För några dagar sedan utspanns en intressant diskussion i en kommentarstråd om huruvida israeliska soldater och skolbarn är korrekt informerade om landets historia.
Det skulle ta för lång tid att redogöra för hela frågeställningen bakom detta, men bland annat undertecknad
hävdade att Israel hade utplånat ett stort antal palestinska byar efter 1948. Det blev lite turbulens kring det påståendet och jag hänvisade bland andra till Susan Nathan och Jan Guillou. I ett anfall av tillfällig sinnesförvillelse så lovade jag att citera en bit ur Jan Guillous bok ”Reporter” utgiven 1979. Värt att notera inledningsvis är att palestinier använt kaktusar på samma sätt som svenska bönder använt gärdesgårdar.
Kapitlet jag citerar ur heter Resa i det andra Israel och är tidigare publicerat i någon tidning, oklart vilken och när. Men på 70-talet, så långt är klart.
JG skriver om sin resa då han befinner sig i Latrun-området som ligger mellan Tel Aviv och Jerusalem:
När sexdagarskriget dånade in över området i juni 1967 låg här fem byar. Men det hände sig på den sjunde dagen att den segrande israeliska armén återvände till de besegrade. Man sprängde byarna och fördrev befolkningen. Resterna av de sprängda husen fraktades bort med truckar.
När jag återvände hit nu efter sex år var händelsen redan begravd i förfalskad historia. På byn Övre Latruns område ligger några ruiner från korsfarartiden som Israels krigsmakt reglementsenligt sparade vid förstörelsen. Där har nu en kristen sekt från Tyskland, Jesus Brudershaft, flyttat in. Och prästmannen visade mig runt i vad som var på väg att bli ett västtyskt kloster. Man hyrde araber för att snygga upp och för att bygga ett litet kapell. Vi gick in i kapellet och tittade på de fem meter höga valven från 1100-talet. Prästmannen beskrev ivrigt och stolt hur fint här skulle bli och pekade ut över den bibliska Ayalon-dalen genom det stora hål i kortväggen som skulle bli ett specialbeställt perspektivfönster.
”- Är det inte en underbar utsikt! Klara dagar kan man se ända ner till Tel Aviv …”
Och han pekade ner på det gamla brittiska militärfängelset, en dyster fruktans boning där åtskilliga judar och araber hängdes under kriget om Palestina. Nu är fängelset en tyst övergiven spökbostad. Israels enda inte överbefolkade fängelse.
Och jag frågade den blivande patern vad som funnits på platsen innan israelerna erövrade den. Han svarade att här legat en jordansk bordell. När jag skrattade åt honom hämtade han ett gammalt exemplar av Jerusalem Post, Israels halvofficiella engelskspråkiga dagstidning. Där stod det, Den 14 april förra året förklarades halvofficiellt att här låg: ”Banditledarens hus – den jordanska arméns gängledarhus som enligt uppgift tjänade som bordell åt de jordanska officerarna i området.”
Jag gick ut i den friska luften. Trehundra meter från den blivande paterns blivande perspektivfönster strövade jag ett tag genom det som varit gränderna i byn Övre Latrun. Husen var borta. All byggnadssten borta. Men mandelträden och olivträden fanns kvar. Och kaktusarna, naturligtvis.
För även om den israeliska arméns bulldozers jämnade sten och kaktushäckar med marken och även om de fraktade bort stenen så överlever kaktusarna. De bildar på nytt samma rutmönster runt det som varit byn. De växer upp som eviga outrotliga förbannelser.
Så är det i hela Israel men det är ytterst få som känner till det. På varje plats där man ser dessa anhopningar av kaktus har det legat en arabisk by.
För att slutligen återknyta till den diskussion som uppstod förra gången så kan jag konstatera att denna präst inte utgjorde något undantag för att han var utlänning. Många vittnar om att israeliska skolbarn knappast får lära sig något alls om landets palestinska historia. Man rev åren före denna berättelse närmare 500 palestinska byar. Jag har också hört siffror på 800, men jag kan inte verifiera den siffran.
