Idag kan vi läsa en hel del artiklar om terroristattacken i New York och Washington (Pentagon) för 11 år sedan i våra massmedia, om än inte lika mycket som vid 10-årsminnet förra året. Massmedialt överskuggas 11/9 dock av den mycket glädjande frigivningen av Martin Schibbye och Johan Persson, två föredömen för oss.
Däremot kommer knappast något att skrivas om den USA-stödda statskuppen mot en demokratiskt vald regering i Chile 11 september 1973.

Och än mindre om att Charta 2008 arrangerar ett Offentligt möte 11 september kl 18.30 på ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm med titeln ”11 SEPTEMBER SPÖKAR FORTFARANDE – Rättskränkningar – i anti-terrorismens namn”

Man vill först ställa sig frågan om man har något att vikt att tillägga utöver alla andra. Jag hoppas ändå i detta inlägg kunna påminna om några i mitt tycke viktiga förhållanden, som troligen inte alla som läst så här långt känner till så väl. Läsaren kan reflektera över synpunkternas relevans och om och hur de diskuteras i etablerade media.

USA:s stöd till Al Quaida och islamistiska fundamentalister.Lika väl som USA stödde Saddam Hussein på 1980-talet och stött och etablerat flera diktaturer än något annat land (bl.a i olika länder i Mellanöstern) har man en historia av stöd till islamistiska fundamentalister.
Efter Sovjetunionens folkrättsvidriga anfall på Afghanistan 1979 lierade sig USA, främst via CIA, med islamistiska mujahidin, då kallade ”freedom fighers” mot Sovjet, och sedan tio år tillbaka för ”terrorister”.

Osama bin Laden rekryterades omkring 1980 och fick gerillaträning i CIA-sponsrade träningsläger. I Reagan Archives kan man se ett foto från möte mellan USA:s dåvarande president Ronald Reagan och mujaheddin i Washington 1985. Flera av Bushs närmaste medarbetare var involverade, bl.a Robert Gates, under många år försvarsminister i USA under presidenterna Bush och Obama. (Gates var också, liksom sin företrädare Rumsfield involverad i stödet under 80-talet till Saddam Hussein). Talibanerna kom till makten 1996 med stöd av USA. Visst är det känt att Al Quaida senare vände sig mot USA och västmakterna. Historiken utgör ändå ett av många exempel på USA:s pricip att liera sig med vem som helst om det kan medföra ökad makt för USA.

I sitt förakt för internationell lag, och av rädsla för avslöjanden, lät USA direkt döda bin Laden i stället för att ställa honom inför internationella domstol, där man förstås även borde pröva Kissinger, Bush, Obama och deras medarbetare, som Desmond Tuto föreslagit.

Kriget i Afghanistan.USA anföll oktober 2001 Afghanistan med motivering att Al Quaida fanns där (liksom då USA tidigare stödde dem). I Afghanistan, rikt på mineraler och naturgas, har NATO och dess alllierade, bl.a Sverige, utvidgat en FN-resolution in extenso, formellt med hjälp av en hänvisning från marionettregeringen i Kabul ”in assisting the Afghan Government to improve the security situation” (Res. 1833, 2008) (www.afghanistan.nu. Afghanistan.nu nr 4 2008 ”Frågor om folkrätt). Användningen av drönare har ökat kraftigt under Obama, med ökat antal döda bland civilbefolkningen i Afghanistan och Pakistan.

Är USA, världens enda supermakt, en terroriststat? USA:s regering för en politik som enligt min mening dels innehåller oacceptabla inslag av terrorism (t.ex. drönarattacker, tortyr bl.a. i fångläger i Guantanamo, Bagram och på andra ställen i Mellanöstern och världen) dels uppmuntrar till rekrytering till terrorism genom sin militära brutalitet. Vi har sett t.ex. hur talibanerna stärkts i skuggan av militär brutalitet i ställer för tillräcklig satsning på reell demokrati och bistånd.
Under mottot att bekämpa Al Qaida och annan terrorism har USA:s högste militära befälhavare, Bush & Obama) folkrättsvidrigt angripit oljerika Irak, i ett krig som enligt beräkningar medfört att kanske mer än 1 miljon människor dödats, några miljoner flytt eller är på flykt, och att en stor del av statsapparat och infrastruktur har slagits i spillror.

