Denna rapport har jag fått av Zoltan Tiroler, som är ordförande i Svensk-kubanska föreningen. Den förklarar viktiga förhållanden.
En märklig diktator
19:e april avslutade Raul Castro sin andra mandatperiod som president i Kuba och lämnade plats för sin efterträdare. Något märkligt kan tyckas för en person som utmålas som diktator i våra medier.
Kubas valsystem skiljer sig från vårt, men att det skulle vara mindre demokratiskt kan starkt ifrågasättas. Det handlar om deltagardemokrati. Utan partier, utan vackra vallöften, utan kampanjer, utan pengars inflytande, utan tävlan om ekonomiska fördelar. Kuba har allmänna och hemliga personval på alla nivåer, rösträtt från 16 år och små valdistrikt. Nomineringar sker på kvartersnivå av de boende själva, kommunnivå och folkrörelsenivå.
Folkrörelserna, dvs. fackföreningsrörelsen, Kvinnoförbundet, Småbondeförbundet, Kvarterskommittéerna, Elevförbundet och Studentförbundet lägger förslag till kommunförsamlingen som nominerar kandidater till provins- och nationalförsamling. Antalet beror på kommunens befolkningsstorlek. De som väljs behåller sin tidigare lön. De får inga privilegier.
De är skyldiga att regelbundet berätta för sina väljare vad de gör och de kan avsättas under mandatperioden om deras väljare inte är nöjda med dem.
Det här får vi aldrig höra eller läsa i Sverige, där Kuba utmålas som en diktatur. I så fall en väldigt märklig sådan, där statens resurser i första hand satsas på hälsovård och utbildning. Kuba ligger på åtskilliga områden långt före USA och många andra av sina grannar.
19:e april är ett symboliskt datum i Kuba. Det var detta datum 1961 som den USA-ledda invasionen i Grisbukten slogs tillbaka och USA led sitt första militära nederlag i Latinamerika. USA har inte gett upp sina planer att återta kontrollen, utan fortsätter att försöka strypa Kuba ekonomiskt med sin grymma blockad. Kubanerna har stått emot i 60 år. Det är bara att hoppas att USA inte lyckas, utan att Kuba kan fortsätta att satsa på hela befolkningens bästa.
i Andra om: Kuba, imperialism,solidaritet, diplomati, Massmedia, USA, Politik, Angola, desinformation statskupper apartheid
11 svar till “En märklig diktator avgår på Kuba”
Det var intressant att läsa detaljer om situationen på Kuba om än med stark tendens. Men Kuba är fortfarande en kontroversiell del av världen så det får väl accepteras ur den synvinkeln. Mitt förtroende för SVT Public Service är numera inte precis på topp men häromdagen fann jag en nyhetsartikel om Kuba som jag tyckte var både intressant och lättläst precis som den här ovan och där får vi bl.a. veta att militären har mycket stort inflytande på Kuba även inom samhällets ekonomiska sektorer. Jag tycker det påminner lite om Egypten där militären har minst lika stort inflytande i samhället som politiken. Men för Kubas del kan jag tycka det beror på att den kommunistiska revolutionen utgick just från militären och både Fidel och Raul bar alltid militärens kläder. Kanske som en symbol för den militära makten?
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ett-kuba-efter-castro
De har kanske dragit slutsatser av den arabiska våren? Den diktator som inte ordnar sin efterträdare medan han är i form riskerar att göra en Mubarak eller Ghadaffi.
Bland världens alla diktaturer så tror jag Kuba varit den mjukaste. Det är inte så enkelt att våldföra sig på en ängel därför det kommer möta ett kompakt motstånd. Före västvärlden störtat en diktatur så har den alltid svartmålats. Men hur svartmåla Kuba när det tagit emot hjälp och samtidigt hjälpt andra så gott de har kunnat?
libyen ,som var det mest moderna och välmående landet i afrika, långt över sydafrikas standard, tråkigt att det inte finns fler gaddafi
Vänsterdebattörer talar så gott som alltid om en från USA riktad blockad mot Kuba och menar att den hindrat landets utveckling. Men jag har aldrig läst nånting om den här blockaden i övrig media. Det finns en wikisida som behandlar ämnet och där kallar man blockaden för handelsembargo.
https://sv.wikipedia.org/wiki/USA:s_handelsembargo_mot_Kuba
Wikipedia är bra om man vill veta något. Häromdagen läste jag en sida om populism på Wikipedia och fick veta mer intressant än jag räknat med. Populism används idag som invektiv men det finns faktiskt mer än så bakom det ordet.
För mig är det självklart att det nuvarande Kuba ska ha rätt att existera och då helst på lika villkor. Politisk mångfald får inte ersättas med demokratisk enfald. Vladimir Putin har ibland talat om en multipolär värld och det tycker jag är något värt att sträva efter. Är man bara med på det revolutionära tåget så tror jag Kuba är ett mycket bra land att leva i. Nu får man inte välja vad man föds men hade jag varit kuban så hade jag säkerligen tillhört de regimtrogna. Finns bara viljan så tror jag det går att göra något bra av den situationen vad man nu vill ägna sig åt. Det finns faktiskt dom som kan se skogen bland alla träden och just det gör dem till vinnare.
Blockaden behandlas bl.a här.USA måste häva sin Kubablockad!
Varför tror du att Kuba i en evighet körde med femtiotalsbilar som dom underhöll i årtionden senare än alla andra.
Kan blockaden ha spelat in? :-)
Därför att femtiotalsbilarna är bäst, och håller i evighet. Särskilt de amerikanska.
Ja, varornas produktion blir lidande när individen berövas initiativet medan samhällets service fungerar utmärkt med gemensamt ägande och då blir en blockad en effektiv metod att motarbeta ett icke önskat samhällssystem. Det alternativa samhället är inte felfritt och individen måste kunna bli stimulerad för att bli effektiv. Men nu hade jag inte tänkt bygga bilar, bara ha en verkstad att meka bilar i och det tror jag är fullt möjligt på Kuba likväl som hos oss här i Sverige. Jo, gamla amerikanska bilar är både enkla och rejäla och passade förstås utmärkt för kubanerna att hålla liv i. Även många ryska bilar kom till Kuba men om dom kunde hålla i en evighet är jag mer tveksam till. Ryssbilar är också tämligen stabila byggen men de brukar dessvärre rosta bort alldeles för snabbt. Bättre plåt i gamla jänkebilar. Det bara är så. Även svenska Volvo byggde rejäla och stabila bilar men så gick de också bra att sälja i USA. Exporten av Volvobilar från Göteborg med fartyg över Atlanten var omfattande. Asiat eller europé samt en fri marknad och varorna genast flödar. Kanske t.o.m. för mycket? Jag tror numera på kulturella skillnader. Allt annat är propagandalögner. Den svenska regeringens problem med hög arbetslöshet bland utrikes födda riskerar bli deras fall.
På 1970-talet sålde svenska staten ett antal Volvobilar till det då kommuniststyrda Nordkorea. Vad jag hört är bilarna fortfarande i full drift men svenska staten har ännu inte fått någon betalning :-)
[…] http://jinge.se/allmant/en-… […]