Brännpunkt Ukraina. Rapport från det spännande, välbesökta mötet – del 2


Den 8 oktober ordnade Stockholmsavdelningen av FIB-Kulturfront ett mycket välbesökt möte ”Brännpunkt Ukraina”.

Här återges rapport från mötet i form av videoinspelningar av Franz Smidek. Den första delen som är en trailer till Oleg Mezjuevs föredrag följt av dennes föredrag har återgivits här tidigare. Brännpunkt Ukraina – del 1 En videoinspelning av Erik Göthes föredrag återges nedan.

Nederst återges inbjudan till mötet.

”Annekteringen av Krim inte skäl för krig”
Med Erik Göthe, Folkrättsjurist
Längd: ca 16 min
Länk: https://youtu.be/a2qvQloz73w

Inbjudan.


brannpunkt-ukraina-affisch-160909

Oleg Mezjuev, Ukrainakännare:

Från Minsk-2 till provokationerna på Krim.
• Har Kiev och Donbass kommit närmare en fredlig
samförståndslösning?
• Hur påverkar den ukrainska konflikten det geopolitiska läget
i världen?
• Finns det några samband mellan den och andra konflikter som
t.ex. den i Syrien? Har vi kommit närmare ett världskrig eller kan
freden fortfarande räddas?
• Söker Kiev verkligen fred eller en konfrontation med Ryssland?
• Vad är USA:s, EU:s och Rysslands roll i det hela och vad kan
vi vänta oss härnäst?
• Hur agerar Sverige och vad kan göras annorlunda?
Det är bara några få av de frågor som kommer att behandlas
under föredraget.

Erik Göthe

, medlem i Folket i Bild Kulturfront och FIB-juristerna har följt folkrättsfrågorna i krigen sedan slutet av 1970-talet.
Han diskuterar folkrättsfrågor. Han menar att ”annekteringen” eller återinförlivandet av Krim och maktövertagandet i Kiev i februari 2014 strider mot folkrätten men inte är anledning till krig.

Föreningen Folket i Bild – Kulturfront återuppstod år 1971 och utger tidningen med samma namn.
Föreningen har följande tre paroller i sin plattform:
• För yttrande- och tryckfrihet
• För en folkets kultur
• Antiimperialism


4 svar till “Brännpunkt Ukraina. Rapport från det spännande, välbesökta mötet – del 2”

  1. FOLKRÄTTEN 2.0?

    Det finns stort behov av att kunna uttrycka folkrätten kort och tydligt, och den får gärna vara i plånboksformat.

    I den indonesiska staden Bandung träffades våren 1955 delegater från 29 afrikanska och asiatiska länder. Det blev början till en rörelse för Tredje världen, att jämföra med Väst dominerat av USA, och Öst dominerat av Sovjetunionen.

    Bandungkonferensens slutkommuniké innehåller bland annat, i min översättning, följande:

    * * *

    … nationer bör … utveckla vänskapligt samarbete enligt följande principer:

    1. Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och för ändamålen och principerna i FN-stadgan.

    2. Respekt för alla nationers suveränitet och territoriella integritet.

    3. Erkännande av alla rasers jämlikhet och alla nationers jämlikhet, stora och små.

    4. Att avhålla sig från att ingripa eller blanda sig i ett annat lands inre angelägenheter.

    5. Respekt för rätten för varje nation att försvara sig, var för sig eller gemensamt, i överensstämmelse med FN-stadgan.

    6. (a) Att avhålla sig från att använda förberedelser till kollektivt försvar att tjäna de särskilda intressena hos någon av stormakterna.

    (b) Att varje land avhåller sig från att utöva påtryckningar på andra länder.

    7. Att avstå från handlingar eller hot om aggression eller användning av våld mot något lands territoriella integritet eller politiska oberoende.

    8. Lösning av alla internationella tvister på fredlig väg, som förhandling, förlikning, skiljedom eller rättslig uppgörelse liksom andra fredliga medel enligt parternas egna val, i enlighet med FN-stadgan.