Men frågar du dem som nu bor där var den palestinska byn låg ser de ofta ut som levande frågetecken. Dessa är både bokstavligt och bildligt sett bortschaktade sedan fyrtio år. Och i den mån det finns en historia att berätta så handlar den säkerligen om jordanska bordeller eller liknande skrönor. Men kaktusarna finns säkert kvar…
Andra bloggar om: Mellanösternkonflikten, Palestina, Israel, Historia, Skolundervisning, Ockupation, Historieförfalskning, Jan Guillou, Reportern, Politik
[tags]Mellanösternkonflikten, Palestina, Israel, Historia, Skolundervisning, Ockupation, Historieförfalskning, Jan Guillou, Reportern, Politik[/tags]
90 svar till “Den Palestinska och Israeliska historien?”
Ja, förlåt, jag ska leta vidare efter en bloggpost om Kongo. Fast det finns liksom inte så många sådana i cyberrymden…
Natalie,
skulle jag någonstans i mina inlägg ha visat en så grotesk missunnsamhet som du försöker påvisa?
Rasism är när man exkluderar andra folk från sitt eget. När man demoniserar dem, hånar dem, bombar deras hus om natten, fängslar(kidnappar) dem, stänger in dem i ghetton och slänger bort nyckeln, stjäl från dem och vägrar
ge dem ett uns av mänskliga rättigheter.
Visst, det finns ett stort lidande i världen.
Men palestinierna har lidit längre än de flesta.
Och det är väl deras och israelernas historia som behandlas på denna tråd, eller hur?
Inte kurdernas,väl?
Jag vet att det är lockande att försöka blanda bort korten när det känns svårt…
Anders N, jag är inte ute efter att leta ”supporters”. Det finns också många svenskar som har ett äkta solidariskt engagemang för palestinierna utan att för den skull hata Israel. Jag respekterar till fullo deras arbete. Det var dem jag menade, inte mig själv.
PS och Anders N, jag har en väldigt tydlig ståndpunkt i konflikten: ockupationen och allt den för med sig raserar både det israeliska och det palestinska samhället både på ett politiskt och individuellt plan. Ockupationen måste upphöra.
Men jag har på samma gång ett stort inre motstånd mot att som svensk komma till Israel och tala om för dem – eller för den delen för palestinierna – hur de borde bete sig. Jag är väldigt allergisk mot europeer eller skandinaver som vet allting bäst, alltid gör allting rätt och ska tala om för hela världen hur bra de är. Så jag föredrar att i artiklar förmedla de röster jag hör, både israeliska och palestinska, som förmedlar åsikter som jag tycker är vettiga och som kanske kan förändra någonting. Jag är inte typen som står på barrikaderna och skriker och har aldrig varit det. Kan hända att detta upplevs som att man ”gömmer” sig eller att det man säger inte känns trovärdigt, det ligger en viss sanning i det.
Det här är ett ämne som jag funderar mycket på och jag ska skriva längre om det i en bloggpost på min egen blogg när jag tänkt färdigt. Men har du vägarna förbi så får du gärna komma in på en pratstund i trädgården. Mycket lättare och trevligare än sånt här anonymt internetprat.
Mycket intressant och bra debatt – ljusår ifrån utrikesministerns blogg. Men i allt eländet finns det inte en ljusning för mänskligheten även i MÖ? En stat med demokrati, yttrande- och religionsfrihet? Bland israelerna finns högt utbildade och tänkande människor och det är väl inte så dåligt heller bland palestinierna. Det gick i Sydafrika. Födelarna är oerhört stora (även om många problem återstår) Man behöver inte riva ner o förstöra – mer än muren, så klart och kärnvapnen måste förstöras.
Att förlita sig på USA leder till undergång – se bara på Irak o Afghanistan. Men det krävs att folk i Israel tar avstånd från detta (alltså undergången) och väljer annan regering. Utopiskt?
Natalie// Naturligvis finns det en hel del saker att säga om lidandet i den övriga världen som är värre. Mångt och mycket skapat av gammal direkt kolonisalism och de moderna mer subtila varianterna.
