BRICS växer om G7 och lägger grund till ny världsordning

BRICS hade 25-27 juli sitt senaste, tionde, toppmöte i Johannesburg. Har Du läst någon av artiklarna i svenska etablerade media? Inte, det – nej mötet i världens största ekonomiska block kommenteras inte där. Fast mötet riktade kritik mot USA:s protektionism och unilateralism och pläderade för internationellt samarbete och frihandel. Man uttalade också stöd för Syriens kamp mot terrorismen. Min lilla rapport baseras främst en artikel hos Pål Steigan som jag förkortat något samt litet på en artikel hos Globalresearch.Pål Steigan https://steigan.no/2018/08/brics-er-det-nye-formatet-som-skaper-en-ny-internasjonal-orden/brics -plus
Deltagare på mötet var förstås BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika men också Turkiet, Egypten, Argentina och Indonesien. Det utvidgade BRICS + är ett större ekonomiskt block än det splittrade.
På mötet lanserade Kinas president Xi Jinping ett nytt format för länder som kommer att samarbeta med BRICS. Det heter PartNIR, vilket är en akronym för Partnership on New Industrial Revolution.

Dena plattform kan förena globala Syd i ett multinationellt samarbete. Xi lanserade också ett ”nätverk av närmare partnerskap”. Detta gör det möjligt för stora och små ekonomier i Syd att ansluta sig till BRICS-systemet.

En slutsats är att detta är en direkt utmaning för det USA-baserade internationella ekonomiska systemet. Och i en tid då USA-allianserna splittras eller försvagas, kommer BRICS + och PartNIR att få särskilt stor betydelse.
Iran passar in bra i denna modell. Landet är en regional supermakt med stora resurser, men har i flera år varit utsatt för en internationell bojkott. När Iran går med i BRICS + och Cooperation Organization (SCO) Shanghai, kommer blockad av Iran försvagas eller upphöra, oavsett vad USA och västvärlden vill. Och vad betyder Turkiets närvaro?

Dessa nya modeller är också skräddarsydda för att länka hela Afrikanska unionen och Eurasian Economic Union (EAEU) till BRICS +. Det innebär att hela Asien och hela Afrika snart kanske kommer att kopplas till dessa system. Globalresearch påpekar att temat för mötet var “BRICS in Africa: Collaboration for Inclusive Growth and Shared Prosperity in the Fourth Industrial Revolution”. GlobalresearchI ett uttalande från mötet sägs ”“The Summit is focused on the need to strengthen the relationship between BRICS and Africa. In this regard BRICS leaders will also interact with African leaders on how best to bring about inclusive growth and shared prosperity through heightened collaboration. In this context, leaders of the Republics of Namibia, Gabon, Angola, Senegal, Uganda, Togo and Rwanda will participate in the BRICS-Africa Outreach session.”

Deltagare från länder i Afrika BRICS 2018

Deltagare från länder i Afrika BRICS 2018

Detta kommer att skaka hela dagens internationella ekonomiska system och introducera helt nya former av samarbete.
Från Kinas sida finns också ett osäkert handelskrig som Donald Trump har inlett. Trump kommer troligen att lyckas att reducera Kinas export till USA. Men i stället kan Kinas export till världens värld öka ännu mer. Kina kommer också att kunna bistå den tekniska utvecklingen i ett stort antal länder utan att USA kan förhindra det.

PartNIR handlar om en ny teknisk revolution, och det är uppenbart att Afrika kommer att vara involverat i detta. Väst har hittills erbjudit Afrika krig, inte minst genom USA Africom. Här erbjuds uppbyggnad av forskning, teknikföretag och infrastrukturer som kan utveckla Afrika.

