Saker och ting händer i och omkring Afghanistan. I USA diskuterar president Obama olika alternativ med färre eller betydligt färre USA-trupper i Afghanistan, bland annat med den USA-tillsatte marionettpresidenten Karzai, som dock ibland visar viss självständighet gentemot sina herrar. Kriget är ett dyrt fiasko (100 000 000 000 dollar/år officellt) för USA. Det är en betydande politisk motgång som försvagat landets anseende runtom i världen, förutom i vissa allierade inom och utanför NATO. I den sist nämnda gruppen spelar Sverige en bedrövlig roll. Flera länder drar tillbaka trupper, men inte Sverige, och alla riksdagspartier har ställt sig bakom fortsatt svenskt stöd till USA-imperialisternas krigsäventyr som sker utan stöd i FN-stadgan (se tidigare inlägg här och www.afghanistan.nu) och som innebär ett brutalt brott mot folkrätten. Samtidigt får vi veta att landet kan försvara sig i högst en vecka.

New York Times skrev 3/1 att ”Insiderattacker av afghanska säkerhetsstyrkor mot sina västliga allierade blev ´signaturen för våldet 2012´.

The Guardian skrev dagen därpå ”Men bakom allt detta, sammanfattar många högre koalitionsföreträdare och afghanska företrädare att efter nästan tolv års krig, har många afghaner kommit att se på de utländska trupperna på ett sätt som speglar talibanernas. Hopp har vänts till hat och en del afghaner kommer att agera med detta som grund.” Talibanerna har alltså stärkts.

Talibanerna, som är en heterogen grupp, är villiga till förhandlingar. De var tydligt villiga till förhandlingar då USA anföll hösten 2012, vilket våra massmedia skamligt nog vanligen förtiger – men som tydligt framkom i radioprogrammet Konflikt 13/1. Enligt ett viktigt inlägg i SvD Brännpunkt 8/1 av tunga och välinformerade skribenter som bl.a. Anders Ferm (f.d. FN-ambassadör) och Tage G Peterson (f.d. försvarsminister och tidigare riksdagens talman) är talibanerna villiga till förhandlingar.

Före jul träffades representanter för den afghanska regeringen, för oppositionspartier och talibaner för samtal om en möjlig framtida lösning för landet. Det vore utmärkt om detta gick i lås. Krigen i Vietnam och Algeriet förlängdes med flera år, och hundratusentals människor dog i onödan, då USA respektive Frankrike vägrade förhandlingar.
Och varför har inte de ansvariga i Franrkike och USA ställts inför internationell domstol för detta?

En förutsättning för en fredlig lösning är att de utländska trpperna dras bort förstås. Låt afghanserna bli herrar i sitt eget land – vilket funderade hyggligt innan Sovjets inmarsch för närmare 35 år sedan. Låt landets invånare själv börja exploatera landers rika tillgångar till mineral och gas i stället för utländska bolag. De högt utvecklade, civiliserade och demokratiska medlemmarna i NATO har om något visat sig mer okunniga och brutala än trupperna från Sovjetunionen eller de brittiska kolonialtrupeprna tidigare.
Låt internationella domstolen pröva USA:s presidenter, ministrar och generaler inför ICC, där rimligen också företrädare för NATO-trupper och Sverige (Carl Bildt eller Fredrik Reinfeldt) bör prövas, liksom en del ledare i Afghanistan.

Talibanerna säger sig nu vara för att kvinnorna ska ha rätt till utbildning och arbete, till att välja make, till arvsrätt och rätt till egendom.

Sveriges roll behandlas i broschyren ”Vägen in i Afghanistankriget” av Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande i Afghanistan-Solidaritet.Sveriges deltagande i kriget har kommit gradvis och det är ingen överdrift att påståd att det skett ganska mycket i det fördolda och utan eller med ringa debatt. 14/12 2011 beslöt riksdagen att förlänga avtalet på 3 år, en kall snöig kväll då jag liksom något hundratal tappra stod och huttrade på närbelägna Mynttorget och lyssnade på tal av bland andra Tage G Peterson, Anders Ferm och Göran Greider i ett protesmöte med Afghanistan-Solidaritet som huvudarrangör. Och nu har Sveriges regering lovat att svenska soldater ska finnas i Afghanistan efter 2014 som stödjande trupper.

Från och med 2004 röstade vänsterpartister emot eller avstod från att rösta, medan Mp röstade avstod 2007 och röstade emot 2008. SD röstade emot 2010 och la ned sina röster 2011. Bistånd har utgått men de militära kostnaderna är 5-10 gånger större.
* Enligt undersökningar vid Göteborgs universitet ville 32 % år 2007 att Sverige skulle ta hem trupperna från Afghanistan, medan siffran stigit till 49 % år 2010. I en multinationell frågeundersökning 2012 45 % av svenskarna behålla trupperna, mot 48 % förra året.

År 2011 avsatte riksdagen 8 500 miljoner för militära insatser i Afghanistan. Samtidigt har landets försvar rustats ned kraftigt och vi kan försvara oss i högst en vecka vid ett utländskt anfall. Sverige har prioriterat stöd åt supermakten USA:s imperialistiska och folkrättsvidriga krig framför försvaret av Sverige.

Slutord. Förr var Sverige respekterat runtom i världen, inte minst i Tredje världen och i den alliansfria rörelsen för sitt stöd med bistånd, för demokrati och självständighet. Vår statsminister protesterade mot USA:s angrepp i Vietnam, besökte till och med Kuba, Sverige tog tidigt och kraftfullt ställning mot apartheid och för palestiniernas legitima rättigheter.
Nu är vi en i mängden som sluter upp bakom USA-imperialisternas krig mot befolkningen i Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, strategiskt beläget och rikt på olja, gas och mineraler!