Svenska Dagbladet skrev 29/9 under rubriken ”Argentina anklagas för domstolstrots” att ”en amerikansk domare anklagar Argentina för domstolstrots med hänvisning till att landet aktivt försökt kringgå domstolens beslut. Detta innebär att Argentina inte gör några räntebetalningar innan de borgenärer som inte accepterade en omstrukturering av landets statsskuld kompenserats.” Vidare ”Argentina har nyligen antagit en lag som tillåter landet att kringgå domstolens beslut. Landet kommer att sätta in räntebetalningar i en inhemsk bank på tisdag för att kringgå att utbetalningarna fryses i amerikanska banker, enligt källor inom landets centralbank.”

Frågan är alltså högst aktuell, och viktig principiellt för det internationella finansiella systemet och länders nationella självständighet. Det är då särskilt värdefullt att kunna presentera ett gästblogginlägg av Ulf Karlström, som skrivit många inlägg här tidigare.

Artikeln.
Costas Lapavitsas intressanta och faktarika bok ”Profiting without producing – How finance exploits us all” (Verso 2013) pekar på att vi kommit in i en ny fas av kapitalismen, den så kallade finansialiseringen. Denna är parasitär i den meningen att den bygger inte upp något eget mervärde utan lever på mervärden som skapats av andra aktörer. Lapavitsas hänvisar till Marx och talar om profit genom nollsummespel i form av handel med finansiella värdepapper (s. 145). Spekulation framför produktion kan vi tillspetsat säga. Ett konkret fall på detta är Argentinas situation idag.

I min och Anders Romelsjös bok ”USA som världspolis” beskriver vi kort hur Argentina mot slutet av 1980- och början av 1990-talet hamnade i den situation som begreppet ”skuldfällan” ganska träffande målar upp (s. 199-200). Argentina knöt sin valuta peson till dollarn 1991i ett försök att erbjuda stabilitet för utländska investerare. Det lyckades relativt väl, men inflödet av kapital skapade efterhand också en lånebubbla vad gäller aktier och fastigheter. Skulderna ökade dramatiskt och Argentina tvingades till följd av låg kreditvärdighet bl a emittera statspapper, förankrad i USA-lagstiftning. Skulderna uppgick 2001 till 81 miljarder $ (The Economist 2-8/8).Krisen förvärrades dock och under 2002-2003 ställde landet in betalningarna av utlandsskulderna och släppte kopplingen till dollarn. Pesons fall och en senare uppgörelse om avskrivningar med 2/3 av lånen ledde till en ekonomisk återhämtning. Under åren 2003-2007 redovisade Argentina en årlig tillväxt på upp emot 9 %. Höga exportpriser på soja har bidragit till den starka tillväxten.

Emellertid har en minoritet – bara 8 % – av ägarna av argentinska statspapper vägrat att gå med på nedskrivningar. Dessa investment- och hedgefonder har fört talan mot Argentina i amerikansk domstol. Bland dessa fondbolag ingår den Sverigenoterade Luxonen. Företaget hamnade i stora svårigheter under 1990-talets svenska bankkris och består idag bara av en fond, med 90 % argentinska statspapper.

Dessa mestadels nordamerikanska fonder har fått namnet ”gamfonder” i folkmun. När det begav sig i början av 2000-talet, men även senare, köpte de billigt högriskpapper i spekulationssyfte, till 20-30 % av värdet och kräver idag 100 % återbetalning. Genom domstolprocessen har de krävt 2,5 miljarder dollar + ränta för skuldpapperen. Den amerikanske distriktsdomaren Thomas Grisea har gett fonderna rätt att få 1,3 miljarder dollar samt förbjudit Argentina att betala de långivare som gjort upp med landet.

Argentinas centralbank har fört över pengar till ett konto hos USA-banken BNY Mellon. Dessa medel är nu frysta, så de resonabla fordringsägarna kan inte få betalt, allt medan gamfondernas ägare står och skrattar. I början av juli, i sambandet med att domslutet meddelades, steg Luxonens aktier från 22 kr/aktie till 37 kr, dvs med 70 % (SvD/N 16/7).