Är Kina imperialistiskt? Givetvis skriver Pål Steigan och jag instämmer. Imperialismen är kapitalismen när den har blivit global och drivs särskilt av finansiell kapital. De fyra största bankerna i världen är kinesiska.
Pål Steigan skriver ”Kinesiskt finanskapital spelar en alltmer global roll och genom Asiatiska utvecklingsbanken och finansieringssystem som är kopplade till ”Nya Sidenvägen” och petroyuan kommer denna roll bara att intensifieras. Vi pratar inte om ”bra” och ”dålig” imperialism. Vi pratar om ett paradigmskifte i den globala kapitalismen där USA-baserade system som har dominerat världen sedan andra världskriget bryts ner och ersätts av en multipolär värld där Kina spelar en stor roll, men inte på samma sätt som USA har spelat det, inte som hegemon, men som den starkaste i ett nätverk av allt starkare ekonomier.
Västerländska politiker fatta ännu inte vad som sker och fortsätter att hänvisa till sina länder som ”Världssamfundet”, även om de är på väg att puttas ut över sidlinjen.”
(Slut Pål Steigan) I våras publicerade jag en artikel om Kina som imperialistiskt stat. Är Kina imperialistiskt?
Själv kommer jag av någon anledning att tänka på gamla ordspråket ”Högmod går före fall”. intressant.se, , , , , , , , , , , , , imperialism,

  8 comments for “BRICS växer om G7 och lägger grund till ny världsordning

  1. Knut Gustafson
    4 augusti, 2018 at 09:36

    Ekonomi är inte ett nollsummespel. Handel och ekonomisk utveckling i ett område ger upphov till positiva effekter i andra områden.

    Artikelns författare tycks tro att det är ett nollsummespel.

    • 4 augusti, 2018 at 10:07

      BRICS är väl ett bra exempel på att man anser att ”Handel och ekonomisk utveckling i ett område ger upphov till positiva effekter i andra områden.”

      • Korp
        5 augusti, 2018 at 10:05

        För två veckor sedan sade Erdogan att hans land övervägde att gå med i handelsblocket BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika). Den turkiska presidenten mottogs varmt av de andra nasjonernas ledare när han deltog i den tionde årliga BRICS-konferensen i Johannesburg. En annan hedersgäst vid toppmötet var Irans president Hassan Rouhani.
        Också den pågående känsliga frågan om Turkiet som planerar att köpa Rysslands S-400 anti-flygplan försvarssystem har orsakat larm i Washington eftersom det hävdar att inköp av rysk försvarsteknik undergräver NATO:s driftskompatibilitet . USA är också oroad över att Turkiets föreslagna installation av S-400 skulle äventyra kapaciteten hos den nya generationens amerikanska stridsflygplan, F-35. Washington har varnat det kommer att avbryta F-35-försäljningen till Turkiet om det går vidare med S-400-avtalet.
        Turkiet avvisade nyligen Washington:s krav på sanktioner mot iranska oljeexport. Som ett led i sin fientliga kampanj mot Teheran kräver Trump-administrationen ett globalt förbud mot iranska oljeköp. Det är inte klart om asiatiska importörer av iransk råvara kommer att överensstämma med en sådan efterfrågan som kommer att träda i kraft i november under en tidsfrist som fastställts av Trump-administrationen. Turkiet, som är en viktig importör av iransk olja, sa att det inte skulle överensstämma med Washington: s dikter om att avsluta sin affärsverksamhet med Teheran.

