För en bra skola – avskaffa friskolorna, stöd lärarna och kunskapskontroll och ge de unga jobb!


På DN Debatt skrev igår utbildningsministern och företrädare för lärarfacken, SKL och friskolorna inlägget ”Tio förändringar som ska rädda den svenska skolan” i ”bred enighet.” Man fokuserade i bred enighet på ”höjda lärarlöner, lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen och övningsskolor. Totalt handlar det om tio konkreta förändringar som ska vända den negativa utvecklingen” De flesta kan nog instämma i detta, även jag (och DN:s ledarskribent Erik Helmersson). Men man undviker helt ett annat centralt förhållande i ideologisk blidnhet och en närmast anti-vetenskaplig attityd (hårda ord). Vill påminna om att i slutet av mars kom en förintande kritik av friskolorna och privatiseringen av våra främst vetenskapsmän. Denna kritik har väsentligen tigits ihjäl i skoldebatten, men presenteras åter här.

I Svenska Dagbladet publicerades 27/3 den viktiga artikel titlen ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan”. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat:

* ”Några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet finns inte, däremot ger det upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras”.

* ”Det går inte bra för den svenska skolan. Vi tappar stadigt positioner i jämförande internationella test; trenden är entydig över drygt 15 år. På 1990-talet genomgick det svenska skolsystemet en snabb och kraftig förändring från statlig centralisering till decentralisering och tillåtande av skolverksamhet i privat regi.”
* ”Vår slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas”

* ”Den ökade segregationen och de ökande klyftorna mellan skolor, och mellan elever beroende på var man går i skolan, är ett mycket allvarligt problem. Det kan leda till att ungdomar som växer upp i socialt utsatta områden ges betydligt sämre möjligheter till framtida högre utbildning.”

* ”Grunden för den svenska skolan har varit och ska enligt skollagen vara en så likvärdig utbildningsmöjlighet som möjligt, och här ser vi en snabb försämring i den svenska skolan.”

* ”Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade under symposiet det svenska systemet som ”till höger om högern”
* ”Man kan konstatera att det nuvarande extrema svenska systemet kom till utan att man utredde det innan, gjorde konsekvensanalyser, följde det med forskning eller utvärderade effekterna.”
Skola untitled

* ”Vi kan inspireras av det finska exemplet. Gör om våra skolor så att de blir likvärda, utan den nuvarande marknadsbetingade (och ofta populistiskt präglade) profileringen i olika riktningar. Segregationen inom skolsystemet måste så långt det går motverkas. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras. Slutligen, och kanske viktigast, bör lärarnas utbildning och status förbättras och deras arbetsvillkor reformeras i grunden.”

Artikelförfattarna (företrädd av professor PO Hulth i Aktuellt på kvällen 27/3) har rätt i att kommunaliseringen i början av 1990-talet under dåvarande utbildningsministern Göran Persson var ett steg i fel riktning. I skolfrågan har jag en åsikt som inte delas av alla inom vänstern. Jag är anhängnare av kunskapskrav, kunskapskontroll, läxor, läxförhör och betyg i tidigt skede. Socialdemokratin förespråkade sådant en gång i tiden. Folkbildning var viktigt då.

”Betyg är den fattiges vän”.
Genom ett sådant system där skolan prioriterar läxor och kunskapskontroll kan de barn som kommer från studieovana förhållanden i skolan få den upplärning i inlärning som alla barn bör få. Ett motargumentet som sägs vara ett ”vänsterargument” är att skolan är en indoktrinering i borgerligt tänkande. Det stämmer att undervisning i historia och samhällskunskap är sådan. Jag och andra har aldrig haft någon skada av att ha goda kunskaper eller högsta betyg i dessa ämnen. Fortsatta studier och samhälleliga förhållanden medför sedan att flera ändrar synsätt. Att då ha hygglig traditionell kunskap i t.ex. historia och samhällskunskap skadar inte – man vet bättre vad man tar ställning för och emot. Men jag anser att undervisningen ska behandla sådana essentiella frågor som imperialismen av idag, nykolonialismen, sambandet mellan kapitalismen och den ökade arbetslösheten, de ökade ekonmiska skillnaderna, klimatförsämringen och krigen av idag.
Skolan och klass untitled

