Att valrörelsen började så tidigt som hösten 2004 är ovanligt. Två år före valet, det är nog något slags rekord i ankdammen.
Att det spetsat till sig i och med regeringens valhänta reaktion på Tsunami-katastrofen är kanske inte så konstigt.
Lättplockade politiska poäng brukar alltid locka till sig gamarna.
Men nu börjar även de lokala stockholmspolitikerna gaska upp sig, och det kan de ju behöva. Axén-Olin, Samuelsson och Björklund är ju knappast några personligheter som drar folk till politiska möten precis, så i stället skriver de debattinlägg på SvD:s “Brännpunkt” så ofta de får.
Att Björklund, som är en ihärdig skolpolitiker, släpper igenom en debattartikel full av språkfel tycker jag är lite pinsamt. Det visar ju på att skolan minsann inte var bättre förr..
Att de dessutom låter som en broschyr från Svenskt Näringsliv är väl inte något att förvånas över. De är ju faktiskt därifrån..
T.ex. ”…erbjuda stockholmarna en framtidsinriktad, tillväxtpositiv och ekonomiskt stabil politik tillsammans med ett seriöst ledarskap.”
Jo jag tackar jag… Det ”seriösa borgerliga ledarskapet i Stockholm” undrar nog menigheten varifrån det ska komma. Den förra borgerliga katastrofen lever nog kvar i stockholmarnas minne i många år än..
2 svar till “Gamarna gaskar upp sig..”
Det är lika bra att någon kommer och städar upp liket som heter Socialdemokratin. År 2006 blir året då Sverige får en ny regering. Efter senaste årets skandaler och katastrofer har sossarna tappat i förtroende hos sina väljare. Partiet ruttnar från insidan då det saknar moral, mod eller principer utom makten som främsta mål.
På sätt och vis.. Grejen när det gäller (s) är att de sedan lång tid tillbaka lämnat sitt partiprogram och i stället i första hand ägnar sig åt att klamra sig kvar vid makten. Hade de i stället tagit fighten för sina idéer så hade de säkerligen förlorat makten men haft kvar sin ideologi. Och deras partiprogram är det inga större fel på enligt mitt sätt att se saken. Ett klart alternativ till den marknadsekonomiska utvecklingen.
Nu misslyckas de i stället med att balansera en fri marknadsekonomi med det som kallas ”välfärdssamhället”. Tyvärr tror jag att det leder till en allt grövre polarisering och att vi därmed får 10-12 partier i.s.f. några stycken bara. Och det är inget vi är betjänta av.
Hellre en stark vänster mot en stark borgerlig koalition än en massa små fjösiga larvpartier.
Men borgarna i Tokholm gör ett grovt misstag om de förlitar sig på Axén-Olin och Björklund. De är lika karismatiska som gråsten.