        • Korp
          5 augusti, 2018 at 10:47

          Ur Washington perspektiv har Turkiet korsat flera röda linjer när det gäller att hindra strategiska mål. Erdogan bryter Nato:s fientliga politik mot Ryssland genom att köpa ryska luftförsvarssystem. Han omfamnar också en multipolär vision om global handel och diplomati, vilket framgår av BRICS, särskilt av Rysslands Putin och Kinas Xi. Att undergräva Trump-administrationens offensiva mönster på Iran i den lista över oacceptabla överträdelser, som Washington dikterat.
          Erdogan har fördömt israelisk ”statsterrorism” över sina brutala säkerhetsåtgärder mot civila i Gaza. Den turkiska ledarens kommentarer har kraftigt undergrävt Trumps politik att ”smöra” Israel med sitt kontroversiella erkännande av Jerusalem som statens huvudstad.
          Genom att anta en sådan öppet kritisk hållning har Erdogan riktat arabisk ilska över hela regionen, vilket undergräver Washingtons planer för Israel, och i synnerhet Trumps nyligen förslag att inrätta en så kallad arabisk NATO-koalitionsstyrka.
          Gulfstaternas ”arabiska NATO” -styrka, plus Egypten och Jordanien, är en instrumental del av vad som verkar vara Washingtons gambit att isolera och destabilisera Iran. Eller värre, krig. Vi bör också lägga till faktorn för president Erdogan, som nyligen gjorde våldsam fördömelse av israeliskt våld mot palestinier.

  2. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    4 augusti, 2018 at 13:51
  3. Peter Grafström
    4 augusti, 2018 at 18:03

    Slutorden ”Högmod går före fall” utgår jag från, syftar på den angloamerikanska oligarkin.
    Sen undrar jag hur en framgångsrik ekonomi uppbyggd på flit ska kunna undgå benämningen imperialist som Steigan och Anders skriver under på. Är det genom att medvetet dra ner på sin flit? Medvetet göra sämre affärer än dom gör sett utifrån de sk liberalernas ekonomiska ideer? Iom att Kinas inställning konsekvent syftar till utveckling stärks deras partners. Raka motsatsen till angloimperialismen. Detta instämmer ju Ni båda i, som jag läser er. Så är då ordet imperialist verkligen adekvat när det inrymmer såna motsatser. Blir utvecklade Afrikanska stater tvungna till något utöver normala avtal?
    Är det inte att gå Usas ärenden att beskriva Kinas strategi som imperialism?
    Givet att angloimperiet både historiskt och nu gjort och gör allt dom kan för att sabotera kräver logiken motåtgärder från Kina. Dessa tar sig uttryck som att stärka banden med de som möjliggör ömsesidiga fördelar. Därav följer inte någon som helst grad av underkuvande eller folkförrädiska marionettregimer. Spar slutsatserna tills bilden klarnar.

    • 4 augusti, 2018 at 18:29

      Imperialism är det senaste utvecklingsstadiet i kapitalismen. Vi behandlar detta bl.a. skriften ”USA som världspolis”
      Även i bland annat detta blogginlägg: Därför talar vi om imperialism
      Skriften 13-247x350

      Där ges en kort historisk bakgrund
      I den betydelsefulla boken ”Imperialism – a study” 1902 hävdade den radikale liberale engelske ekonomen Hobson att det centrala i imperialismen var ekonomisk exploatering, och att den avvek mycket från den tidigare kolonialismen. Hobson visade att de brittiska utlandsinvesteringarna ökade kraftigt från 1880-talet, och menade att en imperialistisk utrikespolitik syftade till att trygga dessa. Liknande tankegångar, med betoning av finanskapitalets roll, framfördes i ”Das Finanzkapital” 1910 av Hilferding i Österrike.
      Lenins ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium”, som kom ut i Ryssland 1917, var inspirerad av Hobson och Hilferding. Den fick mycket stort inflytande då den ekonomiska utvecklingen syntes bekräfta Lenins analys. Byggt på omfattande analys av ekonomiska data menade Lenin att imperialismen (monopolkapitalismen) är kapitalismens högsta stadium, med fem kännetecken):
      1. Koncentrationen av produktion och kapital har skapat monopol som spelar en avgörande roll i ekonomin.
      2. Bankkapitalet har smält samman med industrikapitalet och en finansoligarki har uppkommit.
      3. Kapitalexporten, till skillnad från varuexporten, får mycket stor betydelse.
      4. Internationella monopolitiska kapitalförbund delar världen mellan sig.
      5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

      I artikeln beskrivs karakteristika för dagens imperialism.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.