DN kunde 26/3 i en artikel över 2 sidor visa att familjebakgrunden var viktigast för skolresultaten. DN skriver ”Sverige satsat mer pengar på skolan än någonsin tidigare. Men mer resurser biter inte på de fallande kunskapsresultaten.. Den negativa utvecklingen är i stället kopplatd till segregationen.” Jag menar att just en satsning på kunskap, läxor, läxförhör kan bidra till att minska detta förhållande och ge barn från studieovana miljöer ökade möjligheter. DN skriver ”Finland har nästan billigast skolan i Norden men är samtidigt klart bäst”. Och där prioriteras kunskapskrav och lärarutbildning.

Lärarförbundets ordförande skriver i DN 26/3 ”Skolans resurser styrs fel”. Varför har inte Lärarförbundet fört en kraftfull kamp mot friskolorna och segregation?
Skolan -satsa på untitled

Svenska Dagbladet skrev också igår ”Bottenresultat räckte för lärarlinje. Låga resultat på högskoleprovet räcker numera för att få en plats på lärarutbildningarna.” Även detta är mycket illa. DN skrev ”Lärarutbildningens status är körd i botten” och visar att löneutvecklingen har varit mycket dålig för svenska grundskolelärare de senaste 15 åren. Medan lönerna i Sverige har ökat med 15 % i Sverige har de ökat med 76 % i Japan, 46 % i England, 23 % i USA, 32 % i snitt i OECD och 29 % i Finland, succelandet på skolområdet.

Folkpartiledaren Jan Björklund har i åratal talat om att skolan måste förbättras. Bra talat – men han handlar tvärtemot genom satsningen på friskolor. Friskolereformen orsakat en grundläggande skada, där exempelvis betygsinflation blir ett medel för att värva elever och tjäna pengar. Jan Björklund har förlorat all trovärdighet, och ter sig lika usel som de tidigare usla utbildningsministrarna Person och Östros. Byt ut honom – barnen är viktigare än att låta ointelligent och ovetenskapligt stöd till en sjuk modell få vara kvar.
Men har S något alternativ till dagens usla skolpolitik? (Se förre rektorn Knut Lindelöfs blogginlägg).

John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. ”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skriver JB:s VD fräckt på DN Debatt idag. Vad sägs om den ”omtanken” på de drabbade eleverna?

Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Se mitt blogginlägg 8/9) har 18 av 24 ministrar studerat på universitet, och att 8 av de 18 avbrutit sina studier utan examen.

1/3 av regeringen består alltså av ”universitets drop-outs”! Det är sannolikt att man med den bakgrunden generellt inte är så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.

”Universitetsdropouts” är: Utrikesminister Carl Bildt, finansminister Anders Borg, justitieminister Beatrice Ask, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth, EU-minister Birgitta Ohlson, (jämställdhetsminister Nyamko Sabuni), biståndsminister Gunilla Carlsson.

Vår utbildnings- och forskningsminister Jan Björklund har ingen erfarenhet av universitetsstudier. Henrik Berggren riktade i höstas skarp kritik mot honom i sin krönika i DN med titeln ”Jan Björklunds forskningspolitik är humbug”. Det är trevligt att som omväxling kunna instämma i en DN-krönikör. Berggren menar med viss rätt att detta varit ”den dominerande linjen de senaste två decennierna” och påpekar att den ”andel av forskningsmedel som går direkt till universitet har stadigt minskat”.

Men den stora arbetslösheten särskilt bland ungdomar är ett problem – som inte kommer att minska så länge vi har kvar den mycket orättvisa och odemokratiska kapitalismen! Denna bidrar till minskad studiemotivation, något som DN rapporterade om häromdagen.

