[column width=”49%” padding=”2%”]
Ofta blir jag förvånad när jag läser tidningarnas artiklar som handlar om att staten ska äga än det ena och än det andra. Nu talar man återigen om det förlusttyngda SAS, som redan i praktiken är delvis statsägt och statssub-
ventionerat. Enligt Aftonbladet så anser tidningens läsare att staten återigen ska satsa flera miljarder på SAS, oklart varför.
Personligen tycker jag att staten ska äga infrastrukturen, och då menar jag vatten och kraftproduktion, vägnät för både bil och järnväg, men vad man därutöver bör äga är en fråga som tål att diskutera. Att äga en bilindustri anser jag personligen vara helt uteslutet, i vart fall annat än att man kanske kortsiktigt kan bidra med lån eller lånegarantier. När det t.ex. gällde en omodern bil som Saab är det förstås extra viktigt att hålla staten så långt från den slutliga konkursen som möjligt.
Samma sak gäller SAS. Företaget har gått med förluster så länge jag kan minnas, har det varit några enstaka år utan förlust så beror det mer på bokföringsteknisk fingerfärdighet än reella vinster som kommer utav det att många gärna flyger SAS. Medlemmar av min familj flyger regelbundet till USA, men jag tror aldrig att man flugit SAS. Orsaken är givetvis priset, det kostar ofta betydligt mer att flyga SAS än med amerikanska flygbolag.
Det är inte heller så att svenskarna mister möjligheten att flyga till andra länder trots att vi inte har ett eget flygbolag. Det finns mängder med flygbolag som gärna tar hand om trafiken, och ur samhällsekonomisk synvinkel så gör de det billigare. Hellre det än att vi själva ska subventionera SAS med skattepengar i miljardklassen varje år. Finns det företag som vill köpa SAS så ska vi givetvis vara tacksamma och sälja så fort som möjligt.
Nu har tydligen Maud Olofsson lovat att skattebetalarna ska gå in med ytterligare miljarder, detta trots att SAS gått med förlust praktiskt taget varje år under 2000-talet. Detta sker
[/column]
[column width=”49%” padding=”0″]
med förlust praktiskt taget varje år under 2000-talet. Detta sker även när man säger att man ska göra sig av med 650 anställda i Sverige och banta företaget. Det är rakt motsatt politik än när det gäller Saab, det man ska göra är givetvis att sälja statens 21-procentiga ägarandel i flygbolaget medans man kan få något för det.
Flyget står dessutom inför ett teknikskifte inom det när-
maste decenniet, en teknikutveckling som kräver flygplan som orsakar betydligt mindre utsläpp än den nuvarande flygplans-
flottan. Ska skattebetalarna finansiera även detta trots att majoriteten av befolkningen inte har råd att resa med reguljär-
flyg till andra kontinenter? Det är en märklig tingens ordning, knappast något som är speciellt lättsmält för folk med vänstersympatier.
intressant Tags : SAS, Flygkrisen, Infrastruktur, Skattebetalarna, Subventioner, Ägarfrågan, Politik, Maud Olofsson, Alliansen svd12 dn12 ab12 lasse t
[/column]
22 svar till “Sälj SAS!”
Det vore bra ifall fler vänstermänniskor än du kunde ta bladet från munnen, indiustri ska inte ägas av staten, vare sig flyg eller bildito.
Det är ju ganska märkligt resonemang som förs om statligt ägande. Apotek, Energi, Tele och bilar skall inte ägas av staten? Men flygplan det måste de ha?
Ytterst märkligt!
Medhåll.
Föga oväntat har jag en helt annan grundsyn, staten ska ha ett övergripande inflytande, helst ägande, över infrastrukturen, inklusive vissa företag. OK, det kostar pengar, kanske kommer både Saab och även SAS att även fortsättningsvis gå med förlust, men själva ägandet i sig innebär en rikedom som inte kan värderas i kronor.
Vårt land förblöder efter många år av avregleringar och privatiseringar, vad vi nu behöver är några rejäla återställare, inte att vi för kortsiktig vinst gör oss av med det lilla vi fortfarande har kvar. Så i stället för att sälja SAS borde vi snarare fundera över om det vore möjligt att lösa ut övriga delägare.
Jag anser oxo att staten ska äga infrastrukturen. Skrev jag inte det?
Men MENAR DU VERKLIGEN att alla företag som går med REJÄLA FÖRLUSTER ska övertas av skattebetalarna???
Ett bilmärke som ingen vill ha?
Ett flygbolag som ingen vill flyga med?
