Gåtor kring media.



Dagens gästbloggare är Ulla Johansson från Göteborg, som är pensionär, författare och debattör. Detta inlägg utgörs av en debattartikel som hon 21/9 sände till Aftonbladet, där den refuserades. Ulla Johansson har medverkat i böckerna “Mona Elsa Ulla“, “Främmande besök“, “Kvinnor i butik, kvinnor på fabrik“ och givit ut boken “Flyktigt förbi“ 1998. Hennes senaste böcker är ”Valets pris” 2008 och ”Frånstulna framtidens samhälle” 2009. Hon publicerade här inlägget ”Fascismen återuppväckt” 8 augusti och ”Vem berättar sanningen om konflikten?” i Syrien 23 september.

Blogginlägget följer:

Jag läste igår 2/10-12) i Aftonbladet Mats Svegfors artikel om nedmonteringen av Svenska Dagbladet. ”Mats Svegfors: Schibsted vet inte vad de gör med SvD.” Mediajätten talar i tungor mitt i tidningskrisenEn bit i texten gav för mig intressant information. Men merparten handlade om Svegfors missnöje med Schibsteds skötsel av tidningen. Missnöjet grundar sig självklart i ett intresse för tidningen där han ju en gång varit chefredaktör.

Hans följande skrivning överraskade mig dock: ”Varför är det självklart att den amerikanska kapitalmarknadens avkastningskrav ska bestämma vilka institutioner som den svenska demokratin ska bygga på? Till Schibsteds största ägare hör direkt och indirekt JP Morgan, Goldman Sachs och Bank of New York Mellon. Det är till dessa Schibsteds ledning vänder sig när den förklarar att Svenska Dagbladet ska demonteras.” Överraskade mig på två sätt. Dels att en högerman som Svegfors angriper kapitalmarknadens avkastningskrav, dels detta med de amerikanska ägarna. Svegfors resonerar sedan vidare kring presstödet och önskar tydligen ett utvidgat sådant för att rädda ekonomiskt hotade tidningar. Önskan om ”bidrag”! Dels uppgiften – för mig ny – att
dessa amerikanska banker och finansinstitut äger Schibsted.

Jag har en lång tid funderat kring varför Aftonbladet så högljutt angrep Libyen före och under anfallet på landet. Avskyn för landets dåvarande ledning hade inga gränser i ledare och nyhetsartiklar. Nu dansar tidningen samma hatdans kring Syrien. ”Al-Assad skall bort”. ”Al-Assads illdåd måste stoppas.” Rubrikerna skriker gång på gång ut detta budskap. I någon slags hysteri. Och den syriska regeringssidan får i denna upphettade propagandasituation aldrig komma till tals. Är det möjligen så att amerikanska ägarintressen önskat denna krigspropaganda? – Tanken dyker faktiskt upp.

Ägarintressen styr ju som vi vet även övriga svenska media. Till den grad att jag som läsare hela tiden inför en nyhet eller politisk analys undrar: Vem har nytta av den här presentationen, den här vinklingen av nyheten. Vem har önskat den?
Svegfors är bekymrad för den svenska demokratin. Så är jag. Valet 2010 finns som ett tecken i tiden. När svenska dagstidningar (till nittio procent borgerliga) – och SVT som följde dem – drev en hänsynslös kampanj mot Mona Sahlin och socialdemokratin. En heltäckande kampanj som obönhörligt knäckte oppositionen. – Demokratin satt ur spel av media?
Vi kan således inte lita på svenska medias objektivitet. Varken i diskussionerna kring inhemska problem eller i utrikesnyheterna. En otäck situation. Vi luras att ta ställning mot våra egna intressen. Vi gavs en högerregering som göder riskkapitalbolagen med våra skattepengar. Tagna ur skolor, vårdsektor och sjukhus. Den falska infomationen kring Syrien vill få oss att finna ett anfall på landet moraliskt rätt.
Skrämmande följder av inflytandet på våra beslut och tankar från en mediamaskin med borgerliga intressen och framgångslinjer.

intressant.se ,
, ,,
,,

Aftonbladet 2/10Svenska Dagbladet 20/9
DN Debatt 2/10 2012, DN Debatt 3/10 2012, DN Debatt 2/10 2012,


5 svar till “Gåtor kring media.”

  1. Hoppas Ulla inte kolade mitt under skrivandet ;-) Ska det inte vara några rader till efter och?

  2. Mats Svegfors är ju stöpt i en klassisk konservativ nationalistisk tradition som innebär att även en som han kan oroa sig när kapitalets globalisering går ut över inhemska intressen. Därtill har Svegfors lagt till sig med en långt mer sympatisk och pragmatisk profil efter sin tid som politiker.