Vad gäller Israel/Palestina finns det ett par principiella saker som gäller för mig och andra. För mig är det kampen mot en form av förtryck som är accepterat av en stor del av den här planetens människor som kallar sig liberala. För mig är det en kamp mot kolonialism och imperialism. För mig handlar det om att vara solidarisk med förtryckta människor som vägrar ge upp trots materiell underlägsenhet, trots otaliga förluster och svek: som genom daglig förödmjukelse i många år, och som sett, tålt och svalt den självgoda västvärldens hycklande tomma ord om mänskliga rättigheter, en västvärld som viftar för liberalism och pratat oh, vad de pratat om vikten av demokrati. För mig är den palestinska saken alla förtrycktas sak. För mig är den palestinska flaggan en symbol för kampen för frihet.
I den tidiga kampen för en judisk stat fanns det även en hel del europeiska anti-semiter som stod bakom den. Det var ju ett annat sätt att bli av med judarna.
Anna// Jag respekterar dig, som skribent och människa, och ser dig som en människa med djupt humanistiska värderingar. Däremot har vi nog lite olika åsikter i vissa frågor. Våra mål är nog i grunden samma. Även om jag inte ser det som ett mål i sig att varje folk har en stat och vad är ett folk? Det är dock lättare att se den judiska kampen för en egen stat just genom förintelsen och den historiska anti-semitismen i europa, så därför är det självklart att det är med i en diskussion om Israel, eftersom hade inte europa varit så anti-semitiskt som det har varit, så skulle inte Israel existera. Men jag tror fortfarande på att ur ett längre perspektiv är enstatslösningen den bästa.
(Inom parantes och apropå lidande folk: är hutuer ett folk? Och tutsier ett annat?. Dessa ”folk” är en nyckfull kolonial skapelse.)
”Jag är väldigt allergisk mot europeer eller skandinaver som vet allting bäst, alltid gör allting rätt och ska tala om för hela världen hur bra de är.”
Tack Anna! Jag känner precis samma sak när jag sitter här i USA. Inte för att på något sätt försvara de oräkneliga övergrepp USA gjort sig skyldiga till, men när jag ser folk i besserwisserton reducera en hel nation till blodtörstiga religiösa fanatiker blir jag illa till mods. De värsta von-oben-uttalandena brukar komma från folk som inte satt sin fot här eller inte känner en enda amerikan. Eller… Förresten: De värsta är de som känner EN amerikan och har varit här EN gång och som tror att det de såg och upplevde då är representativt för ett land med en kvarts miljard invånare och förmodligen världens mest komplexa blandning av folkslag och kulturer.
”Jag är väldigt allergisk mot europeer eller skandinaver som vet allting bäst, alltid gör allting rätt och ska tala om för hela världen hur bra de är,” säger Anna.
Min fråga är – varför i all världen går du då in här när du på förhand vet hur vi är?
Det måste väl vara att förspilla tid?
Du har ju så många andra viktiga saker för dig…
Eller har du att annat syfte?
Kanske att visa ”die dumme Schweden” hur en slipsten ska dras…
Hur verkligt engagerade personer arbetar…
Eller för att sätta oss israelkritiker på plats…
För vi vet ju ingenting.
…man ska dessutom komma ihåg att över 50% i senaste valet till Kongressen rätt tydligt visade att de inte alls håller med de republikanska makthavarna.
Alex, intressant att du tar upp Sydafrika – övergången från apartheid fungerade, vilket under lång tid verkade vara en önskedröm. Sydafrika hade något alldeles speciellt – nämligen ett ledarskap med främst ANC och Mandela.
Om det palestinska och judiska folken ska kunna vandra tillsammans hänger på ledarskapen i Irael och Palestina. Istället för att förlita sig till sionistiska politiker eller Hezbollahrörelser borde lärdomarna från kampen mot apartheid lyftas fram.
Israel ger dålig bild till världen som demokratin vilken förtrycker, ockuperar, inleder humanitär katastrof, dödar civila, bosätter sig olagligt på andras mark, bryter mot FN, Geneve, EU, Human Rights.
Det är vi vana att se bara i regimistiska och diktaturstater, så därför kommer man alltid att stödja palestinierna mer än någon annan i världen. Folk vill inte ha så dålig bild av demokratin..!
Uffe, tack för ett seriöst svar och inte en vilt viftande anklagelse om att jag skulle försöka ”spela bort korten” som det tydligen heter. Respekt.
”Naturligvis finns det en hel del saker att säga om lidandet i den övriga världen som är värre.”
Precis som du säger, det finns en hel del att säga. Men det sägs inte. Självklart ska man ägna kilovis med uppmärksamhet åt palestinierna, men varför ge kanske några gram åt kongoleserna?
”För mig är den palestinska saken alla förtrycktas sak. ”
Jag förstår din tankegång, men jag tror inte att ”alla förtryckta” här i världen är så glada över att bli representerade av palestinier istället för att få egen individuell uppmärksamhet och hjälp.
St Just, tror att vi är överens, men för att vara lite kitslig,hur kommer Hizbollah in? Hamas är demokratiskt valda och kan en folklig opinion hos israelerna åstadkomma en ledning som verkligen vill förhandla och ändra dödläget så kan utopin kanske bli verklighet? Största hindret blir då USA.
Sara G. du eller jag enligt Anna är ensidiga kritiker mot israel…
Herre Gud! Om någon kan peka ut en enda internationella lag som Israel inte har trampat på skulle jag verkligen kritisera palestinierna också…! :-)
Men för VAD DÅ..? :-)
Inom vilka punkter borde man kritisera palestinierna..?! Kan någon av dem Israelkrammare peka ut EN ENDA punkt, att jag får chansen att vara ”objektiv”..? :-)
”För mig är den palestinska saken alla förtrycktas sak”.
Pardon my french, men herregud och alla hans heliga änglar ett sånt urbota korkat uttalande! Det är PRECIS den där sortens tankjegångar som gör att vi i skrivande stund har en handfull humanitära katastrofer i Afrika med vardera miljontals drabbade som inte en djävel lyfter ett finger för att göra nåt åt. Man tycker synd om dem som det för tillfället är på modet att tycka synd om och ger blanka fan i resten av världen. För du tror väl inte på fullaste allvar att den 10-åriga afrikanska pojken som imorgon kommer ha svultit ihjäl som en följd av att beväpnade rövarband drivit hans familj på flykten kommer att bli mycket gladare för att du stödjer Palestina?
Uffe, jag är alldeles för trött för en längre diskussion just nu, men kort: Tack för väldigt vettig kommentar. Jag tror också att vi i grunden vill ungefär samma sak även om vi har olika åsikter, och de frågeställningar som du tar upp är definitivt relevanta. Jag återkommer eventuellt i ämnet någon gång när jag inte stått sex timmar vid en vägspärr och sett soldater rikta gevärspiporna mot palestinier.
Trots att ämne övan heter ”Den palestinska & israeliska historia”
… Natalie ska gärna tala om Kongo & Tibet! :-)
…Och Pontus också svänger gärna till Afrika… :-) precis som natalie…och precis som jag sa i mina 6 punkter övan:
– Kritiserar man Israel, då jämförar man gärna naturkatastrofer, tsunamin, diktatur och regim i världen…med Israel som har på sig demokratisk varumärke.
Alex, den palestinska regeringen är folkvald precis som den israeliska. De representerar bägge på ett plan sina folk. Det hindrar inte att jag inte hyser samma tilltro till Hamas på det sätt som jag till fullo kunde sympatisera med ANC. Huruvida Hamas kommer att leda kampen till seger som ANC kunde eller i huvudsak arbeta enligt den islamska republikens återvändsgränd, får framtiden utvisa. USA är ett hinder precis som under apartheid – dock opinionen mot apartheid segrade även i USA precis som palestinierna kan vinna den folkliga opinionen i USA.
Jag återkommer eventuellt i ämnet någon gång när jag inte stått sex timmar vid en vägspärr och sett soldater rikta gevärspiporna mot palestinier.
Det verkar som om du tvivlat på att det är så det gått till?
Jag är väldigt allergisk mot europeer eller skandinaver som vet allting bäst, alltid gör allting rätt och ska tala om för hela världen hur bra de är
Så gör vi i alla fall inte!
Ida D, att miljonatals kongoleser dör av krig och förtryck spelar ingen roll, och behöver inte ägnas någon tid eller uppmärksamhet, för deras stat ses inte som demokratisk. Stämmer det? Och Ida, vaddå demokratiskt varumärke? Ser du Israel som en demokrati? Finns det en universiell lista på alla demokratier häri värden? Skulle du strunta i palestinierna om Israel började ses som något mindre än en demokrati i världen?
På Anna Veeder blogg läste jag en intressant artikel för några veckor sen som handlade om Carl Bilds kritik mot Kubas brott mot mänskliga rättigheter. Där talade hon om att i Jinges blogg många har kritiserat Carl Bildt för att han nämnde aldrig Guantanamo som ligger på Kuba och är symbol för USA-s brott mot mänskliga rättigheter.
Då sa Anna Veeder i sin artikel typ att det ser ut som att man borde inte kritisera Kubas brott mot mänskliga rättigheter bara för att andra begår också samma brott.
Jag tyckte då att det var vettigt och förnuftigt av henne, men nu…
SER JAG EXAKT SAMMA BETEENDE när det handlar om Palestina/Israel konflikt, beteende SOM HON SJÄLV KRITISERADE:
Man vill gärna tala om Kongo, Tibet, brott mot mänskliga rättigheter runt om Afrika, lidande i regimländer, diktatur, naturkatastrofer, tsunamin, förintelse under 30-talet…bara för att Israel kritiseras för en rad av brott.
Och då säger Anna att vi är ensidiga i kritiken mot Israel… Visst. Där har hon rätt!
Objektiv innebär att kritisera Palestina också. Men för VAD DÅ..?
”Man vill gärna tala om Kongo, Tibet, brott mot mänskliga rättigheter runt om Afrika, lidande i regimländer, diktatur, naturkatastrofer, tsunamin, förintelse under 30-talet…bara för att Israel kritiseras för en rad av brott.”
Eller också vill man dela det fokus som finns på palestinierna så att även t.ex. Kongo kan få lite smulor från uppmärksamhetskakan och därmed kraftigt reducera antalet som dödas och våldtas varje dag? Jag frågar igen: Om Israel inte, som du säger, hade ”demokratins varumärke”, skulle du då ägna palestinierna lika mycket (lite) uppmärksamhet som kongoleserna får? Jag tycker att det här är en väldigt intressant fråga.
Nej, Natalie, du missuppfattar mig:
Alla människor är värda att räddas från katastrofer, lidande och krig. Solidaritet i världen är lika utbrett som krig för att vi finns! Vi, som tror att mänskligt är att vara människa för mänsklighetens skull.
Men, när man ser att ett regimistisk land begår brott mot internationella lagar eller mänskliga rättigheter, då tänker man typ: ”Demokratin är bästa system! Regim borde utrotas!”…
Tyvärr, när man ser att ett demokratiskt land begår brott mot folkrätten, FN, Human Rights, då blir man skrämd! Då tänker man typ: ”Vi har samma system också! Är det så demokratin ser ut..? Det samma som regimländerna..?”
Man är skrämd, Natalie. Man vill gärna se enorm skillnad mellan det som regim & demokratin gör.
Det att jag sa att Israel har demokratiskt varumärke, är bara uttryck som jag kan använda för Tyskland, Sverige eller vilken annan demokratin som helst. Alla som bär på sig den här värdefulla varumärke, måste göra det på heder & samvetet, för att vara bra förebild, spegel på hur en demokratin är.
Om hela Afrika bryter mot mänskliga rättigheter, man vet att regim & diktatur GÖR DET STÄNDIGT! Men, demokratin FÅR INTE BEGÅ samma brott! Det får vi inte tillåta.
Ida: I kommentar nummer 65 så visar du att du egentligen inte är särskilt intressant att diskutera med. Där antyder du nämligen att Israel bryter om ALLA lagar och att Palestina inte begår en enda synd eller ett enda misstag. Du målar världen antingen svart eller vit. Människor är antingen 100% onda eler 100% goda. I verkligheten så finns det ingen som är helt igenom god eller ens helt igenom ond. De enda som brukar hävda sånt är personer vi normalt avfärdar som fanatiker.
