Idag har jag nöjet att som gästbloggare ha min vän Peter Lamming. Han är informationsansvarig på YFA – Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Han lever som han lär och är på fritiden Friskis&Svettisledare. Peter utsågs av regeringen att vara Friluftsråd under sju år och engagemanget i livsstil och hälsa har han sen tiden på Folkhälsoinstitutet. Många har väl med mig märkt hur stommen i ett blogginlägg kan växa fram då man är ute och springer – att förena nytta och nöje är inte så dumt. ”Spring hop din blogg” blir det nya valspråket!
Inlägget följer här:
”I snart trettio år har det funnits evidens, som visar att ett stort antal sjukdomar kan förebyggas och/eller botas genom att vara fysiskt aktiv regelbundet. Trettio minuter om dagen av måttlig ansträngning är det generella receptet. Numera vet vi att stillasittandet i sig utgör en risk för ett stort antal sjukdomar och kortare livslängd.
Några av de mest kända forskarna bl.a. Pekka Puska och Stephen Blair har sammanställt de senaste rönen och publicerat dem (20120718) i tidningen Lancet. Slutsatserna är att fysisk inaktivitet tycks ha en liknande effekt på hälsan som rökning och fetma. Det är en stor folkhälsofråga, som berör alla länder.
Forskarna tar fram data som visar vilka sjukdomar som kan undvikas och hur livslängden kan förlängas genom ökad fysisk aktivitet. I Sverige har YFA (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet) tillsammans med Statens folkhälsoinstitut givit ut boken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Boken finns översatt till många språk.
Det är inte endast individens ensak om hen vill röka ihjäl sig, förkorta sitt liv med skadliga alkohol- och matvanor eller genom stillasittandet. FAKTA finns där redan, om Fysisk Aktivitet, Kost, Tobak och Alkohol. Det handlar om den personliga livsstilen.
Men det är inte heller så ensidigt individens val. Var man bor, utbildning, inkomster och andra variabler påverkar hälsan, liksom i viss mån nedärvda anlag. Nu är det på tiden att frågan kompletteras med insatser från samhället som främjar daglig motion och ett hälsosammare liv för alla. Satsar vi inte på att förebygga ohälsa nu, så tvingas vi betala för sjukdomarna senare. Det gäller både den enskilde och skattebetalarna.
Hälso- & sjukvårdslagen talar om förebyggande insatser och dessa är möjliga inom sjukvården. Fysisk Aktivitet på Recept är en mycket framgångsrik metod med hög följsamhet.
Motion är i många fall bättre än operation, visar forskningen. Faktum är att om du har högt blodtryck så fungerar motionen lika bra – och utan biverkningar.
SCB visar att fler än hälften av männen i Sverige är överviktiga (40 % för kvinnorna). Viktökningen är i genomsnitt 5 kilo sen 1988 och snittmannen väger just under 90 kg och är knappt 180 cm lång. För kvinnor är måtten 67,4 kg och 165, 7 cm. 15 % motionerar aldrig.
Det som är avgörande är livsstilen, som tenderar att bli allt mer stillasittande – i bil, i soffa, framför datorn. Dessutom är reklam och prissättning på socker-, fett- och saltrik mat och dryck mycket mer aggressiv nu än för 50 år sedan. Då var läskkonsumtionen 22 liter per år och person – idag är den 90 liter sockrat vatten.”
Kommentar av Anders Romelsjö: Ökad fysisk aktivitet är ett viktigt folkhälsomål. Daglig måttlig aktivitet på
30 minuter minskar påtaglig risken för flera sjukdomar. Men bara 1/3 av av befolkningen i Europa uppnår en sådan aktivitetsnivå. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2012 kan man läsa ”Oavsett ålder ger en stillasittande fritid negativa effekter. Det finns en ökad risk att draddas av bröstcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar, osteoporos, Parkinsons sjukdom, diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), demens och depression.” En stillasittande fritid är vanligare hos personer med kort utbildning, vilket i någon mån kompenseras av att arbetstiden i många yrken som är relaterade till kort utbildning inte är stillasittande.
Och fetma (Body Mass Index, BMI på 30 eller mer. BMI är vikten i kilo delat med längden i meter i kvadrat) är vanligare bland de med kort utbildning. Sedan 1990 har skillnaden i medellivslängd ökat mellan de med lång utbildning och mellan de med endast förgymnasial utbildning, en över tid allt mindre och socialt sannolikt mer utsatt grupp. Många negativa hälsovanor, sjuklghet och dödlighet är kopplade till utbildning och till social klass och till generellt mindre tillgång till ekonomiska och andra resurser. Det finns olika förklaringsmodeller för detta. Detta kan inte behandlas här av utrymmesskäl. Dock vill jag åter påminna om att mer jämlika samhällen har mindre hälsoproblem och färre sociala problem (Jämlikhetsanden av Wilkinson & Pickett, se min rescension i Läkartidningen nr 35 sid 2028, 2010). Hälsa, fysisk aktivitet och levnadsvanor är inte bara en fråga för individ utan också i hög grad en politisk fråga med klasskaraktär.
intressant.se, EU, politik, tobak, kapitalism, alkohol, hälsa,snus, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, lobby, lobbying, WHO, imperialism,
LancetFolkhälsorapportenLäkartidningen om skolgymnastikDN Rescension av boken JämlikhetsandenYFAFYSS
EPHA:s pressmeddelande 16/10
8 svar till “Fysisk inaktivitet dödar lika många som rökning och fetma – också en politisk fråga”
Det ska naturligtvis stå: ”Motion är i många fall bättre än operation” under rubriken Hälso- och sjukvårdslagen
Tack Peter, har korrigerat.
