Denna artikel är ett utdrag av en artikel av Lars Lars-Gunnar Liljestrand och baseras på hans anförande ”Irakkriget, Sverige och folkrätten” vid mötet på ABF i Stockholm 15 februari.Irakkriget 15 år. Möte ABF Stockholm 15/2. Möte ordnades på dagen 15 år efter de stora demonstrationerna mot krigsförberedelserna mot Irak. Arrangörer var Iraksolidaritet och ABF Stockholm
Hela artikeln har tidigare publicerats på Alliansfriheten.se Irakkriget, Sverige och folkrätten
Artikeln.
Jag skall tala om Irak och folkrätten och även ta upp Sveriges ställningstaganden under det långa kriget mot Irak. För beskrivningen av perioden 1990–2004 utgår jag från Rolf Anderssons text om Irakkriget som ingår i boken Lagen mot krig (Celanders, 2012).
För situationen idag i Irak går tillbaka till början av 1990-talet.
Gulfkriget
Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. Men FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak med vittgående följder. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar, och koalitionen bombade och förföljde irakiska styrkor trots att dessa var på full flykt tillbaka. Kriget som genomfördes i FN:s namn saknade spärrar.
Följderna blev förödande för Irak. I en rad resolutioner, särskilt 687, som dikterade villkoren för vapenvilan, lades grunden för den sanktionspolitik som Irak underställdes. Sanktionerna bidrog inte till att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet, som FN-stadgan anger.
* Anfallskriget 2003
USA och Storbritannien inledde anfallskriget mot Irak den 20 mars 2003, störtade den irakiska regeringen och ockuperade landet. Angreppet saknade FN-mandat, Flera tunga stater som Ryssland, Kina och Frankrike hade klargjort att de skulle lägga veto mot ett sådant förslag från USA. Även Tyskland, som då var medlem av Säkerhetsrådet, var emot.
USA laborerade med tre olika motiveringar för angreppet men ingen är hållbar. (De beskrivs närmare i artikeln på Alliansfriheten.se).
Ockupation på inbjudan.
Den 8 juni 2004 antog Säkerhetsrådet enhälligt resolution 1546, enligt vilken ockupationsstyrkorna nu var i Irak på inbjudan av den tillträdande irakiska interimsregeringen.
Svenska regeringen hyllade att Irak nu återfått sin suveränitet.
Koalitionen mot Isil
En följd av USA:s intervention var att Irak slogs sönder, och det möjliggjorde uppkomsten av terrororganisationen Isil.
FN:s säkerhetsråd antog resolution 2249 från den 20 november 2015 som syftade till en bred samling mot Isil med tonvikten på att stoppa vapenleveranser, hindra rekrytering med mera, men den innehöll inget mandat för att använda våld. På USA:s initiativ bildades en koalition av stater, däribland Sverige, för att genomföra en militär insats mot Isil i Irak och Syrien.
Den USA-ledda koalitionens intervention som startade 2015 saknade således FN-mandat.
Försvarsminister Peter Hultkvist framhöll i riksdagen den 15 december förra året att Sverige ska förbli en ”trovärdig, lyhörd och aktiv del av koalitionen”.
Men deltagandet i koalitionen riskerar att undergräva svensk alliansfrihet och respekten för folkrätten. V
Angreppet mot Irak 2003 innebar ett av de grövsta folkrättsbrotten sedan andra världskriget och startade en kedja av händelser som har satt hela Mellanöstern i brand. Med den nuvarande USA-koalitionens angrepp mot norra Syrien riskerar Irak att fortsatt bli en del i en stormaktskonflikt.
Den irakiska regeringen har krävt att den utländska koalitionen avlutar sin närvaro i landet, nu när Isil är i det närmaste besegrat. Men USA:s utrikesminister Rex Tillerson har förklarat att man tänker stanna i Irak med militär styrka under en obestämd tid.
World Summit 2005
Kriget mot Irak 2003 hade en god sak med sig. Med den alliansfria rörelsen (120 stater) som främsta pådrivare försvarades FN-stadgans våldsförbud. Världens stater samlade sig till ett toppmöte i FN 2005 (World Summit 2005) för att summera läget för FN-stadgan 60 år efter dess tillkomst. Man enades om att våldsförbudet kvarstod oförändrat och avvisade därmed USA:s och andra västmakters försök att luckra upp förbudet med motiveringar som ”preventivt krig”, som förts fram inför attacken mot Irak, ”humanitär intervention” som motiverats av bland andra Storbritannien för bombkriget mot Jugoslavien 1999, samt att ”Responsibility to Protect” (R2P).
Resolutionen är en seger för folkrätten som alla som värnar om fred och avvisar olagliga krig, som angreppet på Irak 2003, måste stödja.
i Andra om: Irak, regeringen, krig, Nato, imperialism, Syrien, USA, politik, IS, olja, ekonomi, demokrati
2 svar till “Irakkriget, Sverige och folkrätten”
För femton år sedan bedyrade den amerikanska statssekreteraren Colin Powell inför FN att Saddam Husseins regering lagrade ”vapen av massförstörelse”, som Irak tillsammans med Al Qaida planerade att använda mot Förenta staterna. För att rättfärdiga krig, höll Powell en modellflaska av mjältbrand, visade flygfoton och presenterade detaljerade bilder som visar layouten av Iraks ”mobila produktionsanläggningar”.
Det var bara ett problem med Powells presentation: det var en lögn från början till slut.
Kriget mot Irak, handlade inte om ”vapen av massförstörelse. Det var snarare ett krig med en rad ekonomiska och geo-politiska mål som centrerade på beslagläggningen av Iraks oljebaserade resurser- och påståendet av USA: s globala hegemoni. Powells lögner presenterades som evangeliska sanningar.
Om USA är ett imperium och dess ekonomiska dominans helt och hållet är avhängigt att den konstruktion som benämns ”petrodollarn” (alltså olje-affärer görs bara i dollar) består – ja, då är det lätt att förstå att USA behöver ha kontroll över den region där vi hittar merparten av världens olja. USA strävar alltså efter total dominans och kontroll över Mellanöstern (inkluderande den arabiska halvön).
http://den-stora-konspirationen.blogspot.se/2018/02/darfor-invaderade-usa-irak-efter-elfte.html