Egentligen bryter jag väl mot diskussionsetiketten nu när jag diskuterar ditt sätt att skriva inlägg istället för debattens ämne, men jag har bara så svårt att förstå en sån inställning. Du förenklar världen till svartvita schabloner som inte alls speglar den otroligt komplexa situation som råder i MÖ. Du får ursäkta, men jag tycker inte det är speciellt intressant att lyssna på sånt.
Själv ska jag villigt erkänna att jag svänger som en vindflöjel i Israel-frågan. Ju mer jag lär mig och ju mer jag förstår av historiska, politiska, religiösa och etniska orsaker, desto svårare får jag att bilda mig en solklar uppfattning om vem som har rätt och vem som har fel.
Lite ödmjukhet och lite nyanser skulle faktiskt inte skada!
Ponuts, Pontus//
Naturligtvis prioriterar inte människor i utsatt situation andras utsatta situation före sin egen. Du förstod inte min symboliska tanke. Jag hävdar naturligtvis inte att de som kämpar för sin överlevnad går dagligen och tänker på Palestina. Inte heller vad jag kämpar för. För mig är detta en kamp mot imperialism och kolonialism. Ingen annanstans kan vi se hur världens största symbol för imperialism och demokrati i samma andetag, USA, dessutom så ensidigt valt sida. För mig är det en ideologikritisk syn som gör att jag kritiserar Israel.
Men en sak är säker: det finns ofta en ganska stark solidarisk kraft mellan förtryckta. Det finns en anledning till varför just människor med erfarenhet av apartheid i Sydafrika uttalar sig och solidariserar sig med palestinierna. Detta betyder inte att alla förtryckta känner till alla som är förtryckta.
Att vi i den rika världen ignorerar den fattiga och utsatta delen består inte i enskilda individers ointresse och egoism för dessa människor utan har att göra med maktens logik. Skulle dessa rövarband i (du valde) Afrika vara ett tillräckligt stort hot mot främst kapitalet skulle dessa bekämpas.
Sen skriver du att man tycker synd om de som det är på modet att tycka synd om (till stor del sant). Men där har du palestiniernas sak som motbevisar detta och också talar för min sak om palestiniernas sak som en symbol för kampen mot förtrycket.
Jag står fast vid att: Palestiniernas kamp är alla förtrycktas kamp, inte i praktiken, utan som en symbol. Den symboliska kraften gäller inte alla, den gäller för den som delar den naturlitgvis.
Men i regel brukar många av oss människor som helt plötsligt tar upp Afrika (denna väldiga kontinent som trots allt inte bara är svält och lidande och består av ett folk: ”Det Svältande Folket”.) själva inte bry sig överdrivet mycket. Flera anledningar finns till detta: 1. Man vill inte ha dåligt samvete. 2. Man vill inte se kolonialismen och imperialismen som ond, eller inte se att det påverkar Afrika eller andra delar av världen idag. 3. Det är trots allt inte i vårt mediabrus: Jag hörde att Anna-Nicoles bebis pappa blev offentliggjord häromdagen. 4. Det är lättare att identifiera sig med människor som får ansikten, och livsöden. Afrikas historia presenteras enbart i form av den lidande kontinenten. Katastroferna presenteras i löpande följd. Palestinierna har här vunnit ytterligare några segrar. Man är inte sedda enbart som offer. Även om en del dock fallit i fällan att istället se de enbart som förövare.
5. Rasism och fördomar.
Förståeligt att Anna är trött – Isarel ligger väl två timmar före oss? Men Israel har demokratiska val liksom palestinierna har haft. St Just har dubier om Hamas. Har du inte som jag dubier om israeliska regeringen? För att utopin ska bli verklighet måste opinionen i Israel ändras så att en regering blir tvungen att verkligen förhandla. Om man tvärtom bombar Iran (ev med atombomber) blir det Israels undergång utan att väljarna har bestämt det.
Jag vill dock tillägga en sak och modifiera mig en aning.
Jag har varit på diverse forum där den palestinska saken är stor (kanske framförallt för västerländska aktivister: men i viss mån hävdar jag, just därför att det västerländska hyckleriet blir så extra tydligt i just den här konflikten. När det kommer till exempelvis Sudan, så kan ju en hel del liberaler vara liberala utan att riskera någonting, fördöma mördandet och den etniska rensningen. Det är inte direkt någon intellektuell utmaning. Talet om demokrati och liberala rättigheter i Israel/palestina frågan däremot, ekar tomt när liberalerna pratar.).