* Sätt barnen och rättvisan i centrum – avskaffa genast friskolorna!
* Förbjud vinstuttag i skolan!
* Inför betyg tidigt – betyg är den fattiges vän!
* Kunskap och kunskapskontroll är bra!
* Läxor (och träning i läxläsning) är bra!
* Kunskap är makt för den enskilde, samhället och för arbete på ett bättre samhälle!
* Prioritera lärarutbildningen!


intressant.se, , , , , , , , , , , , , ,

DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henriks Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT

  5 comments for “För en bra skola – avskaffa friskolorna, stöd lärarna och kunskapskontroll och ge de unga jobb!

  1. 4 juni, 2013 at 11:20

    Ingen kan rimligen vara fiende till goda kunskaper. Däremot råder det delade meningar om det är bra med betyg. Kritiker pekar på att förekomsten av betyg uppmuntrar dom som är duktiga och får dom som inte är det att tappa sugen, dvs verkar segregerande. Kritiker pekar också på att de sporrar s.k. strategiskt lärande – man pluggar det som kan komma på skrivningen, inget annat.

    Jag är inte tillräckligt insatt i debatten för att veta om det finns några alternativ, eller i alla fall något alternativ som inte kräver stjärnpedagoger utan klaras av vilken lärare som helst. Det kanske det inte gör. Och i så fall står vi där och får välja mellan ett dåligt system och inget alls.

    Förmodligen har du rätt i att det enda som verkligen skulle sätta sprätt på kunskapsinhämtandet vore om ungdomarna kunde vara säkra på jobb efter plugget.

  2. Martin
    5 juni, 2013 at 03:20

    Utbildningsministern har fel i mycket men på en punkt har han faktiskt helt rätt även om det är i en fråga som aldrig kommer bli aktuell, nämligen att vi borde återförstatliga den kommunala skolan. Kommunaliseringen har gjort nästan lika stor skada som Friskolereformen när det kommer till de sämre resultaten.

    • 5 juni, 2013 at 08:46

      Insämmer i kritiken mot tvångskommunaliseringen under Persson på 1990-talet.

  3. Jan Wiklund
    5 juni, 2013 at 08:04

    Kanske är ett av problemen att skolan är så oändligt lång. Det finns en övertro på utbildningskvantitet. Inte nog med att man ska gå nio obligatoriska år, man ska gå tre nästan obligatoriska och helst också en tre fyra på högskolan också.

    Det står många upp i halsen redan efter sex år.

    Åtminstone de sista åren skulle man kunna rationalisera. Schweiz sänder bara ca 10 procent av sina ungdomar till universitet och liknande; istället har man världens bästa lärlingsystem där man kan lära sig ett yrke med garanterad anställning. Och det går inte så dåligt för dom. Kanske man skulle korta av det ännu mer.

    Förutom att man slösar bort ungdomars liv på ett många gånger tveksamt innehåll undanhåller man dem från produktionen också och försätter dem i ett nästan evighetslångt tillstånd av omyndighet. Hellre mindre men bättre, som Lenin sa. Fast det skulle förstås kräva en politik för full sysselsättning så det går på tvärs med allt våra pappskallar till överhet tror på.

  4. 5 juni, 2013 at 08:45

    En viktig synpunkt. Man är trött på skolan, det går inte så bra och man vet att det är svårt att få jobb. Alla är intresserade av en massa teoretisk kunskap, och undrar vad den ska användas till. Instämmer också i din sista mening. Det är närmast tabu att seriöst diskutera alternativ till dagens kapitalistiska system. Det går i och för sig att framföra idéer om klart ökad reglering och en mer Keysiansk politik, vilket Stiglitz och i viss mån Krugman gör – men de beaktas inte i politikernas debatter och förslag. Och tankar på något slags socialistiskt, demokratiskt system där folk ägde eller kontrollerade produktionsmedlen och planetens resurser på ett eller annat sätt viftas bort. Vem tror att skolan ger utbildning om alternativ till kapitalismen? Då skulle man på ett helt annat sätt kunna förnuftigt planera så att i princip alla har arbete, med troligen kortare arbetstid. Och hur skulle inte det kunna påverka studiemotivationen?

Comments are closed.