Vare sig SAAB eller SAS tillhör infrastrukturen i något avseende, det enda de har gemensamt är att folk väljer bort dem. Hade ditt resonemang handlat om kraftproducenterna, kollektivtrafiken, järnvägen, teletrafiken, väg & vatten så hade jag förstått. Men dina intressen tycks fokuserat till sådant som ingen vill ha, verksamhet på bara platsar på museum…
Nej, vi ska ha blandekonomi, även det privata näringslivet ska kunna äga företag givetvis. Och om staten tar över VISSA krisföretag av betydelse betyder inte det att staten ska ta över ALLA.
Men vi behöver återställare. Kanske är inte vare sig Saab eller SAS det allra lämpligaste, men det är ju de företagen det skrivs om idag, därför var det aktuellt. Och kanske hade jag lättare kunnat acceptera att vi ”släpper” Saab och SAS om vi ändå hade haft kvar mer av det övriga, som nu är förskingrat.
Om kapitalismen ”förskingrar” företag så kan vi inte ändra på det genom att förstatliga all skit som inte lönar sig. Varför tror du att Saab hamnat där de hamnat? Inte fasen var det för att bilköparna tyckte att en Saab var nåt att ha i alla fall, eller SAS ett alternativ när man skulle ut på en långresa.
Som sagt, vi ska inte förstatliga allt men vi behöver ha kvar en del. Och naturligtvis även sådant som ger vinst, men glöm inte att blotta ägandet i sig är värdefullt. Just nu är det faktiskt själva återställarna som är viktigast eftersom företag och grundfunktioner i sådan mängd har privatiserats (”förskingrats”).
Staten ska förstås äga och driva sådant som är till nytta för folkflertalet. Vare sig Saab eller SAS hör till den kategorin. SJ, Televerket, Apoteket, Systembolaget, Vin och Sprit, Vägverket, Televerket samt alla sjukhus, vårdcentraler och 95 % av alla skolor hör dit. Säkert glömmer jag bort samhällsviktiga verksamheter i den uppräkningen. När det gäller SAS så faller det direkt eftersom det flygbolaget är ett av de allra dyraste på reguljärbiljetter oavsett resmål. Ska man flyga till andra världsdelar så är de stora Europeiska flygbolagen billigare, själv flyger jag 40-60 timmar i jobbet varje månad och SAS är inte ett flygbolag som vi använder på grund av priset. Dessutom så har de sämre service och normalt äldre flygplan. Ingenting, absolut ingenting skulle bli bättre av att skattebetalarna löste ut de andra ägarna och betalade konkursen själva. Men jag tror inte att Berling är på riktigt, han har konsekvent intagit de mest märkliga ståndpunkter när det gäller omoderna bilar och andra verksamheter, som nu SAS.
Jo Erik, jag är på riktigt! På 60-70-talet var min uppfattning den vanliga socialdemokratiska uppfattningen och den har jag stått kvar vid även fast både SAP och t o m Vänsterpartiet sedan dess gått så långt åt höger att min uppfattning nu ses som något extremistiskt. Men jag ger inte upp, det måste komma bättre tider med sundare ideal än nu.
Jösses vad du svamlar ibland…
Så du menar att någon högervridning ifråga om samhällsyn inte finns? Trots att hela folkhemmet nedmonterats ? Mest av de borgerliga men tyvärr med bistånd även av demokratiska socialister.
Jodå, men trots allt så är det din vridning som är klart otidsenlig. Att vara realitetsanpassad är inte ett tecken på högervridning utan ett tecken på – realitetsanpassning. Det skulle du behöva när det gäller dina idéer om vad skattebetalarna ska göra av med pengar på… :-)
Erik, de flesta varor och tjänster som erbjuds eller säljs är till nytta för folkflertalet. Efter vatten är väl matproduktionen den viktigaste. Menar du att matproduktionen skall förstatligas?
Du får nog precisera lite vad du menar med nytta för folkflertalet.
Bra Jinge, jag tog mig friheten att citera dig
Vad staten bör äga och inte äga är en intressant diskussion som märkligt nog nästan aldrig förs. Jag delar åsikten att staten bör äga infrastruktur av olika slag, men inte ens det gäller idag. Titta t.ex. på mobilstationer och bredband, som redan under den förra regeringen lämnas åt den privata marknaden. Vi ser ju vilket slöseri med resurser det har inneburit och dessutom lett till att vi inte ahr en täckning i hela landet. Men det finns ju även även sektorer som är viktiga för för vår säkerhet och försörjning – hälso- och sjukvård, skola, polis, försvar etc. Dessa områden är med dagens politik inte självklara heller som statligt ägda eller finansierade. Andra intressanta sektorer är bank och finans och varför inte även fundera över läkemedelsindustrin? Vill vi att dessa sektorer ska agera enbart utifrån ett vinstintresse eller ser vi andra viktiga mål för dem? Därmed inte sagt – eller menat – att vi ska förstatliga dessa. Det jag tycker är intressant är en diskussion vad ska styras och ägas av oss medborgare och inom vilka områden/sektorer ger ett privat ägande det bästa resultatet i ett samhällsperspektiv. Eller är det någon som ser ett annat syfte med de ägarformer vi har, än att de ska skapa bästa möjliga välstånd för oss medborgare?