Jag har träffat människor som har egna bekymmer, som förtryckta, men som starkt brinner för palestiniernas sak. MEN, jag har även stött på människor som känner att palestinierna får för mycket utrymme på bekostnad av deras egna öden. Så, på ett sätt, visst, kan andra konflikter hamna i skymundan. Men det behöver inte vara så. Framförallt så kan vi ju bry oss mindre om andra saker i så fall. Verkliga petitesser. Varför jämföra Kongo/Sudan m.m med Palestina? Varför inte jämföra Lasse Brandebys vara eller icke vara i Lets Dance med Kongo? (För övrigt är Kongo intressant. När Irakkriget precis skulle till, försvarades detta av Bo Lundgren, när han pratade om Rwanda för att rättfärdiga kriget i Irak. Han kunde ju då ha tittat på de kaotiska förhållandena i Liberia och Kongo om han ansåg att det handlade om en humanitär intervention i Irak.)
Människor som kämpar för Västsaharas befrielse är ofta även förkämpar för palestiniernas sak.
När jag ser på Solidaritetshuset i Stockholm, anser jag att det inte är någon slump, att afrikagrupperna och palestinagrupperna och olika solidaritetsrörelser finns där under samma tak.
GLADA NYHETER! Klockan är 01:30…jag hinner att rita en skiss till på data och ser i Text TV att Norge fick kontakt med palestinsk regerig! Det är två glada nyheter egentligen: 1. Att man tog kontakt med palestinierna; 2. Normännen fick förstå denna gång snabbare än andra..! :-)
Jinge, snälla, skriv upp i dina kommentarreglerna: ”Förbjudet skämt om normännen, tack!” :-)
Om man brinner för en sak betyder det inte att man inte kan brinna för en annan. Det är ett märkligt resonemang som tidvis förs här.
En tråd som handlar om Israel-Palestinas historia kan plötsligt inte börja handla om Kongo, eller andra oroshärdar i världen.
Men knepet är välkänt, man har behov av att förvirra.
Eller också förminska den andre.
”Jag vet minsann hur det i verkligheten är. Ni har inget substansiellt att komma med.”
Sara!
Du märker vilka det är som börjar tala om Kongo och en massa andra länder väl?
Jo jag vet att det är retorik, men jag kunde inte stoppa mina fingrar från att skriva det.
Inget är nytt under solen nämligen… :)
Pontus, min inlägg 65 som du pekar ut som ensidig har några leende, eller hur? :-)
Jag talade med ironi, kanske, inser jag själv att jag kritiserar Israel ständigt och tappar objektivitet.
Men, för att kunna vara objektiv i MÖ-fråga krävs det att kritisera palestinierna också, eller hur..?
Fortfarande, fick jag aldrig svar på frågan av FÖR VAD DÅ..?
Jag är inte palestiniern, och inte israelisk heller. Jag har aldrig varit där. Jag vill gärna se på saken OBJEKTIVT, kritisera båda sidor… Men hur ska man göra det..? Vad är det som palestinierna gör för fel..? Kan du själv svara på..?
Om du går genom mina inlägg, då skulle du se att jag sätter stor krav på Israel mest för att landet har demokratiskt system. Och där ser man inte att jag talar bara svart/vitt …Jag är konstnär som älskar se alla färger, dimensioner, perspektiv… Mig ska du inte kalla för fundamentalist. Det är oförskämt från din sida.
Ida, ibland kan tillvaron vara svart och vit.
Det finns flera gånger i livet som det är omöjligt att vara nyansernas älskare.
Om någon i din närhet skulle drabbas svårt, ja livshotande av en våldsmans aggression,
skulle du då ta fram objektivitet i första hand för att bearbeta det som hänt? Se allt från olika sidor.
Jag tror att det skulle var ogörligt.
Jag är precis som du konstnär.
Konstnärsskapet kräver
också engagemang – och det är precis det du har…
Att försvara den svage inför övermakt är tecken på just detta engagemang.
Palestinierna behöver all hjälp i världen. Vi kan inte göra så mycket härifrån, men iallafall försvara dom inför så mångas brist på empati och inlevelse.
