Är invandringen bra för ekonomin?


Jag uppfattar att denna artikel är lika tänkvärd idag som för ett år sedan. Inget särskilt har hänt som talar för annat.

Läs och reflektera och kommentera.

Invandring är ingen obekant fråga i ”det offentliga rummet”.
Ulf Karlström som har skrivit detta gästblogginlägg är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat inlägg här i flera ämnen. Han har berikat denna blogg med många inlägg i skilda ämnen. Detta gäller inte minst bokrecensioner. Senast såg vi en artikel om ”Mumin och existentialismen” igår kväll. Nedan en bokbetraktelse av helt annat slag.
900 miljarder

* Efter Ulf Karlströms artikel följer en Youtube-presentation av rapporten, som jag hittat.

Artikeln.
Jag har nyligen läst en intressant skrift från Arena idé, som jag missade när den kom ut 2015. Den heter ”900 miljarder” (2015; 44 s.) och omfattar perioden 1950-2014. Vi kan mot den bakgrunden göra tre iakttagelser:
1. Invandringen 1950-2000 har – såvitt jag känner till – aldrig ifrågasatts utifrån integration eller ekonomi. Tvärtom beskrivs den senaste stora vågen – från f d Jugoslavien – som integrationsmässigt lyckad; man fick jobb, och med det följde allt annat.
2. I stort under denna långa period bestod invandringen av yrkeskunnig arbetskraft, som var anställningsbar.
3. Efter Arena-studien 2015 kommer cirka 165 000 flyktingar, varav en stor del är ekonomiska flyktingar, med låg utbildning. Följden blir att mottagningssystemet brakar samman.

Skriftens övergripande tes är: Om invandringen från 1950 inte skett (scenario 1) ”skulle landets nettoförmögenhet ha varit 900 md kr mindre”.
Invandringen fram till 2014 bedöms ha medfört att Sveriges befolkning sedan 1950 ökat med 2,5 miljoner extra, jämfört om ingen invandring skett.
Arenaskriftens grundläggande credo är att samhällets alla kostnader blir billigare när det slås ut på 10 milj innevånare, jämfört om bara 7,5 milj skall bära kostnaderna. Ja, det är väl en rimlig slutsats, givet att den arbetsföra delen av alla 10 miljoner bidrar med inkomst- och konsumtionsskatter.
Vidare antar/påstår Arenaskriften att de initiala kostnaderna för invandrarna mer än väl kompenseras när det kommer i arbete och integreras.
Den typen av ekonomiska argument brukar i modellsammanhang kallas ”om allt är lika, så…”. Är det så? Nej, den viktigaste integrationsfaktorn av alla, dvs jobb, tycks vara en bristvara idag. Är då påståendet relevant för de invandrare som kommit sedan 2010? Nej, det haltar.
Invandrare på båt

Begreppet ”demografisk försörjningskvot” syftar på att invandrarna – som grupp – är yngre än gruppen inrikes födda. Skriften beräknar utifrån detta antagandet att – givet samma skattekvot och välfärsåtaganden – en sysselsättningsgrad för utrikes födda på 53 % och för inrikes födda på 73 % balanserar statens utgifter och inkomster. Korrigeras beräkningen för ett rimligt faktum att utrikes födda har större behov av transfereringar blir de balanserande sysselsättningsgraderna 66-68 % för inrikes och 59-61 % för utrikes födda. Skriftens slutsats: ”Trots lägre sysselsättningsgrad och högre kostnader så är det fullt förklarligt att invandringen går med vinst för den inrikes födda befolkningen genom att de invandrade i så högre grad är i förvärvsarbetande ålder”. Siffrorna låter rimliga, men baseras på data från 1950-2014. Så, vilken relevans har dessa modellberäkningar för dagens situation?

Författarna inser självklart att deras räkneövningar är överslagsmässiga; ”ett gott arbetsmarknadsläge… är helt avgörande faktorn för att garantera hög avkastning på invandrarinvesteringarna”. Ja, då var vi där, ”ett gott a-marknadsläge”. Råder ett sådant? Kommer ett sådant att råda vid en accelererande automation (IT, robotar)?
Invandring
Och inte nog med det. ”Storstädernas och de övriga starka arbetsmarknadsregionernas brist på bostäder och socialt segregerade bostadsmarknad är ett hinder för att säkra en mer positiv avkastning på invandringen”.
Och vidare. ”… finns en resurskonflikt på kort och lång sikt, precis som med alla investeringar. De undantränger konsumtion idag, men ökar förhoppningsvis möjlig konsumtion i framtiden”. Är det den undanträngda – reellt eller föreställt – gruppen fattigpensionärer som ger SD en god andel av de 16-17 %?
Jag tycker att skriften är ärlig genom att den tydligt pekar på sina antaganden, och reservationer. Modellberäkningarna ter sig också rimliga. Min huvudkritik handlar om vald period. Totalt sett är skriften ett bra underlag, men ger knappast stöd åt leveropen från den del av ”vänstern” som flockas kring parollen ”Asyl åt alla och alltid”.

Youtube-presentation på c:a en timme av Arena.
Ingress ”Sandro Scocco, chefsekonom för Arena Idé, och Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, har gjort en långsiktig analys på Sveriges finanser från 1950 och framåt. Genom att titta på sysselsättningsgrad, offentliga inkomster och utgifter över personers livscykel, samt invandringens demografiska effekter har Scocco och Andersson räknat på påverkan på de offentliga finanserna.” 900 miljarder skäl att uppskatta invandring

i Andra om: , ,, , invandring, , , , , , ,


7 svar till “Är invandringen bra för ekonomin?”