Summan 1,3 miljarder dollar är i sig inget problem för Argentina att betala. Emellertid är risken överhängande att tidigare uppgörelser rivs upp. Och hela det gamla skuldberget klarar Argentina idag inte av att betala. Emellertid förfaller en klausul i avtalen den 31/12 i år, med de kreditorer som accepterat nedskrivningarna. Kanske kan Argentina därmed lösa ut sig från gamarna, och i överenskommen ordning fortsätta avbetalningarna till de resonabla kreditorerna?

Massmedia har varit pigga på att skriva och tala om en argentinsk statsbankrutt, men som Argentinas president Cristina Fernandez de Kirchner sagt: ”Att någon hindras från att betala är inte statsbankrutt”. Och Argentinas ställning är inte prekär idag, som den var under krisen 2001-2002, med vild bankrusning för att ta ut pengar.
Idag är staten solvent, bankerna solida och kapitaltäckningsgraden är god (SvD/N 1/8). Man har en viss valutareserv, cirka 30 miljarder. De totala utlandsskulderna anges till 35 miljarder dollar, så Argentina klarar av att betala räntor m m. Vidare är peson inte kopplad till dollarn, så valutan kan flyta. Emellertid har Argentina ekonomiska problem; man är idag i recession och inflationen är alldeles på tok för hög, cirka 40 % anger flera källor. Det är idag osäkert hur Argentinas ekonomi kommer att utveckla sig. En devalvering av peson måste kanske ske, vilket därmed minskar importen, men förhoppningsvis ökar exporten.

Regeringen Kirchner är populär. Både den nuvarande presidenten och hennes avlidne make förde en klassisk peronistisk politik, med blandning av retorik men också reformer för de fattiga. För detta har Argentina fått kritik av IMF och mer nyliberala ekonomer.

Värderingsföretaget Standard & Poor har dock skrivit ned Argentinas kreditvärdighet från CC+ till CCC- (SvD/N 19/7). I praktiken betyder det kanske inte så mycket då Argentina de senaste 13 åren varit mer eller mindre avstängd från den internationella kapitalmarknaden. Lån kan säkert erhållas, men risken är att villkoren är dåliga, dvs – räntorna är hög. Kina har beviljat Argentina ett större lån och det påverkas inte av domstolsutslaget i New York.

Argentina har fått ett brett politiskt stöd från en rad andra Latinamerikanska stater. Metaforen med gamfonder har uppenbarligen stor förankring och den gamla antagonismen mot ”yankeeimperialismen” har aldrig dött ut. Detta politiska stöd är viktigt för Argentina. Det återstår således att se hur detta stöd kan kapitaliseras, för att använda en term som återknyter till min inledning om Lapavitsas bok.

Ett antal internationella oljebolag har letat och funnit betydande tillgångar av skiffergas och –olja (The Economist 23-29/8). Sådan brytning är förenade med stora miljökonsekvensen, man skulle naturligtvis lätta Argentinas pressade situation. Dock har det skurit sig rejält mellan oljebolagen och den argentiska staten. Det skedde när det spanska oljebolaget Repsol hittade stora fyndigheter av skiffergas och Argentina nationaliserade Repsols andelar i det statliga oljebolaget YPE.
Det tycks ha skrämt upp de utländska oljebolagen, vilka enligt The Economist avvaktar med investeringar. Det rör sig om stora belopp, 140 till 200 miljarder $ beroende på omfattningen, och detta kan inte Argentina finansiera själv. Argentina håller val i oktober 2015, och oljebolagen hoppas att den relativt radikala Kirchner-eran skall vara slut då.

Det är uppenbart att Argentina går en dramatisk framtid till mötes. Argentina har trots ytstorlek och relativt stora befolkning (drygt 40 milj) en liten ekonomi; lilla Sverige har nära 25 % större BNP. Det är en uppenbar risk att Argentina tvingas möta det internationella storkapitalet i flera duster.

intressant.se, orättvisor, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, USA, fattiga,miljardär, imperialism, skatteparadis, skatteflykt, lurendrejeri,kriminalitet, skandal,

Intervju med Lapavitsas Centrum för marxistiska studier ICIJ:s rapport Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 Occupy Wall Street 4/9