Om en miljon dödats till följd av angreppet mot Irak innebär det att 3 000 gånger fler dödats där än vid terrordådet 9 september 2001 i USA, då hänsyn tas till skillnad i folkmängd. Det finns starka belägg för att USA och Storbritannien (som medgivit detta) använt projektiler som innehåller cancer- och missbildningsframkallande utarmat uran (Se t.ex. artiklar i FIB-Kulturfront och i Irak-Solidaritet och mina två notiser om utarmat uran i Läkartidningens arkiv 2010, www.lakartidningen.se).

Vad är USA:s politik med angreppskrig, dödande av civila med drönarattacker och uranvapen, med tortyr och hemliga fängelser annat än en form av terrorism – en statsterrorism? Är det för stötande att skriva ”Medan Al Quaidas terrorhandling 11 september 2001 innebar insatser av ett fåtal större flygplan mot få centrala mål innebär USA:s militära insatser med dödande av civila bl.a med vapen som innehåller utarmat uran och med allt frekventare insatser av drönare, där ej sällan civila dödas/skadas, en annan typ av terrorhandlingar.”

USA stöder statskupp och terrorism i Chile 1973.
Idag kan man också gråta över eller fira militärkuppen 11 september 1973 i Chile under ledning av general Pinochet. Kuppen var inspirerad och hade stöd av CIA, det USA:ägda storbolaget ITT och USA:s regering. Detta är ett av flera exempel på att USA har bidragit till störta demokratiskt valda regeringar, denna gång efter president Allendes andra valseger med ökade röstsiffror.
I Chile hade USA:ägda gruvbolag investerat 1 miljard dollar och skickat hem sju gånger så mycket i vinst. Affärsintressen från USA var framträdande i 18 av de 20 största bolagen i Chile. Före Allende hade Chile hade då en minskad bruttonationalprodukt 1967-70 och en arbetslöshet på 20-25 %. Efter valsegern 1970 där Allende i spetsen för ett vänsterblock fick 37 % av rösterna började man infria vallöftena som innebar nationalisering av den USA-dominerade kopparindustrin, andra industrier och banker och en betydande jordreform.

Trots motstånd och sabotage från den ekonomiska eliten ökade tillväxten fram till 1972 och de ekonomiska skillnaderna minskade. Vid valet i mars 1973 ökade vänsterblocket till 43% av rösterna.

Under militärjuntans första år skedde omfattande privatiseringar, statsutgifterna minskade (utom till militären), prisregleringar avskaffades och inflationen uppgick till 375 %, då högst i världen. På mindre än ett år hade priset på bröd ökat 36 gånger, reallönerna halverades och över 80 % av befolkningen hade passerat fattigdomsgränsen. Minst 3 200 personder dödades och 50 000 torterades enligt mer officiella uppgifter. Den chock-terapi som genomfördes under Pinochet med stöd av Nobelpristagaren Milton Friedman kom sedan att bli närmast mönsterbildande i många länder, via IMF, Världsbanken och USA:s finansdepartement (”Wahington Consensus”). Detta är väl omvittnat i böcker av bl.a. förre Nobelpristagaren och förre vice VD för Världsbanken Joseph Stiglitz, Naomi Klein och i boken ”Debt, the IMF and the World Bank” av Toussaint & Millet. Och Pinochet satt kvar vid makten i 15 år och var på väg att ställas inför rätta då han dog 2006.

Sammanfattning
* Terrorism i alla former, även statsterrorism, måste fördömas
* ”Kriget mot terrorismen” visar att detta krig ej kan vinnas bara med brutala militära medel. * ”Kriget mot terrorismen”, där USA:s regering givit tortyren och brutaliteten ett aktuellt ”västerländskt” ansikte har sannolikt ökat rekryteringen till ter
rororganisationer av Al Qaida-typ.
* Fakta visar att USA:s regering samarbetar med islamistiska fundamentalister och bidrar till att störta folkvalda regeringar (fler exempel finns än Chile) när det passar.
* Behöver inte ”Världens folk” reell demokrati, samarbete och medmänsklighet i stället USA:s terrorismbefrämjande stormaktspolitik?

Bekämpa USA-imperialismen!
Låt oss åter resa den parollen. Det är ännu viktigare idag!

intressant.se, USA, politik, Obama, politik, tortyr, terrorism, Chile, Allende, Pinochet, ekonomi, CIA,

DN 11/9, SvD 11/9, Aftonbladet 11/9, SvT 11/9, Sveriges Radio,
Charta 2008, FIB-Kulturfront, Iraksolidaritet, dn, dn,
dn, dn, dn, dn, svd, expressen, aftonbladet, Afghanistansolidaritet, Iraksolidaritet, Afghanistankommitten, DN 2/9 , Aftonbladet 2/9 , SvD 2/9 ,
Observer