Så har åter en stat röstat om vem de vill ska utses till demokraternas presidentkandidat vid konventet i augusti, och precis som vanligt blev det Barak Obama. Wolfgang Hansson i AB: ”Obama och Clinton är på väg mot demokraternas mardröm. Två kandidater som kastar skit på varandra ända till i höst. Obama och Clinton är som två lok i expressfart rusande mot en jättekollision. Drar ingen i nödbromsen går smällen inte att undvika.” En detalj i retoriken mellan Obama och Clinton är den TV-kampanj som Clinton driver sedan några veckor. Där vill hon påskina att när telefonen i Vita Huset ringer klockan 03.00 lokal tid på grund av att något ytterst dramatiskt hänt i världen, då är hon bättre skickad att ta itu med dessa problem, oavsett vad det är för slags problem. Men precis som i alla kampanjer så kan det slå fel, något som det är på väg att göra just nu. För det som var ett vasst vapen mot Obama för hans bristande erfarenhet, har raskt förvandlats till ett hugg mot Clintons kampanj av satir- Menar hon att det är ok att en vicepresident inte är rätt person att ta hand om USA den dagen det krisar, då har hon kanske utpekat fel person som vicepresidentkandidat. En annan lustig detalj som många observerat är att den som ligger under i antalet nominerade kandidater och vunna stater ägnar sig åt att erbjuda den som leder att bli vicepresident. Här i Sverige är vi tämligen bekanta med Jantelagen, och den är inget okänt fenomen i USA heller, därför reagerar amerikanerna. Annars måste jag medge att jag nu börjar känna mig lätt illamående. Eftersom jag är intresserad så kan jag inte låta bli att följa skriverierna i tidningarna men kan konstatera att primärvalen nu börjar bli ett mättat ämne. Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag själv skriver om det, men mättnaden har infunnit sig för länge sedan. Det är möjligen alla små pikanta detaljer som gör att jag själv inte hoppar över en enda artikel som skrivs, men i |
praktiken så har USA den politik landet har alldeles oavsett om nästa president heter Obama, Clinton eller McCain. USA är som ett enormt fartyg, det vill mycket till för att ändra både kurs och fart, och ingenting får mig att tro att landets strävan efter totalt världsherravälde kommer att bromsas upp det minsta oavsett namn, kön, färg eller politisk hemvist hos nästa president. Det måste till en betydligt större förändring i det amerikanska systemet för att jag själv ska få ett hopp om landets framtid. AB12 DN SvD Politiken Dagbladet Andra om Primärvalet, USA, Clinton, Obama, McCain, TV-reklam, Vita Huset, Telefon, Kvinnoaffärer, Politik, Jantelagen, Hegemoni [tags]Primärvalet, USA, Clinton, Obama, McCain, TV-reklam, Vita Huset, Telefon, Kvinnoaffärer, Politik, Jantelagen, Hegemoni[/tags] |
10 svar till “Clinton rår inte på Obamafebern”
Haha, du skriver ju alltid samma sak när du kommenterar valet:
Såhär kan alla dina såna kommentarer sammanfattas:
1. En snabb redovisning för nått som står i dagens tidning.
2. Någon form av ursäkt för att du skriver om det, då du konstaterar att du äör oförklarligt fascinerad av valet.
3. En brasklapp om att oavsett vem som vinner valet så är dett ändå samma elände oavsett vem som vinner.
Hela där spektaklet kommer i sin förlängning att utmynna i att Högsta Domstolen fastställer att MacCain vunnit presidentvalet.
Jag är också löjligt intresserad. :/ hah
Rasism undanbedes!
Micke! Så du tycker inte att bloggposten innehåller NÅGOT som du inte läst i en tidning, och att det bara är någon sorts kopia?
Då tycker jag att du ska hålla dig till tidningar och undvika den här bloggen. Jag fattar inte vad du gör här ens… :-I
Ord och inga visor… Jag bara påpekar att du har upprepat dig själv i de tre senaste inläggen om amerikanska valet. Var en gentleman och ta kritiken utan att bli förnärmad.
Jag vet inte om ”förnärmad” är ordet Micke! Jag läste igenom min bloggning och tycker att den står för sig själv. Att jag pekar på tradigheten i kampanjen är för att jag själv TYCKER det.
Och förväntar du dig att bloggen alltid ska bestå av uppgifter som inte är hämtade från media så har du helt missbedömt bloggares möjlighet att samla in information.
Om du haft insyn i den sortens kommentarer som inte släpps fram, eller om jag kopierade några mail till dig, så skulle du snabbt inse att ”förnärmad” är fel ord.
Jag tycker helt enkelt att din kommentar var – korkad.
Ok, jag tycker att min kommentar var – briljant. Men jag är glad att du inte är förnärmad.
För övrigt kritiserar jag inte att du hänvisar till dagstidningar utan snarare att det tycks finnas en mall för dina inlägg i amerikanska valet, som är 1. mediareferens 2. sorry att jag bryr mig om valet 3. oavsett vem som vinner är allt elände.
Whatever. Jag tyckte mig se ett mönster och det roade mig. Nu ska jag skynda till bussen.
Ciao
”Det måste till en betydligt större förändring i det amerikanska systemet för att jag själv ska få ett hopp om landets framtid.”
Rent konkret, vad är det för systemförändring som skulle behövas för att USA skulle bli ”bättre”? Förstatligande och federaliserande av alla samhällsfunktioner? Ett avskaffande av konstitutionen? Fler förbud mot religiösa uttryck och fler påbud om hur folk bör leva? Alla de sakerna ni (och jag generaliserar här om ”ni” vänsterfolk som oftast gnäller på amerikanerna) vill ska ändras kan ju bara ändras genom att inskränka personliga friheter och levnadsval, så är det verkligen högern ni ska kalla intoleranta och förtryckande…? :-)
Micke!
Du har nog missat själva idèn med vad, tycker jag, Jinges sida står för!
Här kan man få olika aspekter av en händelse, olika människor med olika bakgrunder kan gå in och diskutera vad som är rätt eller fel under mer ciliviserade former. Det mer objektivt än om man jämför med en tidning, där man bara kan läsa journalisten åsikt!!
Så om du frågar mig vad jag tycker om din kritik så kan jag säga att avundsjukan lyser igenom din kommentar!!