När det gäller råd om vilka livsmedel man ska äta, så har vetenskapsmännen och myndigheterna gjort bort sig totalt med dåligt underbyggda och motstridiga rekommendationer. Är det någon som tror på dem längre, oavsett vad de säger? Finns det någon anledning att tro på dem mer när det gäller nyttan av motion och hur mycket man behöver av den?
Kanske borde man vänta tills det finns tillförlitliga resultat? Nu matas vi med ”vetenskapliga” resultat som att det räcker med 3 minuters högintensiv motion i veckan å ena sidan, och å andra sidan att det räcker med att vifta med tårna då och då under dagens lopp.
Du har rätt i att det ges olika råd om hur mycket och hur ofta man bör motionera, och det varierar säkert också individuellt beroende på genetik, närvaro och frånvaro av olika riskfaktorer, dessas intensitet etc. Att regelbunden motion är bra är dock klart. Det gamla rådet på 30 minuter per dag, inkluderande promenad i hyggligt tempo torde ha hög grad av giltighet. Återkommer gärna i frågan, men är nu på resande fot,
Tvärsäkra skrämselrubriker om hur många som dör av ”fysisk inaktivitet” kanske man borde undvika då?
I ”Vetenskapens värld” som handlade om den nya 3-minutersmotionen påstods också att en viss procent – det sas inte hur många! – inte ”svarar på motion”!
Och även om det förefaller vara sunt förnuft att säga att människan är gjord för att röra på sig, så är det väl tveksamt om det måste vara just varje? Det har ju t.ex. betraktats som sunt förnuft också att man blir fet av att äta fett, men det visade sig vara lika mycket sunt förnuft i det som att säga att man blir grön av spenat. Anser ju en del i alla fall…
Artikeln insprerades av en mycket kort rapport i Läkartidningen 16/9, och har alltså legat en tid före publicering (http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18690). Enligt denna som baseras på en studie i den mycket högt rankade vetenskapliga tidskriften Lancet ”Sammantaget beräknas att fysisk inaktivitet orsakar 5,3 miljoner prematura dödsfall per år globalt, vilket är i samma storleksordning som rökning. Det är onekligen en stor andel av de totala 36 miljoner dödsfall per år i icke-smittsamma sjukdomar, infektionssjukdomar undantagna.”
Håller med om det där. Många kostvetenskapliga rapporter är både larviga och slarviga. En gång sa de på fullt allvar i PI:s vetenskapliga program att man blir intelligent av att äta fisk. Man hade nämligen intelligenstestat frekventa fiskätare och sällan–fiskätare och kommmit till det resultatet. Men en barnunge begriper ju att man förväxlar hönan med ägget. De som äter mycket fisk är ju ofta utbildade och medvetna människor, och sådana får naturligtvis höga poäng på intelligenstester, men det beror ju inte på fisken de stoppat i sig, de var intelligenta redan från början, så att säga.
En annan gång sa PI:s vetenskapsprogram att de som delade upp den årliga semestern i småbitar blev mycket friskare och piggare än de som tog ut semester som vanligt. Den här galenskapen fick de visserligen göra en pudel för, men det visar ju vilket larv och slarv mycket sådan här ”vetenskap” är. Lögn kompareras som bekant lögn – förbannad lögn – statistik. Det vimlar av folkförförare och de värsta är de som har satt på sig en vit rock.
Som inom andra områden är den vetenskapliga kunskapen begränsad. Jag kommer att maila Maj-Lis Hellenius som är vår främsta expert på området – se (http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14905/LKT1036s2090_2095.pdf), från början distriktsläkare liksom jag. Kunskapen om b etydelsen av fysisk aktivitet i befolkningen härrör främst från så kallade epidemiologiska studier där man i typfallet följt en större befolkningsrepresentativ grupp med olika nivåer av självrapporterad fysisk aktivitet (här en felkälla) vid ett tillfälle (här en annan felkälla) över tid. Man studerar hur stor sannolikhet personer med olika motionsvanor har för olika negativa hälsoutfall, med hänsyn till andra riskfaktorer som man ”kontrollerar” i någon typ av multivariat analys, som logistisk regressionsanalys eller Cox regressionsanalys.
För resultaten den enskilde spelar förutom genetiska faktorer även förekomst av andra omätta riskfaktorer, och intensiteten i dessa roll.