Nu säger jag inte att det är som på bilden, men med handen på hjärtat, vilken garanti har vi för att sjukvården alltid kommer att prioriteras utifrån den faktiska möjligheten att rädda svårt sjuka patienter? När inträder ekonomismen på allvar bland den personal som ansvarar för vården? Eller är det så att en 70-åring från Rinkeby får samma hjärtsjukvård som en 70-åring från Danderyd?

Expressen redovisade för några dagar sedan den lista av förkortningar över ”behandlingsbegränsningar” som jag publicerar längre ner, några av dem har jag tvingats förkorta.

Expressen: ”Behandlingsbegränsningar innebär att man beslutar att inte ge viss vård till patienter som inte anses ha medicinsk nytta av det. Ofta handlar det om patienter där läkarna anser att allt hopp är ute och att livräddande åtgärder skulle innebära förlängt lidande för patienten. En lång rad studier visar att läkare ofta tar beslut om behandlingsbegränsningar utan att samråda med patienten och ibland utan att ens berätta för de anhöriga.

En stor studie publicerad i tidskriften ”Critical care medicine” visar att svenska läkare diskuterat beslutet med patienten själv i mindre än hälften av fallen där patienterna var klara och vid medvetande. I 28 procent av dessa fall hade beslutet istället diskuterats med de anhöriga.”

Expressen kallar nedanstående lista för ”dödskoder” på normalt kvällstidningsmanér, samtidigt så vet jag att det som behandlade läkare kallar ”diskuterats med de anhöriga” i sista meningen ovan ibland betyder ”informerat de anhöriga om”.

0-HLR: Förhandsbeslut om att inte ge hjärt-lungräddning vid hjärtstopp.
0-Hjärtlungräddning: Förhandsbeslut om att inte ge hjärt-lungräddning vid hjärtstopp.
Hjärtkryss: Förhandsbeslut om att inte ge hjärt-lungräddning vid hjärtstopp.
Hjärtnollad: Förhandsbeslut om att inte ge hjärt-lungräddning vid hjärtstopp
Nollad: Förhandsbeslut om att inte ge hjärt-lungräddning vid hjärtstopp
Nollhjärtlung: Förhandsbeslut om att inte ge hjärt-lungräddning vid hjärtstopp
0-IVA: Avstå från intensivvård
0-HIA: Avstå från hjärtintensivvård
0-Respirator: Avstå från andningsapparat
0-Cytostatika: Avstå från cellgifter, en läkemedelsbehandling mot cancer
0-MIG: Avstå från att tillkalla mobila intensivvårdsgruppen
0-Pacemaker: Avstå från att operera in hjärtstimulator
0-Invasiv ventilatorbehandling: Avstå assisterad/mekanisk andningsstöd genom tub eller kanyl i luftstrupen
0-Noninvasiv ventilatorbehandling: Avstå assisterad/mekanisk andningsstöd med hjälp av mask
0-Dialys: Avstå från att rena blodet med hjälp av konstgjord njure
0-Operation: Avstå operation
0-Strålbehandling: Avstå behandling med joniserande strålning, används framförallt vid cancer.
0-Blodtransfusion: Avstå tillförsel av blod eller blodbeståndsdelar
0-Andningsoxygen: Avstå syrgas
0-Vasoaktiva läkemedel: Avstå från läkemedel som påverkar blodkärlens funktion och cirkulationen, ex adrenalin
0-Antibiotika: Avstå från en grupp av läkemedel som används mot bakterieinfektion
0-Nutrition: Avstå från att tillföra näring, exempelvis via sond eller dropp
0-Vätska: Avstå från att tillföra vätska via dropp

För ett kort tag sedan dök det upp en diskussion som utgick ifrån att flera patienter som ringt SOS Alarm inte hade fått ambulans trots livshotande tillstånd. Efter detta så har det praktiskt taget blivit en följetong i media. I mitt exempel ovan om de två sjuttioåringarna, finns det skillnader i hur man prioriterar vårdinsatsen redan från inledningsfasen? I så fall, är det samma ekonomism som styr då?

Och med handen på hjärtat, är det inte redan så att de i det s.k. ”utanförskapet” redan får sämre sjukvård än dem som inte befinner sig i det – borgerligt definierade tillståndet? Kan vi lita på att vårdinsatsen för dem som drabbas av EHEC och andra farsoter prioriteras efter sjukdomsgrad istället för förväntad levnadsinkomst?

it Andra om: Sjukvård, Högerpolitik, Utanförskapet, Reinfeldt, Politik, Expressen dn1234 svd12 ab12 ex12 sr1 svd