På DN debatt skrev 22/10 36 forskare ett viktigt inlägg under titeln ”Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén.” ”Högskolestiftelser. Förslaget att driva svenska universitet i stiftelseform ­öppnar för bolagisering. Men det är ingen riktig utredning, utan en politisk pamflett utan ­eftertanke. Privatisering av universitet hotar både oberoendet, forskningskvaliteten och samhällsnyttan, skriver 36 forskare vid svenska högskolor och universitet.”Jag återger flera utdrag ur det välformulerade inlägget som har profil från den inkompetente utbildningsministern, folkpartiledaren och vice statsministern Jan Björklund och dennes statssekreterare Peter Honeth. Under deras egid har kvaliteten och jämställdheten i svenska skolor minskat marknat, och fältet har lämnats öppet för diverse finansspekulanter. Nu har turen tydligen kommit till en försök att förstöra de svenska universiteten.

Hur ska nu de slätkammade alternativfria representanterna för S reagera?

Kritiken är mycket hård och välformulerad ”Utan belägg vill de trumfa igenom en syn på forskning och högre utbildning som en affärsverksamhet bland andra, där nyttan mäts enbart i kortsiktiga penningmått. Syn­sättet doldes tidigare under slagord som ”kvalitet” och ”innovation”; nu framhålls ”internationalisering” och ”frihet”. Förslagets verkliga innebörd är dock rakt motsatt.
I Honeths perspektiv uppträder universiteten främst som en sektor som omsätter miljarder kronor och utgör en ekonomisk motor.”De skriver vidare ”minskat demokratiskt inflytande för allmänhet, studenter och lärarkollegier, minskad offentlig insyn, ökad otrygghet för anställda, minskad akademisk frihet för lärare och forskare och därmed även äventyrad kvalitet i undervisning och forskning. Erfarenheterna av tidigare privatiseringar förskräcker. I stället för att ge ökad självständighet skulle förslaget hota universitetens allmänna och öppna karaktär.”

”Honeths stiftelseform öppnar i stället för att högskolor omvandlas till aktiebolag där tillgångarna delas ut till ägarna, i bjärt kontrast mot förebilderna Harvard, Oxford, Stanford med flera.” ”Kapitalstyrningen står i motsats till universitetet som en zon där kritiskt tänkande, fritt meningsutbyte och produktion av kunskap kan bedrivas utifrån kriterier som hållbarhet, rättvisa och verklig samhällsnytta som kommer medborgare snarare än individuella kapitalinvesterare till del.Universitetens traditionellt starka kollegiala styre borgar inte endast för en hög akademisk nivå, utan är också kopplat till deras roll i demokratin: det skyddar forskare och lärare mot makthavares godtycke, byråkraters vilja till strömlinjeformning och extern ideologisk styrning. Universiteten är offentliga arenor och en viktig del av den akademiska friheten består i att förbli öppna och tillgängliga för allmänheten.”

”Privatisering av universiteten har stor och ­oåterkallelig inverkan på samhället. Honeths promemoria är ingen riktig utredning utan närmast en pamflett som saknar såväl konsekvensanalys som utredning av alternativa lösningar.”

Förslaget har de facto kritiserats sedan det blev känt i somras. Men undrar varför det presenteras i en skrivelse istället för en gedigen utredning då det är ett omfattande förslag, och varför blev remisstiden bara tre månader, trots att förslaget släpptes mitt i sommarsemestern och större delen var Sverige går på sparlåga? Inte visar det något intresse för en demokratisk diskussion av Björklund & Honeth.

Naturvetarbloggen instämmer i att förslaget är bristfälligt, men kritiserar det för att inte vilja vidkännas en ideologisk profil. Jag har svårt att förstå detta. Kritikerna tar tydligt ställning för demokrati i form av ägande och kontroll. Universitetsvärlden har sedan århundranden väsentligen byggts upp av skattemedel. De tar ställning för kvalitet mot privatisering med dess ofta kortsiktiga vinstintressen och frånvaro av fokus på kunskapsgenerering kort- och långsiktigt.

Sveriges Universitetslärarförbund (SULF), där jag är medlem, har beslutat avvisa förslaget enligt dess tidning Universitetsläraren ”Förslaget med rubriken ”Högskole­stiftelser – en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet” har knappast mottagits med entusiasm i sektorn eller av berörda organisationer. Exempelvis har SULF, som en av remissinstanserna, beslutat att avvisa förslaget.”

Svenska Dagbladet skrev 24/10 ”Regeringen skjuter på planerna på en ny lag som gör det möjligt för universitet och högskolor att bli privata stiftelser. Det behöver utredas och därför skjuts planerna fram minst ett halvår, sannolikt ett år.” http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hogskolestiftelser-ska-utredas-mer_8652240.svd.
Kavate utbildningsförstöraren Jan Björklund säger bl-a ”Det finns olika typer av kritik. De som är emot stiftelseidén har fel. Det finns dock några delfrågor som behöver utredas mer innan något beslutas. Men vi tänker gå vidare med tanken om möjliggörande för mer självständighet för universiteten” (=större inflytande för privat kapital), säger han till TT.
”Att frågorna ska utredas ytterligare har enligt Björklund inget att göra med den kritik som lyfts fram på till exempel Dagens Nyheters debattsida”, säger han, enligt min mening i förakt för tunga argument och mot minskad demokrati och medborgarinflytande.

Någon kan kanske tycka att jag är arrogant och hård i min kritik av herr utbildningsminister, folkpartiledare, vice statsminister Jan Björklund. Finns det skäl?

* I DN Debatt 11/10 skrev professorn i pedagogik Gunnel Cornerud ”Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna har ­radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer”
* I Svenska Dagbladet publicerades 27/3 den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat om att att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas.
* På DN Debatt presenterades tidigare i år antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av den socialdemokratiska debattören Daniel Suhonen och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skriver bland annat:

* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola.
* Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.

* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

1/3 av regeringen består av ”universitets drop-outs”! Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Blogginlägg 8/9 2012) har 8 av de 18 ministrar som studerat på universitet avbrutit sina studier utan examen och är sannolikt inte så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.

Några förslag i all vänlighet
* Upp till kamp mot alliansregeringen för en bra utbildning och forskning på våra universitet!
* Använd vetenskaplig kunskap och en jämlikhetspolitik i utformningen av skolan!
* Avskaffa friskolorna helt

intressant.se, politik, forskningspolitik, betyg, kapitalism, friskolor, forskning, lärare, privatisering, läxor, Alliansen, barn, ungdom, skolor,segregation,

DN Debatt 22/10 DN Debatt 3/11 DN:s ledare 4/11Naturvetarbloggen SULF DN 27/10 DN Debatt 11/10 Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9 DN 19/9DN 21/9 DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT