det var för något.

    • 13 maj, 2017 at 08:02

      Tack! Jag läste den med stor behållning då den kom ut i slutet av 1960-talet. Mycket bra. Sedan har Horowitz blivit högerman.

Comments are closed.