    9. Främjande av ömsesidigt intresse och samarbete.

    10. Respekt för rättvisa och internationella åtaganden.

    * * *

    Här har du Bandungkonferensens slutkommuniké. För att se de tio punkterna får du åka ned till sidan 7:
    http://www.cvce.eu/obj/final_communique_of_the_asian_african_conference_of_bandung_24_april_1955-en-676237bd-72f7-471f-949a-88b6ae513585.html

    * * *

    Precis i slutet av Erik Göthes föredrag säger han att Ryssland gjorde som de gjorde med Krim ”för att hävda sitt säkerhetsintresse, det var det dom gjorde. Men det stred mot folkrätten.”

    Här är ett förslag till folkrätt 2.0:

    BANDUNGKONFERENSENS TIO PUNKTER PLUS RÄTTEN ATT HÄVDA SÄKERHETSINTRESSEN.

    Frågor:

    a) Saknas något i de tio punkterna?
    b) Duger punkterna 2 och 8 för att stoppa ensidigt utträde ur ett land?
    c) Behövs egentligen plus? Ger punkt 5 rätt att hävda säkerhetsintressen?
    d) Duger Bandungkonferensens tio punkter som kortversion av folkrätten? Eventuellt med tillägg om förbud mot ensidigt utträde? Eventuellt med tillägg om rätt att hävda säkerhetsintressen?

    • Det förekom på mötet yttranden av karaktären att det jag sade om att Ryssland hävdade sina säkerhetsintressen ”egentligen” skulle betyda att det inte var så noga med folkrättsbrottet att annektera Krim. Dessa yttranden återspeglade nog bara talarens önsketänkande. Världen är mer komplicerad. Annekteringen var ett solklart brott mot folkrätten. Det jag påpekade var att man måste vänta sig att Ryssland hävdar sina säkerhetsintressen mot Nato-makternas provokationer i Ukraina. Det som gjorde Krim-frågan riktigt besvärlig var ju att Rysslands föregångare Sovjetunionen 1954 och vid unionens upplösning synnerligen vårdslöst lade grunden för problemen.

      Erik Göthe

  2. Det förekom på mötet yttranden av karaktären att det jag sade om att Ryssland hävdade sina säkerhetsintressen ”egentligen” skulle betyda att det inte var något folkrättsbrott att annektera Krim. Det återspeglade nog dessvärre bara vad man ville höra från mig, inte vad jag sade. Världen är mer komplicerad. Annekteringen var ett solklart brott mot folkrätten. Det jag påpekade var att man givetvis måste vänta sig att Ryssland hävdar sina säkerhetsintressen mot Nato-makternas grova provokationer i Ukraina, särskilt som USA har inringat Ryssland med militärbaser med undantag bara för områdena vid Krim och Georgien. Det är en politisk bedömning, inte en folkrättslig. Jag jämförde annekteringen med annekteringarna av Goa och Kuwait 1990. Det som gjorde Krim-frågan riktigt besvärlig var ju att Rysslands föregångare Sovjetunionen 1954 och vid unionens upplösning synnerligen vårdslöst lade grunden för problemen.

    Erik Göthe

    • I hela västvärlden med USA och EU i spetsen är politikerna och medierna upprörda över annekteringen av Krim. Även om den var ett solklart brott mot folkrätten är den politiska upprördheten med omfattande sanktioner mot Ryssland intressant. Israels annektering av Golanhöjderna har ogiltigförklarats av FNs säkerhetsråd och inget land har erkänt annekteringen. Israel är som en åtalsimmun återfallsförbrytare. Inget händer utom på sin höjd fördömanden, dock inte så omfattande och upprörda som mot Ryssland. Internationell rätt (inkl. ICC) är på samma stadium som nationell rätt var i Sverige när landet var ett ännu mer utpräglat klassamhälle. Är du i rätt lag, dvs USA/EUs kan du dra på dig fördömanden i ord, om inte kan du få ett kännbart straff. Teoretiskt är folkrätten omistlig men vi bör vara medvetna om att i praktiken avspeglar den politiska intressen. Assad ska dömas för folkrättsbrott basuneras ut i medierna! Men Bush/Blair då? John Kerry talade om den kulturella förstörelse IS orsakat med anledning av domen mot Ahmed al Faqi al Mahdi, den första att bli dömd för krigsbrott för förstörelse av kulturarv. Utan USAs Irakkrig – inget IS! Snacka om hyckleri!