Ida! Jag kan inte påminna mig att jag kallat dig fundamentalist, bara att dina och andras inlägg målar världen i lite väl svartvita färger. Har jag missuppfattat dig så ber jag om ursäkt.
Vad palestinierna gör för fel kan jag förstås bara svara subjektivt på, eftersom sånt alltid ligger i betraktarens ögon. Men om jag i stora drag ska redogöra för vad JAG tycker är fel så kan jag ju nämna att de borde gjort nåt åt intern korruption och stridigheter. Sen måste de bestämma sig för om man vill nå sitt mål med en väpnad kamp eller förhandlingsvägen. De senaste åren har det, åtminstone utifrån, sett ut som de inte riktigt vet på vilket ben de vill stå.
Palestinas situation är inte lätt. De måste gå en balansgång mellan att vara tuffa nog mot Israel, utan att bli betraktade som blodtörstiga av omvärlden. Självklart begår man misstag i en så svår situation.
Jovisst, jag förstår att det är ljusår främmande för er att en människa kan engagera sig i andra oroshärdar än Israel/Palestina, men hör och häpna, det går och det behöver inte ha med ”retorikknep” att göra. Cyniskt tänkande kallas det när man inte kan tro gott om andra.
”Om man brinner för en sak betyder det inte att man inte kan brinna för en annan.”
Vad menar du? Menar du att det är någon som brinner för Kongo? Vem då? Har du nånsin läst en bloggpost nånstans i hela cyberrymden som kräver att Kongofrågan ska lyftas fram i FN så även de kan få lite hjälp och uppmärksamhet från omvärlden?
Men ja, jag förstår att det bara är palestinier som gäller för er, ”det enda lidande folket i världen” som Sara uttryckte det, så vi kan lämna kongoleserna och återgå till den mer bekväma världsbilden där man slipper engagera sig för de som har det sämst ställt.
Ingen ska kalla dig fundamentalist, Ida.
Du kämpar för det som är rätt.
Såklart finns det bra saker med Israel. Där finns faktiskt människor som kämpar för ALLAS RÄTTIGHETER.
Du är en en empatisk person med stor känslomässig rörlighet. Fortsätt bara att kämpa för mänskligheten.
Inse att du är en mycket viktig person.
NATALIE!
Ändra ditt nick – name till Kongo-Natalie! Jag orkar inte mer! Ämnet är Palestina/Israel! Koncentrera dig på det! Under minst 5 inlägg har jag pekat ut på detta! Snälla, du..!
Det börjar bli besvärligt.
Pontus, du sa i din kritik mot mig:
”De enda som brukar hävda sånt är personer vi normalt avfärdar som fanatiker.” Du använde inte ordet fundamentalist, för att förklara mina åsikter, utan fanatikern!
Du fick jämföra MIG med fanatiker.
Pontus, läs min inlägg nummer 22 under Jinges artikel ”Mellanösterns indianer”. Där skrev jag varför kritiserar jag Israel.
Du pekade ut korruption bland palestinierna – som jag krävde av dig (att peka ut ett enda fel som palestinierna gör).
Korruption är möjigt mer eller mindre i varje samhälle, men jag ser inte att detta kan vara orsak att riva bort deras hem, att ta över deras mark, att inleda human katastrof och att under år 2006 dödades 660 civila palestinier.
Är det för att dem hade korruption i sitt samhälle…? (absurt).
Hamas har vunnit valet just för att dem pekade ut korruption som en tumör i samhället. I det här fallet, borde du stödja Hamas, eller hur..? :-)
Natalie: Jovisst, jag förstår att det är ljusår främmande för er att en människa kan engagera sig i andra oroshärdar än Israel/Palestina, men hör och häpna, det går och det behöver inte ha med “retorikknep” att göra.
Jag förstår att du reagerar Natalie. Det är himla tråkigt när folk kritiserar ditt älskade israel, men du får nog finna dig i att vi har åsikter. Israel skulle förbjudas att kalla sig ”demokrati” så länge som de uppför sig som de gör. De borde också få ett år på sig att rätta sig, sker det inte så bör FN överta kontrollen av landet.