Jag håller med att staten ska äga och ansvara för infrastruktur. Dock så innebär det i nuläget också att staten är tvungen att upprätthålla vissa flygsträckor. Anledningen är att vägar och järnväg är extremt eftersatt i Sverige och det finns ytterst lite intresse för att åtgärda det. Man pratar om att bygga snabbjärnväg Stockholm-Göteborg och pytsa ut enorma summor på en kringfart av E4:an runt Stockholm. Men där det verkligen behövs åtgärder av infrastrukturen sker ingenting.
Jag reser regelbundet sträcken Luleå-Stockholm och jag flyger i stort sett alltid med SAS, anledningen är enkel. Valet av flygbolag är simpelt, inget krångel med dolda avgifter och jag reser i stort sett alltid med så pass mycket bagage att inget annat flygbolag skulle löna sig.
Anledningen till att jag flyger är ännu viktigare – tiden! Från dörr till dörr, inklusive resor till och från flygplats, incheckning, väntan på bagage etc så tar min resa under 4 timmar. Skulle jag däremot ta tåg så pratar vi närmare 16-17 timmar – förutsatt att tåget inte är försenat vilket Norrlandståget har en förkärlek till att vara. Dessutom har tåget – tack vare SJ’s prissättning, gått och blivit _dyrare_ än min flygbiljett! Om jag nu inte hade turen att exakt på dagen 3 månader innan min avresa veta att jag tänkte åka just den dagen.
Tåget är hopplöst för att rälsen inte är underhållna och stora sträckor finns det bara ett spår. Många stopp på vägen är alltså för mötande tåg. Där har staten fullständigt struntat i sitt ansvar för en fungerande infrastruktur. Tågen går så fort de kan i nuläget och det är hopplöst långsamt.
Jag kan förstås välja att ta bilen, E4:an norrut är en spännande upplevelse där motorväg verkar vara lika vanligt förekommande som en fridlyst blomma, har man tur finns det mitträcke på vägen och har man ännu mera tur så är det 2+1-väg, vilket dock tyvärr tycks innebära fler bilolyckor då många drämmer in i räcket så snart vägen börjar dela sig. En bilresa tar förstås en hel del tid i anspråk, förutom de 14-15 timmar du tillbringar i bilen så är du helt mör i både huvud och kropp dagen efter.
För er i södra Sverige kan jag förstå att ni inte ser poängen med att staten äger ett flygbolag, er del av infrastrukturen fungerar mycket bättre och där satsas det stora pengar. Tills vi får Norrbottniabanan och E4:an blir fyrfilig hela vägen till Haparanda – låt oss behålla vårt flyg. För vi behöver det!
”Ofta blir jag förvånad när jag läser tidningarnas artiklar som handlar om att staten ska äga än det ena och än det andra. Nu talar man återigen om det förlusttyngda SAS”
Det finns ingen orsak att bli förvånad.
Infrastruktur men även samhällstjänster ska ägas och skötas av staten. Saker som lokaltrafik, post och televerk måste finnas även om det inte går med vinst och därför kan man inte förlita sig på att sådana tjänster sköts privat.
Sverige må vara Europas 3e största land till ytan, men folk här flyger inte så pass mycket inrikes att man kan räkna in SAS till lokaltrafiken. Därför ska inte staten äga SAS heller (eller stoppa in pengar i företaget).
Jag förstår faktiskt inte alls hur Maud tänker här.
Inget konstigt alls. Högerns kärntrupper är sannolikt extremt överrepresenterade i SAS passagerarlistor.
SAS förluster ligger på långlinjerna, inrikesflyget går bättre. Och det är inte så jävla kul att använda ett helt dygn upp till lule eller kiruna, när det går att ta sig dit på någon timme.
Dessutom ska man ha klart för sig att mellansvenska intressen har ständigt bromsat en utbyggnad och upprustning av järnvägen norrut.
Utöver det så är banan mellan Narvik och lule byggd för tungt tågtrafik och inte persontrafik, av någon underlig anledning kallas den sträckan för malmbanan
Tycker att det är väldigt inkonsekvent av Maud Olofsson att ge pengar till SAS när hon har haft princip att staten inte ska styra privata företag. SAS är förvisso delägt av staten men tycker ändå att det är märkligt att Alliansen går emot sina principer.
Jag tror att det helt enkelt beror på att Maud & co inte vill åka med Ryan Air till toppmöten i Bryssel eller Moskva och då får vi skattebetalare snällt lägga upp några tjugor – även sådana som mig som inte flyger.