  1. Invandringen till Sverige var lönsam för landet så länge det fanns behov av arbetskraft och industrin gick på högvarv. Som bekant är det inte så längre och den enda invandring som är lönsam idag är den av högutbildade med för Sverige adekvat och användbar utbildning typ ingenjörer, läkare it-specialister m.m. De migranter som kommer idag är ofta outbildade, ibland analfabeter från länder med islam som religion som svårligen kan inlemmas i det svenska samhället av flera orsaker. Många (de flesta?) VILL helt enkelt inte integreras och bli svenskar utan behåller sina sedvänjor, egna sharialagar. Många miljarder har plöjts ner på integrationsprojekt som det visat sig varit bortkastade. Handlingsförlamningen från statsmakten sida banar vägen för att partier som SD växer sig.

  2. Frågan är som vanligt ”bra för vem” ?

    Vissa svenskar ska konkurreras ett med billigare utrikes arbetskraft, andra svenskar ska kunna köpa billigare tjänster av den konkurrensutsatta arbetskraften. Vissa svenskar ska bo granne med muslimer, andra slipper.

    Det är mångfacetterat. Men lätt analyserat. Ett parti som förr i världen poängterade starkt försvar gjorde upp med ett miljö-humbugparti om fri invandring för några år sen. Ett annat parti som förr i världen bildades av arbetarrörelsen fick tillfälligt stopp på fri invandring i allians med samma miljö-humbugparti för ett år sen. Då grät humbugministern i TV. Ett parti bildat av nazister får en massa väljare till skänks.

  3. Jag känner att vi har ansvaret att hjälpa människor och att vi ska hjälpa dem så humant och effektivt som möjligt. Att bojkotta imperialiststater och apartheidstater är mycket viktigt. Det gör inte Sveriges riksdag.

    Jag ser inte att riksdagens invandringspolitik har hjälpt flest människor maximalt, ej heller att den varit effektiv, tvärtom har den orsakat massdöd och lidande i Medelhavet. Samtidigt har den ofta utsatt vår egna befolkning för onödigt lidande, vilket givetvis stärkt SD. SD är således ett resultat av förd politik.

    Uppehållstillståndet och asylen ska dessutom givetvis dras in när terror-risker eller kriminalitet upptäcks eller när förhållandena förbättrats och inget asylskäl längre finns.
    Ett undantag från regeln är om personen har skaffat barn tillsammans med en svensk. Då anser jag att permanent uppehållstillstånd kan ges, för barnets skull som kommer växa upp som svensk kulturellt, inte annars.

    Effektivare hjälp vore sannolikt att hjälpa lokalt i närheten av konflikthärdarna i en kultur som stämmer överens med deras egna kultur.

  4. Varför ger svenska staten svenskt medborgarskap åt IS terrorister?
    Det betyder ju att Sverige är tvungen att ta hand om de här männen även om de åker tillbaka till Mellanöstern och krigar med allt vad det innebär. Vad ska jag sen tro på, integration eller terrordåd? Vad säjer kommunister och vänstermänniskor om det här då, ett världsomspännande proletariat där endast klassgränserna existerar och kapitalisterna som gemensam fiende och just för det 900 miljarder skäl att uppskatta invandring? För det var väl det som det gick ut på, att det inte finns några andra gränser än klassgränser? Det ringer i mina öron, alla lika värde, allas lika värde, allas ….. Det finns ingen svensk kultur, bara en värld i ständig förändring? I dag står mitt Folkets Parks som jag har så många minnen från helt tomt och öde och inget som helst under håll sker. De gamla och vackra byggnaderna från ett tidigt 1900-tal förfaller. Ska de gamla vackra och K-märkta byggnaderna rivas för en moské som det uppkommit ett behov av och som i dag ligger i tiden?

    För varje dag som går blir min nutid och mina minnen allt avlägsnare från varandra. Jag kollade i min samling av gamla klistermärken. Så sent som 1980 och 90-tal så fanns de gott om blågula flaggor blonda ansikten och kläder i blått och gult. Sånt ser man aldrig idag. Det känns precis som det blivit tabu. Jag har nationaldagen 2017 i färskt minne. Men vad var det man firade, Sverige eller integrationen, eller kanske båda ihop?

    Längesen jag köpte eller fick nåt klistermärke men i förra veckan fick det bli ett. Det är blått och överst står det TRUMP med stora bokstäver. Under står det, ”Make America Great Again!” När jag tittat på klistermärket tycker jag det vill förmedla någonting hoppfullt utifrån ett tidigare förfall.

  5. Svenskar vill inte ha integration, de vill ha assimilering, dvs att de invandrade blir som svenskar med en och annan avvikande matvana. Integration betyder att de importerade ska tvinga på oss sin ”kultur”, det är vi som ska anpassas till dem.

  6. Internationalister och globalister är 2 sidor av samma mynt precis som kommunister och liberaler. Det enda som skiljer är medvetna avsikter. Utfallet är redan givet penningaristokrati, vurm eller åtminstone avsaknad av opposition för internationella storföretag och storbanker och därmed invandring av den sort som förts under hur lång tid som helst.